onsdag 26 september 2018
tisdag 21 augusti 2018
Färdig lektion i engelska - Body parts vocabulary
Många av oss har det tajt nu i början av terminen och för egen del känner jag mig aldrig lika handfallen just när det gäller uppstarten. Det här året ville jag ha en lektion där eleverna skulle gå därifrån och känna att de hade lärt sig något konkret redan första gången och lektionen blev lyckad. Så - till alla famlande, underbara, snurriga uppstartslärare i engelska - Varsågoda!
Kort och gott
Lektionsmål: lära sig förstå, översätta och använda ord på kroppsdelar
Tid: 70 minuter (detta kan givetvis anpassas)
Hjälpmedel: Teknik att visa powerpoint. Allt annat hittar du här i inlägget
Nivå: åk 9, engelska 5
Så här gör du
Lektionens alla steg och instruktioner finns i presentationen nedan. Det jag ber eleverna om när alla kommit in och vi hälsat på varandra är att frigöra en stor yta mitt i klassrummet så att instruktionens första del - att bilda en stor cirkel på golvet - går att genomföra.
Jag modellar första instruktionen så att alla vet hur de ska göra och sedan sätter vi igång med orden. Vid varje ord stannar jag upp och pratar lite. Ex: vid collar bone förklarar jag vad collar betyder för att det ska bli lättare att komma ihåg ordet och jag frågar om någon har brutit nyckelbenet och vad som hände då. På så sätt engageras eleverna och de skapar bilder och sammanhang för orden i samband med att vi går igenom dem.
När vi gått igenom alla orden en gång kör jag en "förhörsrunda". Då säger jag de olika orden i blandad ordning och eleverna ska peka eller hålla på rätt ställe på kroppen. Jag har orden på en lapp för mig själv för att komma ihåg alla. En del ord får man stanna upp vi (t.ex. shin och chin) för att ytterligare klargöra. De ord jag märker är svåra sticker jag in flera gånger under övningen. När vi är klara med detta ber jag eleverna att ställa i ordning bänkarna och sätta sig ner.
Som inledning på nästa del kommenterar jag varför övningen såg ut som den gjorde, dvs. att man lär och minns ord lättare om man får använda fler sinnen. Nästa steg är att vi nu också ska skriva. Jag delar först ut blindkartan och ber eleverna att identifiera de olika kroppsdelarna. Vi går sedan snabbt igenom den så att alla verkligen har en förteckning på alla orden. Jag uppmärksammar stavningen och vikten av att lära sig stavningen samtidigt som man lär sig orden. Därefter delar jag ut det andra dokumentet som tar lite längre tid att arbeta med. I dokumentet har jag även skrivit ut svaren till er men de tar ni så klart bort innan ni delar ut till eleverna.
Det tog eleverna ungefär resten av lektionen att göra klart övningarna och vi avslutade med att gå igenom ett par av meningarna gemensamt på tavlan.
Kort och gott
Lektionsmål: lära sig förstå, översätta och använda ord på kroppsdelar
Tid: 70 minuter (detta kan givetvis anpassas)
Hjälpmedel: Teknik att visa powerpoint. Allt annat hittar du här i inlägget
Nivå: åk 9, engelska 5
Så här gör du
Lektionens alla steg och instruktioner finns i presentationen nedan. Det jag ber eleverna om när alla kommit in och vi hälsat på varandra är att frigöra en stor yta mitt i klassrummet så att instruktionens första del - att bilda en stor cirkel på golvet - går att genomföra.
Jag modellar första instruktionen så att alla vet hur de ska göra och sedan sätter vi igång med orden. Vid varje ord stannar jag upp och pratar lite. Ex: vid collar bone förklarar jag vad collar betyder för att det ska bli lättare att komma ihåg ordet och jag frågar om någon har brutit nyckelbenet och vad som hände då. På så sätt engageras eleverna och de skapar bilder och sammanhang för orden i samband med att vi går igenom dem.
När vi gått igenom alla orden en gång kör jag en "förhörsrunda". Då säger jag de olika orden i blandad ordning och eleverna ska peka eller hålla på rätt ställe på kroppen. Jag har orden på en lapp för mig själv för att komma ihåg alla. En del ord får man stanna upp vi (t.ex. shin och chin) för att ytterligare klargöra. De ord jag märker är svåra sticker jag in flera gånger under övningen. När vi är klara med detta ber jag eleverna att ställa i ordning bänkarna och sätta sig ner.
