Feedback utan kunskapskrav och matriser!

Inför detta läsår beslöt jag mig för att försöka förändra sättet jag ger feedback på. Med stöd i bland annat Dylan Williams Att följa lärande (2013) samt motivationsforskning av Edward Deci bestämde jag mig för att ge feedback om kvalitéer och utvecklingsområden på elevernas produktion utan att alls nämna kunskapskrav och betygsnivåer. Tidigare har jag använt både och. De enda tillfällena eleverna fick betygsliknande återkoppling var vid de fyra tillfällen vi på skolan är ålagda att sätta omdömen (vi använder plattformen IST). Då kunde återkopplingen se ut så här:

I övrigt har jag alltså inte använt mig alls av t.ex. kunskapskravens nivåer. Syftet med det här tillvägagångssättet var att minska elevernas fokus på betygen och öka deras fokus på lärande. Betygen är en kraftfull yttre motivation (både positivt och negativt beroende på eleven), men Decis forskning visar att yttre motivation sker på bekostnad av den inre och detta ville jag motverka i den mån jag kunde. Ett annat syfte var att minska den stress eleverna känner kring betyg.

En sak som bekymrade mig var att eleverna kanske skulle kunna uppleva det som otydligt och att deras kursbetyg kanske i högre utsträckning skulle bli en överraskning för dem. Därför ställde jag till varje elev frågan vid betygssamtalen nu i juni: "Vilket betyg tror du att jag kommer att sätta?". Jag poängterade att jag inte undrade vilket betyg de tyckte de skulle ha eller önskade sig, utan just vad de trodde att jag hade bestämt mig för. Elevernas svar stämde väl överens med det betyg jag satt. Jag genomförde 26 samtal. 19 elever gissade på det betyg jag hade satt och ingen av de återstående eleverna avvek mer än ett betygsteg. De senare sju elevernas gissningar avvek åt båda hållen. Fyra elever trodde att jag hade satt ett högre betyg och tre elever trodde att jag hade satt ett lägre betyg.

I min utvärdering ställde jag sedan följande fråga:

• Förutom vid omdömena i Dexter har jag inte gett er “betygsliknande” feedback utan i stället feedback kring kvalitéer i era texter och kring saker ni kan utveckla. Syftet har varit att minska fokus på betyg och öka fokus på kvalitéer och förmågor. Hur har du upplevt detta?"

Endast nio elever deltog i utvärderingen men deras svar var övervägande positiva. Endast en elev hade hellre velat ha betygsliknande feedback på sin produktion. Alla de andra tyckte att det hade fungerat bra. De nämnde att det blev mindre stress, att det var tydligare än bokstavsbetyg som var svåra att tolka, och att det påverkade prestationen positivt. Förutom att det var bra utvecklade ett par elever sina positiva svar med att lägga till att det som kunde förbättras var att man fick veta tidigare om det var något särskilt som behövde utvecklas för ett visst betyg och att man skulle ha kunnat ha fler avstämningar som var betygsliknande.

Sammanfattningsvis stärker detta min uppfattning att min undervisning har mått bra av att jag inte använt kunskapskrav i samband med feedback och jag kommer att fortsätta att utveckla detta nästa läsår!

Litteratur:

Deci, Edward (1995) Why We Do What We Do
Söderfjäll, Stefan (2012) Behovsanpassat ledarskap
William, Dylan (2013) Att följa lärande

Att söka och värdera information - engelska 5

Introduktion

Idag skulle jag vilja lyfta och slå ett slag för allt bra material som finns att tillgå när det gäller källkritik. I det här inlägget använder jag utöver materialet från Skolverkets bedömningsportal, även inslag från #mikförmig från Statens medieråd. Utöver det finns dessutom digitalalektioner.se från Internetstiftelsen. Här har jag blandat och tagit och anpassat material för den egna undervisningen.

Eleverna har i olika ämnen under åk 1 (gy) arbetat med och fått olika strategier för att söka och värdera källor. I engelska 5 har jag sedan undervisat ytterligare kring detta, men denna lektionsserie förutsätter alltså att eleverna har vissa förkunskaper. Syftet är att eleverna:

• Lär sig engelska termer för digitala företeelser
• Får strategier för att söka information mer effektivt
• Får strategier för att värdera källor på engelska

Avsnittet examinerades dels genom en muntlig presentation av informell karaktär i grupp och dels genom ett skriftligt prov i DigiExam.

