Radioföljetong på gymnasiet - Fallet Alma Diaz - Lektion 2, 3 och 4

Den första lektionen ägnade jag helt åt Fallet Alma Diaz men de följande har jag ägnat ena halvan av lektionerna till språkriktighet. Därför beskriver jag här hur jag har arbetat med avsnitt 2, 3 och 4 i stället för att ta ett inlägg per del.

Lektion 2

Jag delade ut tankekartorna som eleverna började fylla i första gången. Jag berättade att de skulle ha nytta av sina anteckningar när de sedan skulle skriva loggbok vilket vi skulle göra för första gången idag. Vi satte igång andra avsnittet och därefter visade jag eleverna var de hittade sina loggböcker i Google Classroom och var frågorna fanns. Detta var mina frågor till första och andra avsnittet som slogs ihop eftersom vi inte hann börja med loggboken under introduktionslektionen:

Lektion 3

Innan vi satte igång med att lyssna på tredje avsnittet påminde jag eleverna om att man för C-nivå i svenska 1 behöver kunna använda litteraturvetenskapliga termer. Jag gav exempel genom att visa bilderna om berättarperspektiv och spänningskurvan från introduktionslektionen igen och jag beskrev begreppet upptrappning. Eleverna kom själv på flera situationer under föregående avsnitt där spänningen först hade stigit för att sedan sjunka igen, t.ex. när polisen har stoppat lastbilen och ska undersöka den (men sedan visar det sig att ingen är där) och när reportern och Saga ger sig av med Zita till den övergivna kiosken för att leta efter Alma. De möts av en ohygglig stank och hunden är väldigt upphetsad (men det visar sig vara en död rävunge).

Vi lyssnade sedan på avsnittet tillsammans och därefter fick eleverna svara på nya loggboksfrågor (se nedan). Jag avslutade lektionen med att berätta om att de nästa gång skulle få diskutera de tre första avsnitten tillsammans i grupper.

Lektion 4

Den här lektionen ägnades åt samtal och det var första gången vi skulle göra Tänka tillsammans och eleverna skulle få spela in sina diskussioner. Jag gav gott om tid till detta eftersom det ibland kan bli rörigt första gången. Jag presenterade först samtalsmodellen Tänka tillsammans för eleverna och berättade att de skulle få gruppvis feedback på sina samtal och att de sedan veckan därpå skulle få ha samtal igen på de sista delarna. Jag poängterade att både samtalen och loggboken utgör mitt underlag för bedömning. Därefter presenterade jag diskussionsfrågorna, vilka grupper de skulle vara i (det bestämmer alltid jag) och hur de skulle gå tillväga rent praktiskt. Jag hade i förväg bokat salar och grupprum och alla elever fick med sig frågorna som skulle diskuteras.

Att spela in samtal, lyssna och ge feedback kan tyckas tidskrävande, men som lärare får jag väldigt mycket ut av det. Det säger sig självt att man inte alls får en rättvisande bild av elevernas kunskaper om man ska gå runt och bara höra brottstycken av det de säger. Dessutom påverkas de ofta av att läraren kommer förbi när de diskuterar. Här sitter de på egen hand och jag kan lyssna i lugn och ro i efterhand. Feedback ger jag nästan alltid på gruppnivå även om jag gör egna kortare anteckningar om elevernas förmågor.

För att det inte skulle gå för lång tid till de lyssnade på nästa avsnitt fick de denna gång i läxa att lyssna på avsnitt 4 över helgen. Vid detta laget är de så inne i storyn att de inte ser det som en börda:)

Radioföljetong på gymnasiet - Fallet Alma Diaz - Lektion 1

Av min synnerligen inspirerande kollega Linda Svensson fick jag tipset om Fallet Alma Diaz, en radioföljetong under vinjetten P3 Serie. Serien är i sju delar och det finns lärarmaterial avsett för högstadiet till. Jag ville dock anpassa materialet för kursen svenska 1 på gymnasiet och beskriver därför här ett alternativt upplägg med fokus på berättarteknik. Jag använder radioföljetongen för att skapa intresse och kunskap om berättarteknik och vi kommer senare att applicera dessa kunskaper på romanen Onanisterna av Patrik Lundahl som vi läser till våren.