Som inledning på nästa del kommenterar jag varför övningen såg ut som den gjorde, dvs. att man lär och minns ord lättare om man får använda fler sinnen. Nästa steg är att vi nu också ska skriva. Jag delar först ut blindkartan och ber eleverna att identifiera de olika kroppsdelarna. Vi går sedan snabbt igenom den så att alla verkligen har en förteckning på alla orden. Jag uppmärksammar stavningen och vikten av att lära sig stavningen samtidigt som man lär sig orden. Därefter delar jag ut det andra dokumentet som tar lite längre tid att arbeta med. I dokumentet har jag även skrivit ut svaren till er men de tar ni så klart bort innan ni delar ut till eleverna.
Det tog eleverna ungefär resten av lektionen att göra klart övningarna och vi avslutade med att gå igenom ett par av meningarna gemensamt på tavlan.
lördag 14 april 2018
Att planera för en inkluderande, skönlitterär kanon i ämnet svenska
I svenska som jag undervisar i på samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasiet står det tydligt i ämnesplanen att eleverna ska få bekanta sig med litteratur från olika tider och kulturer skrivna av både kvinnor och män. Detta får mig alltid att gripa efter skamkudden när jag tänker på vad jag hinner med i mina svenskkurser. Namn som Alighieri, Shakespeare, Swift, Englund, Khemiri, Lawrence, Orwell, Lundberg, Poe, Fröding, Strindberg och Lagerkvist är författare som återkommer. Förvisso tillsammans med Boye, Schiefauer och Södergran men det är smärtsamt uppenbart att urvalet är starkt färgat av en manlig, västerländsk (anglo-saxisk) tradition. Tidsbrist i kurserna har också gjort att jag ibland känt att det blivit alldeles för lite litteratur och litteraturhistoria och jag undrar hur mycket koll mina elever egentligen har efter tre år hos mig.Denna känsla, samt att mina elever, generellt sett dels värderar litteratur lågt och dels läser mycket lite på egen hand gjorde att jag började tänka över hur jag skulle försöka få till stad en förändring och den omedelbara insikten var att det krävdes en långsiktig planering eftersom jag i vardagens tidsbrist ofta griper efter det kända. Jag drog upp riktlinjer för undervisningen som helhet och kom fram till en del principer:
- Jag vill låta text (i vid mening) få en mer central roll och därför ska undervisningen att utgå från texter av olika slag. Jag siktar mot att hälften av dessa texter ska vara någon form av skönlitteratur.
- För att skapa mer plats för icke västerländsk litteratur vill jag utnyttja engelska 5 och 6 för att se vilka anglo-saxiska författare som med fördel kan presenteras där.*
- Jag vill också se vilket utrymme det finns för att utnyttja karaktärsämnena. Kanske kan de ibland utgå från skönlitteratur som belyser ämnen som är angelägna för dem.
- För att få utrymme till en bred och rik flora av författare kommer litteraturhistorian att behandlas med hjälpa av kortare texter som noveller, dikter, essäer och utdrag.
- Romaner kommer jag att välja helt med fokus på läslust
- Jag måste förbereda en kanon för svenska 1, 2 och 3 för att få överblick över vilka kön och världsdelar som representeras. Min start kan ni se på bilden ovan.
Nu är det bara att kavla upp ärmarna och fortsätta planera. Till hösten kommer det nya ettor och då ska i alla fall planeringen för svenska 1 vara färdig. Alla tips tages tacksamt emot:)
* Det är en fördel att jag även är lärare i engelska men ett alternativ skulle ju kunna vara att helt enkelt fråga engelskläraren vilka författare hen brukar presentera.
torsdag 1 mars 2018
Shakespeare och vetenskapliga metoder på engelskan
Bakgrund
Jag arbetar på samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning och i mitt uppdrag ingår därför att förbereda mina elever för högre studier. Detta gör vi gemensamt på olika sätt här på Pauliskolan. Eleverna skriver till exempel ett gymnasiearbetsliknande arbete både i ettan och tvåan för att vara väl förberedda inför denna kurs i trean. Jag handleder också en läslyftsgrupp och i den har vi detta år valt modulen "Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär". I del 6 ingår att man ska träna vetenskapliga metoder genom att göra en miniundersökning och nedan beskriver jag hur jag gick till väga för att göra det i engelska 6 med mina tvåor.
