Vetenskaplighet och källkritik med Emma Frans

Vi har köpt in boken Larmrapporten (Emma Frans, 2017) till skolan och i somras fick jag dessutom tag på hennes andra bok: Sant, falskt eller mittemellan (2020). Den första handlar om "hur man skiljer vetenskaplighet från trams" och den andra är en samling nyfikna frågor som Frans ger vetenskapliga svar på. Denna höst bestämde jag mig för att använda böckerna (kursen svenska 1) till mina ettor som läser samhällsvetenskapligt program med beteendevetenskaplig inriktning.

Syftet med momentet är att stimulera elevernas nyfikenhet på omvärlden och introducera tanken att det är just de nyfikna idéerna som är all forsknings moder. Detta blir första gången på gymnasiet som eleverna får röra sig bort från det egna perspektivet som präglat skrivandet på högstadiet, mot ett mer vetenskapligt förhållningssätt.

Lektion 1

Lektionen började med att vi hade en EPA (Enskilt - Par - Alla) där eleverna fick tänka på och diskutera frågan: Vad är vetenskap. Jag lyfte sedan deras tankar till tavlan, summerade och förklarade att all forskning utgår från nyfikna frågor - man vill helt enkelt ta reda på någonting man inte vet. Därefter presenterade jag Emma Frans och hennes två böcker och berättade att vi skulle arbeta mer med just vetenskaplighet och källkritik med hjälp av det hon skrivit. 

Jag hade valt ut en av Frans artiklar från Sant, falskt eller mittemellan som vi skulle läsa och för att skapa förförståelse för den, hade jag ytterligare en EPA som ställde samma fråga som skulle utredas i artikeln, nämligen: Blir vi lyckligare av pengar? Det blev en engagerad diskussion och jag samlade synpunkterna på tavlan. På så sätt kunde jag återknyta till dem när vi tillsammans skulle läsa texten.

Eleverna fick artikeln utskriven och jag såg till att alla hade pennor och berättade att vi skulle läsa och anteckna samtidigt. Innan vi började gjorde jag dem också uppmärksamma på strukturen i artikeln (påstående --> genomgång --> slutsats). Jag berättade att de texter de själv skulle skriva senare skulle se ut på samma sätt. Jag läste texten högt och stannade emellanåt för att summera och för att räta ut frågetecken kring ord och begrepp. Jag gjorde dem särskilt uppmärksamma på sammanhangsord som dock, däremot, och men och på begrepp såsom kontrollpersoner, relativ inkomst, och paradox. Eleverna antecknade förklaringarna i sina artiklar.

Efter läsningen pratade vi om siffrorna i texten (fotnoterna) och jag visade källförteckningen (som finns längst bak i boken) och pekade på hur fotnoterna och källförteckningen hängde samman med varann.

I slutet av lektionen fick eleverna ut innehållsförteckningen från Sant, falskt, eller mittemellan. De fick ringa in tre frågor som de var extra nyfikna på. De fick reda på att de lektionen därpå skulle få läsa en av de artiklar de ringade in.

Lektion 2

Syftet med lektionen var att ge eleverna ytterligare en modell för den text de sedan ska skriva själv. Jag började med att visa var ilärprocessen vi befann oss genom att gå tillbaka till planen från förra lektionen. Därefter presenterade jag hur de skulle arbeta med texterna och sedan delade jag ut de texter de valt. Eleverna hade alltså olika texter, men arbetade med dem på samma sätt i den mall jag förberett och publicerat i Classroom. 

I slutet av detta moment lyfte jag de nyfikna frågor som artiklarna försökt besvara och eleverna som läst dessa artiklar berätta vad slutsatsen blev.

Därefter tittade vi särskilt på inledningarna. Jag hade valt ut tre stycken och lagt in i presentationen. Jag förklarade vad syftet med inledningar är och lät eleverna diskutera hur just dessa tre inledningar gör det inledningar ska göra, nämligen skapa intresse och förbereda läsaren.