Lektion 1 - Självbedömning, begrepp, och informationssökning

Med utgångspunkt i det självvärderingsmaterial som finns på Skolverkets bedömningsportal gjorde jag ett Googleformulär som eleverna fick svara på. I formuläret används en hel del termer på engelska så jag jag började med att gå igenom den ordlista som man kan hämta på Bedömningsportalen. Medan jag presenterade begreppen på engelska hade jag också uppe en webbsida på storskärm så att jag kunde visa det jag talade om (t.ex. header, navigation bar, URL etc).

I materialet finns även en övningsuppgift test som heter "Canada - Here I Come!". Här använder eleverna tre förutbestämda webbsidor för att dels hitta efterfrågad information och dels beskriva hur de hittade den. Innan eleverna satte igång visade jag dem webbsidorna och förklarade frågorna, särskilt de som innebär att eleven ska beskriva var de klickat för att hitta fram till informationen.

Lektion 2 - Informationssökning

Eleverna fortsatte under denna lektion sitt arbete med "Canada - Here I Come!". Jag fick reda på mycket information om elevernas förmågor och jag fick möjlighet att ge eleverna tips och strategier genom att gå runt och hjälpa dem.

Lektion 3 - Analys av sökresultatsidor, informationssökning, och värdering av källor

Lektionen inleddes med en uppstartsuppgift jag brukar använda för att diskutera hur man effektivt bedömer resultaten på en sökresultatsida. Uppstartsuppgiften ser till att eleverna blir aktiverade med en gång och den är konkret och nyttig och går att anpassa på olika sätt. Jag använda en EPA (Enskilt --> Par --> Alla) för att genomföra övningen och hade bild 2 i presentationen uppe på skärmen som visuellt stöd.

Under den andra delen av lektionen gick vi igenom svaren på uppgiften "Canada - Here I Come!" På så sätt fick eleverna höra varandra berätta och se olika sökvägar till samma information. Att få se hur andra gör kan vara ett effektivt sätt att lära sig nya strategier för sökning.

Som avslut på lektionen använde jag en liten del av ett mycket bra och omfattande material från Statens medieråd som heter #mikförmig. Här visade jag bild 4-7 och fokus här är att få eleverna att fundera över vilka sidor de litar "blint" på och vilka sidor de samma sätt utan undantag misstror. Eleverna fick maila sina svar till mig, men dessa hade också kunnat fångas upp med hjälp av ett responsverktyg som t.ex. Mentimeter om man hade velat diskutera vidare direkt.

Lektion 4 - Värdering av källor, och genrer på Internet

Jag använde de webbsidor som eleverna mailat mig som underlag för planeringen av denna lektion. Jag grupperade webbsidorna och förberedde fem stationer i klassrummet och i ett par grupprum (eleverna blev indelade i fem grupper). Detta tog mycket längre än vad jag hade trott så grupperna hann bara besöka två stationer var.

Stationerna gick ut på att sätta fokus på dels att hitta info vem som ligger bakom sidor och dels vilken sorts genre webbsidan är. Den information eleverna samlade ihop skulle de sedan presentera för en annan grupp vid ett senare tillfälle. Till stöd hade de bild 2 och 3 nedan och på bild 4 fanns presentationsuppgiften presenterad.

Lektion 5 - Värdering av källor, och genrer på Internet, och mock up test i DigiExam

Under denna lektion fick eleverna besöka den sista stationen. De fick också en stund att sitta tillsammans för att planera sin muntliga presentation som skulle hållas lektionen därpå. Under sista delen av lektionen hade jag förberett testfrågor på Digiexam, vårt provverktyg som jag skulle använda till provet veckan därpå. Detta mock up test hade flera syften. Jag ville se om DigiExam funkade för ändamålet så som jag hade tänkt mig och jag ville att eleverna skulle få se vilken typ av frågor som skulle komma på provet. Hör av er till mig med en aktuell DigiExam-adress om ni vill att jag delar detta material med. Eleverna fick tillgång till vissa domäner och skulle där visa både att de kan hitta information och att de kan göra en rimlig bedömning av sidans tillförlitlighet. Under lektionen gick jag runt och hjälpte dem med svar och sökvägar och strategier.

Lektion 6 - Muntliga presentationer

De muntliga presentationerna gick till som så att vi hade ett rullande schema. I klassrummet hade vi långbord och grupperna satt mittemot varandra. Den ena gruppen berättade vad de hade kommit fram till och visade på sina skärmar samtidigt. Den andra gruppen lyssnade. Därefter gick den presenterande gruppen ut och en annan grupp kom in. De lyssnade nu medan de andra presenterade osv.

Lektion 7 - Skriftligt prov

Prov och utvärdering!

Reflektioner

Eftersom jag ofta använder mina egna inlägg som ett sätt att återanvända material vill jag gärna fundera över hur det gick. Dessutom kan ju mina eventuella misstag därmed undvikas av någon annan. Nedan funderar jag särskilt över delen med stationer där eleverna skulle undersöka upphovsmän och genre.