I upplägget varvar jag radioföljetongen med språkriktighet. Språkriktigheten går jag inte in på i detalj här utan fokus ligger på arbetet med det berättartekniska, samt på de underlag för bedömning som jag samlar in.

Starter

Lektionen inleds med en uppstartsövning/ starter. En uppstartsövning läggs på elevernas bord med texten nedåt och skapar intresse och nyfikenhet när de kommer in till lektion. Den ska utformad så att alla elever ska kunna genomföra den utan hjälp och syftet är att samla elevernas fokus och rikta in deras uppmärksamhet på något som kommer att vara viktigt under lektionen. Denna gång handlar startern om vilka ingredienser som gör en spänningshistoria spännande. Eleverna arbetar med startern i ca. fem minuter. Därefter får de jämföra med bänkkamraten och sedan går jag laget runt och alla elever får säga en sak som hamnar på tavlan. På så sätt får alla elever vara aktiva redan från start.

Presentation

Efter startern använder jag presentationen ovan för att gå igenom vad syftet med det nya momentet är och vad vi ska lära oss (se bild 2). Jag kommer också in särskilt på berättarperspektiv och Freytags pyramid eftersom jag kommer att ha lite extra fokus på det under lektionen. De gulmarkerade orden är viktiga begrepp som jag lyfter fram som något eleverna kommer att lära sig behärska. Jag visar också tankekartan som eleverna ska använda medan de lyssnar (men jag delar inte ut den än) och kopplar de gula delarna till spänningskurvan, dvs. att spår, ledtrådar, misstänkta personer, cliffhangers och musik alla har en spänningshöjande effekt. Jag lyfter också fram att berättelsens konflikt är just vad som hänt flickan Alma Diaz, som följetongen handlar om. Därefter visar jag den nästsista bilden som utgör lektionens struktur. Den sista bilden sparar jag.

Vi lyssnar på första avsnittet

Nu delar jag ut tankekartan (utskriven i A3-format) till eleverna. Jag säger nu också att de ska skriva smått för att vi ska bygga på den under kommande lektioner. Jag berättar att vi ska lyssna på anslaget (ett begrepp från presentationen) och att vi ska lyssna på det två gånger. Anslaget varar fram till 2:10 i avsnittet och när vi lyssnat på detta visar jag presentationens sista bild och ber eleverna diskutera frågorna med bänkkamraten. Vi lyfter sedan svaren i klassrummet innan vi lyssnar om från början igen. Därefter rast.

Bearbetning av avsnittet

När eleverna kommer in från rasten får de i uppgift att i grupper om fyra jämföra sina tankekartor med varandra. Därefter går vi igenom den tillsammans. Jag stannar särskilt till vid tankekartans delar som handlar om berättare/ andra perspektiv/ röster för att lyfta fram hur andra röster än berättaren kommer till tals. Vi tittar också på de gula bollarna för att se hur de samspelar för att skapa spänning. Innan vi går vidare till den sista uppgiften tittar vi på de ingredienser som eleverna i starterna lyfte fram som spänningsskapande. Vi föregriper här handlingen för att se om det verkar vara några ingredienser vi kan utesluta och om några andra verkar mer troliga.

Avslutande reflektion i loggboken

På Classroom har jag delat vars ett dokument med eleverna. Detta kommer att fungera som läslogg. Instruktionen ser ni nedan. Lektionen avslutas med att eleverna får skriva egna reflektioner utifrån frågorna i loggboken. Loggboken, tillsammans med uppsatsen de skriver på slutet, samt ett par av de avslutande samtalen eleverna kommer att ha, kommer att utgöra bedömningsunderlaget för momentet.