Lektion 3

Först visade jag var i processen vi befann oss. Efter att ha läst modelltexter (två vardera - en gemensam och en egen) från Sant, falskt eller mittemellan så skulle eleverna nu börja läsa utdrag ur Larmrapporten. Jag hade förberett instuderingsfrågor på sidor som jag hade valt ut (de finns angivna längst upp i dokumentet med instuderingsfrågor. Jag förberedde läsningen genom att låta eleverna titta på några ord som skulle dyka upp i texten (bild 4 i presentationen). Eleverna fick diskutera vad de trodde orden betydde och sedan gick vi igenom dem tillsammans. Därefter förberedde jag läsningen (bild 5) och lade själv upp de fyra första instuderingsfrågorna på skärmen . De två första avsnitt som hörde till dessa frågor skulle vi läsa tillsammans.

Jag läste de två första avsnitten för eleverna. Jag pausade emellanåt för att sammanfatta och för att koppla till frågorna som vi hade på tavlan. Jag skrev upp stödord direkt på skärmen (min projektor lyser bilder direkt på tavlan vilket innebär att jag kan skriva på det som visas). När jag hade läst färdigt svarade eleverna med en gång på de första fyra frågorna och fortsatte sedan läsa på egen hand.

I vanliga fall hade jag lagt in fler övningar under läsningen, men eftersom jag skulle vara ledig under vår nästa lektion fick eleverna i uppgift att läsa färdigt sidorna hemma och svara på frågorna inför nästa lektion.

Jag avslutade lektionen med att köra en mentimeter med frågan "Hur är man källkritisk?". Detta berodde på att jag ville ta reda på vad eleverna redan kunde om källkritik innan jag bestämde vad mer vi skulle läsa i Larmrapporten under den kommande lektionen. Lektionen avslutades med att jag berömde eleverna för att de arbetat så bra och med att säga att jag alltid var glad när jag träffat dem:) Svaren analyserade jag efter lektionen.

Lektion 4

Eftersom eleverna hade hunnit olika långt med instuderingsfrågorna (i klarspråk: alla hade inte gjort läxan) så hade jag en gemensam inledning på lektionen där jag först började med att förklara uttrycket "spotta i glaset" igen genom att berätta om hur en vinprovning gick till. Därefter tittade vi återigen på planen tillsammans - vad vi gjort och var vi är nu och vad det ska leda till - så att eleverna ser sammanhanget. Slutligen visade jag dem vad de hade svarat på Mentimetern lektionen innan vilket sammantaget utgjorde en rätt bra sammanfattning av ett källkritiskt förhållningssätt.

Därefter ville jag särskilt fokusera på de elever som inte kommit igång med läsningen (och därmed instuderingsfrågorna) för att kunna ge dem extra stöd. Eleverna som hade klarat av svara på instuderingsfrågorna på egen hand fick fler instuderingsfrågor som de fick lösa på egen hand utanför klassrummet. På så sätt hade jag ca. 12-14 elever kvar inne hos mig. De behövde olika mycket stöd för att komma igång med frågorna men alla lyckades till slut göra det, vilket var bra för deras självförtroende. Dessutom gav det mig viktig information om var de befann sig i sin läsutveckling.

Lektion 5

Syftet med dagens lektion var att gå igenom de första instuderingsuppgifterna som nu samtliga elever hade arbetat med, att presentera uppgiften, att titta på en modelltext jag skrivit, samt att låta eleverna fundera på vilken nyfiken fråga de ville försöka besvara. När eleverna kom in i klassrummet lät jag eleverna lyssna på Tupacs "Dear Mama" vilket det finns ett syfte med som jag återkommer till.

Instuderingsuppgifterna gick vi alltså igenom tillsammans (kortfattat facit finns här). Jag fördelade ordet och alla elever fick svara på någon fråga. När jag presenterade uppgiften visade jag också på att det fanns ett alternativ - nämligen att man kan välja att hålla ett tal i stället för att skriva en text. I den här uppgiften är det för mig det källkritiska som står i fokus och därför ger jag gärna eleverna möjlighet att välja på vilket sätt de vill redovisa uppgiften. 

I Sant, falskt eller mittemellan? finns naturligtvis många modelltexter och eleverna har ju läst två (en gemensam och en valfri) men Emma Frans har naturligtvis haft helt andra möjligheter att sätta sig in i rätt omfattande material av en art som fortfarande ligger ovanför de mål vi siktar mot i svenska 1. Därför ville jag visa hur en lösning på uppgiften kunde se ut på den nivå eleverna förväntades utföra den. Den nyfikna fråga jag ställde var: "Är det sant att Tupac lever?" och jag knöt då an till låten jag spelat i början av lektionen. Jag läste texten högt (eleverna hade varsin kopia av texten) och kommenterade samtidigt vad det var jag hade gjort i de olika delarna. Den källkritiska nivån är enkel och jag ville visa att det var okej att komma fram till att frågan inte gick att besvara på ett tillförlitligt sätt.