Rent praktiskt skulle jag ha haft färre sajter på varje station (jag hade tre-fyra) eller färre frågor så att det blivit bättre flöde mellan stationerna. Alternativt hade jag kunnat låta eleverna fördjupa sig i två sajter. Återkopplingen till eleverna på deras arbete blev också tunt eftersom att de som hade stationer utanför klassrummet inte fick lika mycket stöd i sitt arbete. Just stöttning medan eleverna arbetar med uppgifter är viktigt för att förmågorna ska utvecklas. Risken är ju annars att de gör som de alltid gjort och att inget lärande egentligen sker.

Machiavelli - Helgar ändamålen medlen? Två lektioner i svenska!

Jag har länge velat läsa utdrag ur Machiavellis Fursten med mina samhällselever och har nu äntligen gjort det med gruppen jag har i svenska 1! Här delar jag med mig av materialet. Det tog ungefär två lektioner (90 minuter styck) att genomföra.

Lektion 1



Jag inledde med en EPA (Enskilt --> Par --> Alla) kring frågan på bild 1 i presentationen: Vad betyder "Ändamålen helgar medlen?". Det var bara ett fåtal elever som kände till detta och här fick jag anledning att packa upp ordet ändamål och förklara orden helga och medel.

Efter detta visade jag bild 2 och frågade om eleverna visste vad de två personerna (Machiavelli och 2Pac) hade gemensamt. När jag avslöjade Machiavellis namn var det flera som förstod kopplingen till 2Pac och kunde förklara för de andra. Sedan berättade jag bara väldigt kort vem Machiavelli var utifrån bild 4 och förklarade att de skulle få lyssna på ett radioprogram från URPlay om honom och samtidigt få svara på frågor som vi sedan skulle gå igenom lektionen därpå. Eleverna lyssnade på sina egna datorer i egen takt och svarade direkt i dokumentet ovan som jag hade delat med dem i Classroom.

 Lektion 2

Från Wikimedia Commons

Vi gick tillsammans igenom svaren på frågorna. Här finns ett facit som täcker de flesta av dem.

Jag delade ut följande utdrag från Fursten till eleverna och använde den reciproka modellen medan jag högläste texten. De fick förutspå innan vi började läsa. De fick sammanfatta allteftersom vi rörde oss framåt i texten och de fick under läsningen ställa frågor på innehållet som vi redde ut. Texten uppfattades som relativt svår av dem men absolut inte ogenomtränglig. Vi läste inte riktigt hela utdraget ovan utan jag hade strukit något avsnitt.

Efter läsningen skulle eleverna få genomföra diskussioner enligt modellen Thinking Together som vi har tränat mycket på. Jag brukar placera ut eleverna i grupprum varpå de får spela in sig själv med hjälpa av sina telefoner. Sedan delar de ljudfilen till mig och jag kan lyssna i lugn och ro och ge feedback. Vi gick igenom diskussionsfrågorna i klassrummet innan de gick ut till grupprummen. Ska man diskutera alla frågorna kan det ta tid och jag bad därför eleverna läsa igenom instruktionerna i grupperna först och att börja med de områden (det finns fyra) de tyckte var mest intressanta och sedan diskutera så mycket de hann på de tjugo minuter de hade till sitt förfogande. Här finns diskussionsfrågorna.

Avslutning

Hade jag haft mer tid till detta hade jag gått vidare och arbetat med argumenterande texter utifrån diskussionsfrågorna. Lektionerna ovan hade gett en relativt bra grund att stå på för detta. Då hade jag också i samband med detta repeterat informationssökning och källkritik.

Om jag hade läst detta i svenska 2 hade jag arbetat mer med kopplingen mellan Fursten och det samhälle den kom till i.

P3 Dystopia - En par lektioner i engelska om "När maten tar slut"

Introduktion

På vår gymnasieskola i Malmö förändrades för ett antal år sen skolmatsalens meny rätt så radikalt. Man började erbjuda ett fantastiskt salladsbord med olika bönor, gryn, rostade grönsaker och dessutom serverades mer vegetarisk mat och mindre rött kött. Detta har dock mötts av ett tämligen rejält motstånd från skolans elever och det går knappt en mentorstid utan att någon ondgör sig över maten.

Jag har många gånger förklarat varför det är bra att äta vegetariskt och varför skolans satsning på detta är ett sätt att ta ansvar för miljön, men frågan är komplex och att på ett par minuter övertyga en samling köttälskande tonåringar om värdet av en grönare vardag har inte riktigt låtit sig göras. Men! När jag lyssnade på podden "När maten tar slut" (P3 Dystopia) insåg jag, att i detta 70-minutersprogram ryms förklaringen jag skulle vilja ge eleverna!