Jag valde intervju som metod för miniundersökningen och det ämne jag valde att undersöka tillsammans med eleverna var hur jag lagt upp undervisningen kring Shakespeare på engelskan. Jag har samma klass i svenska och har kört renässans och Shakespeare parallellt. I svenskan har vi t.ex. läst om renässansen, sett Romeo and Juliet (Baz Luhrman, 1997) samt läst utdrag ur pjäsen översatt till svenska. I engelskgruppen har fem elever svenska som andraspråk och dessa elever hade alltså inte tagit del av denna "extra" undervisning. Nedan följer en redogörelse för upplägget med länkar till dokument jag använt.
Lektion 1
Jag inledde med en miniföreläsning på engelska om Shakespeares liv, tid och verk. När vi gjorde detta tränade eleverna anteckningsteknik med hjälp av en dubbelllogg. De antecknade för hand och efter föreläsningen fick de tid att renskriva sina anteckningar, ställa frågor och jämföra med kamrater. Eftersom vi inte tidigare särskilt tränat anteckningsteknik fick de anteckningsstöd av mig. Syftet med detta var att de skulle få en uppfattning om hur man skulle kunna strukturera sina anteckningar. Jag berättade också för eleverna att vi även skulle se en spelfilm som handlar om Shakespeare, Shakespeare in Love. Eleverna fick också veta att de efter filmen skulle få intervjua varandra om filmen för att träna intervju som metod för faktainsamling.
Lektion 2
Denna lektion användes till att träna på innehållet. De fick tillsammans skapa frågor till en Kahoot och de fick förhöra varandra. Jag återkopplade också till den rapport eleverna skrev innan jul och att de där uppmanats och i vissa fall använt olika typer av metoder, t.ex. enkät, observation och intervju. Många hade dock hellre valt skrivbordsstudie som metod och därför var syftet att tydligare visa hur man kunde gå till väga med andra metoder. Återigen höll jag en kort presentation. Denna gång kring själva metoden intervju och denna gång fick de var sin åhörarkopia att anteckna för hand på. Min presentation är väldigt basic men innehåller det övergripande syftet med metoden, samt vad man bör tänka på när man förbereder sig inför intervjun, vad man bör tänka på under intervjun och vad man bör göra efter intervjun.
Jag hade valt en frågeställning som jag ville att eleverna skulle söka svar på med hjälp av intervjuerna. Eftersom eleverna nyligen skrivit en rapport var de bekanta med frågeställningens funktion och betydelse. Eleverna fick komma med förslag på vilken bakgrundsinformation som kunde vara intressant att samla in och vilka frågor som skulle vara lämpliga att ställa utifrån frågeställningen som var: "Is Shakespeare in Love a good movie to use in upper secondary education to give students a better understanding of Shakespeare, his times and his life?". Vi diskuterade också varför det lämpade sig bättre med intervju som metod i stället för enkät, vilket det kom kloka svar på. Det är värt att lägga lite tid på att förklara just poängen med transkription som ju är väldigt tidskrävande.
Jag sammanställde sedan elevernas förslag och gjorde ett intervjuformulär efter att ha diskuterat upplägget och fått feedback av mina kollegor i läslyftsgruppen. Jag gjorde också ett schema för att eleverna skulle ha möjlighet att intervjua och spela in varandra ostört.
Lektion 3
För att befästa kunskaperna om Shakespeare ytterligare fick de ett läxförhör på föreläsningens innehåll och nästan alla hade tillägnat sig grundläggande kunskaper om det som tagits upp. De elever som varit frånvarande fick tillgång till mina föreläsningsanteckningar så att de hade något att läsa på inför läxförhöret. Eleverna visste att det skulle komma ett läxförhör.
Lektion 4 och 5
Vi tittade på filmen som innehöll mycket mer sex än vad jag mindes men jag passar på att påpeka det eftersom det i vissa fall skulle kunna spela roll:) Direkt efter filmen började eleverna intervjua varandra enligt det schema jag hade förberett. Jag hade två lärarkandidater och tillsammans kunde vi ordna så att det alltid fanns en vuxen på plats om det behövdes stöd under intervjuerna. Eleverna löste dock detta bra på egen hand och i många fall ville de hellre genomföra intervjuerna ensamma i rummet. Intervjuerna skedde utanför lektionstid, på håltimmar och dylikt.