Under lektionens sista del fick eleverna själv spåna på frågor de ville ställa. Eftersom just nyfikenhet är en av de saker jag vill främja i den här uppgiften så har jag tillåtit en stor variation av frågor. Jag har väglett dem lite försiktigt när det gäller avgränsning men det har inte varit ett mål att de ska producera beforskningsbara frågeställningar. När vi sammanfattar uppgiften tillsammans kommer jag att återkoppla just till vilken typ av frågor de ställde och hur lätta eller svåra de sedan var att besvara. Här är exempel på frågor de ville ställa:

• Hur vanliga är seriemördare?
• Hur farlig är strålningen från mobiltelefoner?
• Är pornografi farligt för konsumenten?
• Kommer AI att ta över världen?

Lektion 6 och 7

Syftet med lektion 6 och 7 är att de ska få skriva sina texter (alla valde alternativet text). När de kom in i klassrummet fanns en skrivmall redan placerad på deras bänkar. Jag samlade klassen och berättade att vi skulle att arbeta i olika "lägen" under lektionen: Komma igång (då kan det vara lite sorl), skriva (då ska det vara tyst), läsa varandras och ge stöd (då kan man prata lite sinsemellan). På tavlan visades läget vi befann oss i och min TimeTimer höll tiden. Syftet med att ha olika lägen var att undvika att det helt tiden blev prat i klassrummet och samtidigt säkerställa att det både fanns utrymme för alla de som behöver tystnad för att kunna koncentrera sig men även att de skulle få prata om sin text med någon och få feedback. Jag och min kandidat gick runt och stöttade eleverna medan de arbetade. Syftet med "lägena" var också att det hela tiden skulle vara tydligt för eleverna vad som förväntades av dem och hur länge de förväntandes göra det jag uppmanat dem till.

Medan eleverna skrev hade de förutom mallen tillgång till min exempeltext där de framförallt kunde se tydligare hur jag ville att de refererade till källor i den här texten.

Under första lektionen var fokus på att komma igång och på att svara på frågor och skapa förståelse för strukturen. Inför den andra lektionen hade eleverna fått feedback och fokus låg mer på språket och fotnoterna. Eleverna uppmanades att använda checklistan från instruktionen, som jag hade inkluderat i mallen.

Utvecklingsområden

Det här momentet tog sex stycken 90-minuterslektioner i anspråk. Det finns dock saker som skulle kunna utvecklas i upplägget. Jag hade t.ex. kunnat arbeta mer med olika strategier för att söka information, och vi hade kunnat träna mer på att granska och värdera källor innan eleverna skrev texten. Något annat som fått vänta är hur man skriver referat med egna ord och jag tror att eleverna hade haft nytta av en begreppsordlista, vilket jag helt enkelt inte hann med.

Mitt resonemang har enkelt varit att jag måste döda lite darlings. Eleverna ska i den här uppgiften aktivera många olika förmågor redan varav flera är nya för dem, bland annat att använda ett referatsystem, att ha fokus på vad andra säger i stället för på det egna perspektivet, ny information om vetenskaplighet, samt att använda frågeställning och slutsats. På grund av detta beslöt jag mig för att vissa saker fick vänta så att eleverna kunde fokusera på de nya saker de skulle lära sig. Med ovan reflektioner vill jag dock visa på mångsidigheten i uppgiften och att man kan välja att lyfta fram olika områden för utveckling.

Sommarprat blir höstprat på Pauliskolan

I början av terminen föreslog min trevliga kollega Linda för mig att vi skulle köra sommarprat med våra tvåor. Vi satte genast igång med planeringen utifrån stöd som finns att tillgå på nätet, nämligen Annika Sjödahls fina upplägg från Ett öppet klassrum. 

Jag lägger här upp våra planeringsdokument och de får man låna fritt.