Nedan berättar jag hur jag använde avsnittet under tre lektioner i engelska 5. Att det användes i engelska kanske förvånar men faktum är att ca. 20% av programmet är på engelska. Eftersom det är rätt så komplexa ämnen som avhandlas fungerar svenskan som en stöttning och eleverna får ett sammanhang och förklaringar på svenska som underlättar förståelsen av det rätt avancerade innehållet på engelska.

Lektion 1

För att skapa förförståelse både kring ord och innehåll hade jag klippt ut korta bitar på engelska från manus*. Varje elev fick vars en pappersbit när de kom in genom dörren. Jag hade ungefär trettio stycken. Eleverna fick i uppgift att översätta sina små bitar till svenska och att vara beredda på att berätta högt vad de betydde. Efter ungefär tio minuter visade jag bit för bit på engelska i en presentation (se nedan) och när elevens bit visades fick hen berätta vad det betydde på svenska. Bitarna kommer i den ordning de dyker upp i avsnittet. I samband med att eleverna redovisade sina översättningar skrev jag upp centrala ord och begrepp på tavlan. Efter att eleverna hade redovisat översättningarna frågade jag dem vad de trodde att programmet handlade om utifrån det de fått höra. Med utgångspunkt i deras svar presenterade jag sedan programmet och syftet med lektionsserien:

• Att de skulle få ett ordentligt svar på frågan om varför det serverades så mycket vegetarisk mat i matbespisningen
• Att de skulle få träna på att lyssna och förstå
• Att de skulle få lära sig nya ord.

Därefter delade jag ut ett frågeformulär med frågor till den första halvan av programmet. Jag läste upp frågorna innan vi satte igång och lyssnade. Under tiden vi lyssnade stannade jag ungefär vid var tredje fråga för att gå igenom svaren och försäkra mig om att alla var med på vad som sades. I slutet av lektionen fick de arbeta med orden jag skrivit på tavlan i det här dokumentet. Dessa ord upprepas sedan på olika sätt de kommande lektionerna för att de ska få fäste.

Lektion 2

Resultatbilden på Plickers

I början av lektionen använde jag Plickers för att ha en kort repetition av några av orden jag introducerade gången innan. Till höger kan ni se orden och en sammanfattning av elevernas svar. Jag har skrivit mer om detta responsverktyg här.

Därefter berättade jag att vi skulle lyssna på andra halvan av podden. Eleverna skulle ta anteckningar i ett formulär och att den här delen av avsnittet handlade om lösningar på de problem som presenterats i första halvan. Anteckningarna skulle eleverna sedan ha som stöd vid en diskussion kring innehållet under sista lektionen. Vi gick igenom frågorna i anteckningsmallen och sedan lyssnade vi och pausade efter varje del så att de hann fylla i.

I slutet av lektionen gav jag eleverna i läxa att föra en dagbok där de antecknade hur mkt kött de åt under veckan och hur mycket mat de slängde.

Lesson 3

Jag inledde med att visa min egen matdagbok från den gångna veckan och sedan fick eleverna i par berätta för varandra under ungefär 10 minuter hur det hade gått för dem.

Därefter fick eleverna i uppdrag att skriva korta berättelser med hjälp av orden utifrån tärningarna i en StoryCubes som jag visade i helskärm. Efter ca. 15 minuter fick eleverna redovisa för bänkkamraten och sedan lyssnade vi på ett par lösningar i helklass. På så sätt fick eleverna chansen att repetera och använda orden vi gått igenom de två tidigare lektionerna.

 



Under sista halvan av lektionen hade eleverna gruppdiskussioner. Jag gick igenom frågorna i presentationen och sedan fick varje grupp med sig ett support sheet med stöd för diskussionen. När de diskuterar använder de alltid modellen Thinking Together som vi har tränat mycket och då spelar de in sina samtal och får feedback senare. Så gjorde de också denna gång.

Som avslutning fick eleverna skriva Exit Tickets via mail till mig. Frågorna finns längst bak i presentationen ovan. Dessa visade att relativt många elever glädjande nog hade börjat tänka efter kring sin egen roll när det gäller miljön. Förhoppningsvis blir det inte riktigt lika många frågor kring skolmatsalens vegetariska alternativ framöver:)

* Anna Davour från P3 Dystopia var väldigt generös och skickade manus till mig. Jag frågade om jag fick dela det här i inlägget men av upphovsrättsliga skäl gick inte det. Hör dock av er till henne, t.ex. via Facebook, om ni vill ha manus.