Radioföljetong på gymnasiet - Fallet Alma Diaz - Lektion 1

Av min synnerligen inspirerande kollega Linda Svensson fick jag tipset om Fallet Alma Diaz, en radioföljetong under vinjetten P3 Serie. Serien är i sju delar och det finns lärarmaterial avsett för högstadiet till. Jag ville dock anpassa materialet för kursen svenska 1 på gymnasiet och beskriver därför här ett alternativt upplägg med fokus på berättarteknik. Jag använder radioföljetongen för att skapa intresse och kunskap om berättarteknik och vi kommer senare att applicera dessa kunskaper på romanen Onanisterna av Patrik Lundahl som vi läser till våren.

I upplägget varvar jag radioföljetongen med språkriktighet. Språkriktigheten går jag inte in på i detalj här utan fokus ligger på arbetet med det berättartekniska, samt på de underlag för bedömning som jag samlar in.

Starter

Lektionen inleds med en uppstartsövning/ starter. En uppstartsövning läggs på elevernas bord med texten nedåt och skapar intresse och nyfikenhet när de kommer in till lektion. Den ska utformad så att alla elever ska kunna genomföra den utan hjälp och syftet är att samla elevernas fokus och rikta in deras uppmärksamhet på något som kommer att vara viktigt under lektionen. Denna gång handlar startern om vilka ingredienser som gör en spänningshistoria spännande. Eleverna arbetar med startern i ca. fem minuter. Därefter får de jämföra med bänkkamraten och sedan går jag laget runt och alla elever får säga en sak som hamnar på tavlan. På så sätt får alla elever vara aktiva redan från start.

Presentation

Efter startern använder jag presentationen ovan för att gå igenom vad syftet med det nya momentet är och vad vi ska lära oss (se bild 2). Jag kommer också in särskilt på berättarperspektiv och Freytags pyramid eftersom jag kommer att ha lite extra fokus på det under lektionen. De gulmarkerade orden är viktiga begrepp som jag lyfter fram som något eleverna kommer att lära sig behärska. Jag visar också tankekartan som eleverna ska använda medan de lyssnar (men jag delar inte ut den än) och kopplar de gula delarna till spänningskurvan, dvs. att spår, ledtrådar, misstänkta personer, cliffhangers och musik alla har en spänningshöjande effekt. Jag lyfter också fram att berättelsens konflikt är just vad som hänt flickan Alma Diaz, som följetongen handlar om. Därefter visar jag den nästsista bilden som utgör lektionens struktur. Den sista bilden sparar jag.

Vi lyssnar på första avsnittet

Nu delar jag ut tankekartan (utskriven i A3-format) till eleverna. Jag säger nu också att de ska skriva smått för att vi ska bygga på den under kommande lektioner. Jag berättar att vi ska lyssna på anslaget (ett begrepp från presentationen) och att vi ska lyssna på det två gånger. Anslaget varar fram till 2:10 i avsnittet och när vi lyssnat på detta visar jag presentationens sista bild och ber eleverna diskutera frågorna med bänkkamraten. Vi lyfter sedan svaren i klassrummet innan vi lyssnar om från början igen. Därefter rast.

Bearbetning av avsnittet

När eleverna kommer in från rasten får de i uppgift att i grupper om fyra jämföra sina tankekartor med varandra. Därefter går vi igenom den tillsammans. Jag stannar särskilt till vid tankekartans delar som handlar om berättare/ andra perspektiv/ röster för att lyfta fram hur andra röster än berättaren kommer till tals. Vi tittar också på de gula bollarna för att se hur de samspelar för att skapa spänning. Innan vi går vidare till den sista uppgiften tittar vi på de ingredienser som eleverna i starterna lyfte fram som spänningsskapande. Vi föregriper här handlingen för att se om det verkar vara några ingredienser vi kan utesluta och om några andra verkar mer troliga.

Avslutande reflektion i loggboken

På Classroom har jag delat vars ett dokument med eleverna. Detta kommer att fungera som läslogg. Instruktionen ser ni nedan. Lektionen avslutas med att eleverna får skriva egna reflektioner utifrån frågorna i loggboken. Loggboken, tillsammans med uppsatsen de skriver på slutet, samt ett par av de avslutande samtalen eleverna kommer att ha, kommer att utgöra bedömningsunderlaget för momentet.