Lektion 6
Efter intervjuerna var det dags att transkribera. Jag hade förberett en mall för eleverna där de skulle göra detta, dvs. skriva ner intervjuerna ordagrant. Jag hade också ett exempel som jag visade dem innan de började skriva. Intervjuerna som eleverna hade spelat in med varandra var mellan 3-5 minuter långa och det tog hela resten av lektionen för eleverna att transkribera dem. En del elever hann inte bli färdiga, så just tidsaspekten är värd att ta i beaktande vid planeringen, så att man inte griper över ett för stort ämne och får för långa intervjuer. De elever som inte hade någon ljudfil att transkribera arbetade med en annan uppgift under lektionen. Många frågor som rörde exakt vad man skulle skriva ner kom under lektionen och det gav möjlighet att diskutera syftet med transkription.
Lektion 7
Vid förberedelserna hade vi tänkt på att det skulle kunna spela roll för svaren dels om eleverna läste SVE eller SVA eftersom SVE-eleverna fått mer undervisning kring Shakespeare än SVA-eleverna. En annan sak som skulle kunna spela roll var hur bra eleverna var på engelska. För att kunna fånga in det sista hade varje elev innan intervjun fått ta ställning till tre påståenden om hur bra de var på att lyssna och förstå på engelska.
Den här lektionen fokuserade på behandlingen av det insamlade materialet och man skulle kunna göra väldigt mycket mer av detta än vad jag gjorde. Nu hade jag av olika skäl bara en lektion till mitt förfogande och det gjorde att jag fick skala av uppgiften en hel del och hjälpa eleverna fokusera på de mönster jag redan visste skulle kunna vara givande. Därför fick eleverna i par fem transkriptioner och de fick också en mall som de skulle använda för att ta anteckningar. Mallen hade formen av en matris och syftet var att den skulle underlätta att se mönster i svaren.
Under lektionen gick jag runt och pratade med eleverna om hur de kunde tänka kring innehållet i intervjuerna och många relevanta saker kom upp.
Lektion 8
Under den sista lektionen skulle eleverna skriva en kort text utifrån de resultat de hade fått fram av sina fem intervjutranskription. Jag hade förberett en enkel skrivmall och tillsammans gick vi igenom denna och jag pekade på likheterna med den rapport de skrivit i höstas. Texten skulle innehålla en kort inledning där frågeställning och metod presenterades, en resultatdel där de redogjorde för vad källorna (dvs. intervjuerna) hade visat och en avslutande del där de skulle besvara frågeställningen. Jag poängterade att stilen skulle vara objektiv och eleverna kunde själv dra paralleller och se att upplägget var ungefär samma som i rapporten även om den här texten bara var en tiondel så lång. Jag påpekade också att man kunde använda citat från intervjuerna och att det här var praktiskt med transkriptionerna. Eleverna hann skriva färdigt sina texter under lektionen.
Hur gick det?
Efter att ha tittat på elevernas texter kan jag konstatera att eleverna har förstått tanken med att uttrycka sig sakligt och att även om den språkliga förmågan ibland saknas, så ser man tydligt att det är ett sakligt uttryckssätt eleverna strävar efter och ofta lyckas med. Träning på vetenskapligt skrivande i flera olika ämnen har alltså gett resultat.
För mig som lärare var det givetvis intressant att få ett svar på frågan jag ställde. Var Shakespeare in Love en bra film att visa? Intervjuerna visar att de flesta eleverna inte upplevde att de lärde sig så mycket av själva filmen utan att det var föreläsningen och upplägget innan filmen som var mest givande. Däremot var det en elev som sa att filmen gjorde det lättare att se det hen lärt sig framför sig och jag tror också att filmen kan ha hjälpt till att befästa de kunskaper föreläsningen gav. En del av de elever som hade svenska med mig (SVE) tyckte att det var förvirrande att ha sett den andra filmen (Romeo and Juliet) så nära inpå och några föreslog att man skulle läsa mer texter skrivna av Shakespeare i stället för att se Romeo and Juliet också. Att känna till intrigen i Romeo och Julia tror jag dock är viktigt eftersom man annars missar mycket i Shakespeare in Love.