Inledningsvis lyssnade vi på Nicolas Lunabbas sommarprat. Vi diskuterade ord inför lyssningen (finns på bilderna 3 och 4 i presentationen) och tränade sedan på liknelser och metaforer. Till gången därpå hade eleverna lyssnat på ett valfritt sommarprat och vi tittade på hur strukturen i ett sommarprat ser ut. Som stöd fick eleverna ut strukturen i Lunabbas sommarprat som exempel. Därefter skulle de försöka applicera denna struktur på det tal de själv hade lyssnat på.

Uppgiften vi gav eleverna såg ut så här: Höstprat på Pauli. De fick möjlighet att välja mellan att tala in ett ett "höstprat" eller att skriva ett manus.

Både Linda och jag upplevde att det var fantastiskt att lyssna till och läsa allt eleeverna delade med sig av. Något att tänka på var att flera av eleverna valde att dela med sig av tunga upplevelser som behöver följas upp. Detta behöver det finnas beredskap för hos läraren.

Till er som ännu inte arbetat med sommarprat rekommenderas det varmt.

Radioföljetong på gymnasiet - Fallet Alma Diaz - Avsnitt 5, 6 och 7

Avsnitt 5 och 6 ägde rum under den vecka ettorna hade fjärrundervisning och här är upplägget väldigt enkelt som ni kommer att se. Avsnitt 7 lyssnade vi sedan på när de kom tillbaka.

Lektion 5

Jag följde presentationen nedan och gick först igenom ett par begrepp som dykt upp i avsnittet de lyssnat på hemma. Därefter fick de en del feedback på loggböckerna de hade skrivit så att en del missförstånd kring berättarperspektiv rätades ut. Efter det presenterades olika begrepp kring karaktärsbeskrivning. Därefter instruerade jag eleverna att logga ut ur Meet för att lyssna på avsnitt 5. Därefter skulle de svara på frågorna till dagens loggbok. Frågorna gällde även avsnitt 4 eftersom de haft detta i läxa inför lektionen. Jag stannade kvar i Meetet så att eleverna kunde ställa frågor vid behov och sedan återsamlades vi och sa hejdå en stund innan lektionens slut.

Loggboksfrågorna såg ut så här:

Lektion 6

Även denna lektion fjärrundervisades. Det är viktigt att just dessa lektioner är extra förutsägbara och att det finns så liten risk för missförstånd som möjligt. Upplägget var därför identiskt med lektion 5 ovan.

Jag använde en presentation för att fösrt ge feedback på loggböckerna. I detta fall gällde det att räta ut en del frågestecken kring karaktärsbeskrivning, samt att presentera två nya aspekter av berättarteknik, nämligen miljöbeskrivningar samt hur tiden i berättelsen är organisead. Genomgången följdes precis som lektionen innan av att eleverna loggade ut för att lyssna på avsnittade varpå de svarade loggboksfrågorna och vi hade en kort återsamling för att avsluta lektionen.

Lektion 7

Inför den här lektionen hade jag gett feedback på deras gruppsamtal. Feedbacken gavs gruppvis och återkopplade till modellen Tänka tillsammans. Feedbacken kunde till exempel handla om huruvida alla kom till tals och hur de fördelade ordet eller om hur de kunde utveckla och fördjupa resonemang genom att ställa följdfrågor.

Till den avslutande delen tog jag upp tema och berättade om vad det var. Jag lade särskild vikt vid att ett tema inte är en lång förklaring utan att det ofta kan sammanfattas i en kort nominalfras. Jag gav flera exempel utifrån bilderna i presentationen. Därefter lyssnade vi på det sista avsnittet där allting får sin förklaring.

När vi hade lyssnat färdigt repeterade jag modellen Tänka tillsammans och eleverna fick sedan gå in i sin mail och läsa (eller läsa om) feedbacken jag gett på deras tiidgare samtal. Jag gick under tiden runt och svarade på frågor. Innan de sedan skulle gå iväg och ha sina samtal, visade jag diskussionsfrågorna och sedan gruppindelningarna och var de skulle vara.

Den fjärde frågan var av utvärderande karaktär och därför särskilt intressant för om jag behöver ändra något i mitt upplägg. Eleverna var väldigt positiva till upplägget. De tyckte det var ett bra sätt att lära sig om litterära verkningsmedel på och de tyckte att följetongen var spännande. Efter jul ska vi läsa en roman och ha förhör på det vi arbetat med och då får vi se hur väl det blivit förankrat.