Att planera för en inkluderande, skönlitterär kanon i ämnet svenska

I svenska som jag undervisar i på samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet står det tydligt i ämnesplanen att eleverna ska få bekanta sig med litteratur från olika tider och kulturer skrivna av både kvinnor och män. Detta får mig alltid att gripa efter skamkudden när jag tänker på vad jag hinner med i mina svenskkurser. Namn som Alighieri, Shakespeare, Swift, Englund, Khemiri, Lawrence, Orwell, Lundberg, Poe, Fröding, Strindberg och Lagerkvist  är författare som återkommer. Förvisso tillsammans med Boye, Schiefauer och Södergran men det är smärtsamt uppenbart att urvalet är starkt färgat av en manlig, västerländsk (anglo-saxisk) tradition. Tidsbrist i kurserna har också gjort att jag ibland känt att det blivit alldeles för lite litteratur och litteraturhistoria och jag undrar hur mycket koll mina elever egentligen har efter tre år hos mig.

Denna känsla, samt att mina elever, generellt sett dels värderar litteratur lågt och dels läser mycket lite på egen hand gjorde att jag började tänka över hur jag skulle försöka få till stad en förändring och den omedelbara insikten var att det krävdes en långsiktig planering eftersom jag i vardagens tidsbrist ofta griper efter det kända. Jag drog upp riktlinjer för undervisningen som helhet och kom fram till en del principer:

• Jag vill låta text (i vid mening) få en mer central roll och därför ska undervisningen att utgå från texter av olika slag. Jag siktar mot att hälften av dessa texter ska vara någon form av skönlitteratur.
• För att skapa mer plats för icke västerländsk litteratur vill jag utnyttja engelska 5 och 6 för att se vilka anglo-saxiska författare som med fördel kan presenteras där.* 
• Jag vill också se vilket utrymme det finns för att utnyttja karaktärsämnena. Kanske kan de ibland utgå från skönlitteratur som belyser ämnen som är angelägna för dem.
• För att få utrymme till en bred och rik flora av författare kommer litteraturhistorian att behandlas med hjälpa av kortare texter som noveller, dikter, essäer och utdrag.
• Romaner kommer jag att välja helt med fokus på läslust
• Jag måste förbereda en kanon för svenska 1, 2 och 3 för att få överblick över vilka kön och världsdelar som representeras. Min start kan ni se på bilden ovan.

Kvinnliga författare har jag rätt bra koll på . det är planering och lite ansträngning det hänger på. Mina kunskaper om icke västerländsk litteratur är dock mer begränsad. För att vidga mina vyer började jag prenumerera på den fantastiska tidsskriften Karavan som är helt inriktad på icke västerländsk litteratur.  Deras temanummer med fokus på klassiker (nr 3-4, 2017) var till särskilt stor hjälp. Tidsskriften innehåller alltid också noveller, dikter eller utdrag vilket gör att man får både en bakgrund och faktiska verk man kan använda sig av. Karavan har också gjort en undersökning av de läromedel som används på gymnasiet. Ofta finns där ett tydligt fokus på manliga, västerländska författare vilket försvårar för läraren. Ett läromedel stack dock ut: Michael Jays läromedelspaket Litterära klassiker (antologi) och Litterära mästerverk (litteraturhistoria). Dessa beställde jag hem till skolan för att vi lärare skulle få tillgång till dem.

Nu är det bara att kavla upp ärmarna och fortsätta planera. Till hösten kommer det nya ettor och då ska i alla fall planeringen för svenska 1 vara färdig. Alla tips tages tacksamt emot:)

* Det är en fördel att jag även är lärare i engelska men ett alternativ skulle ju kunna vara att helt enkelt fråga engelskläraren vilka författare hen brukar presentera.