När det gäller delen med intervjuer och vetenskapligt skrivande som sådan tror jag att den hade behövt lite mer tid och omsorg. En del centrala begrepp hade vi behövt gå igenom (vad svenska som andraspråk heter på engelska t.ex.) och hur man smidigt refererar till olika intervjuer i en studie. Själva frågeställningen kändes också lite konstruerad och man hade säkert kunnat hitta något mer angeläget för eleverna att undersöka. Själva strukturen, att lyfta fram olika vetenskapliga metoder, och att visa hur man processar materialet tror jag dock är en väg till framgång. Nästa år kommer jag att försöka hitta något annat att undersöka med en vetenskaplig metod och läsa om Shakespeare för sig.
Jag arbetar på samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning och i mitt uppdrag ingår därför att förbereda mina elever för högre studier. Detta gör vi gemensamt på olika sätt här på Pauliskolan. Eleverna skriver till exempel ett gymnasiearbetsliknande arbete både i ettan och tvåan för att vara väl förberedda inför denna kurs i trean. Jag handleder också en läslyftsgrupp och i den har vi detta år valt modulen "Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär". I del 6 ingår att man ska träna vetenskapliga metoder genom att göra en miniundersökning och nedan beskriver jag hur jag gick till väga för att göra det i engelska 6 med mina tvåor.
Jag valde intervju som metod för miniundersökningen och det ämne jag valde att undersöka tillsammans med eleverna var hur jag lagt upp undervisningen kring Shakespeare på engelskan. Jag har samma klass i svenska och har kört renässans och Shakespeare parallellt. I svenskan har vi t.ex. läst om renässansen, sett Romeo and Juliet (Baz Luhrman, 1997) samt läst utdrag ur pjäsen översatt till svenska. I engelskgruppen har fem elever svenska som andraspråk och dessa elever hade alltså inte tagit del av denna "extra" undervisning. Nedan följer en redogörelse för upplägget med länkar till dokument jag använt.
Lektion 1
Jag inledde med en miniföreläsning på engelska om Shakespeares liv, tid och verk. När vi gjorde detta tränade eleverna anteckningsteknik med hjälp av en dubbelllogg. De antecknade för hand och efter föreläsningen fick de tid att renskriva sina anteckningar, ställa frågor och jämföra med kamrater. Eftersom vi inte tidigare särskilt tränat anteckningsteknik fick de anteckningsstöd av mig. Syftet med detta var att de skulle få en uppfattning om hur man skulle kunna strukturera sina anteckningar. Jag berättade också för eleverna att vi även skulle se en spelfilm som handlar om Shakespeare, Shakespeare in Love. Eleverna fick också veta att de efter filmen skulle få intervjua varandra om filmen för att träna intervju som metod för faktainsamling.
Lektion 2
Denna lektion användes till att träna på innehållet. De fick tillsammans skapa frågor till en Kahoot och de fick förhöra varandra. Jag återkopplade också till den rapport eleverna skrev innan jul och att de där uppmanats och i vissa fall använt olika typer av metoder, t.ex. enkät, observation och intervju. Många hade dock hellre valt skrivbordsstudie som metod och därför var syftet att tydligare visa hur man kunde gå till väga med andra metoder. Återigen höll jag en kort presentation. Denna gång kring själva metoden intervju och denna gång fick de var sin åhörarkopia att anteckna för hand på. Min presentation är väldigt basic men innehåller det övergripande syftet med metoden, samt vad man bör tänka på när man förbereder sig inför intervjun, vad man bör tänka på under intervjun och vad man bör göra efter intervjun.
Jag sammanställde sedan elevernas förslag och gjorde ett intervjuformulär efter att ha diskuterat upplägget och fått feedback av mina kollegor i läslyftsgruppen. Jag gjorde också ett schema för att eleverna skulle ha möjlighet att intervjua och spela in varandra ostört.
Lektion 3
För att befästa kunskaperna om Shakespeare ytterligare fick de ett läxförhör på föreläsningens innehåll och nästan alla hade tillägnat sig grundläggande kunskaper om det som tagits upp. De elever som varit frånvarande fick tillgång till mina föreläsningsanteckningar så att de hade något att läsa på inför läxförhöret. Eleverna visste att det skulle komma ett läxförhör.
Lektion 4 och 5
Vi tittade på filmen som innehöll mycket mer sex än vad jag mindes men jag passar på att påpeka det eftersom det i vissa fall skulle kunna spela roll:) Direkt efter filmen började eleverna intervjua varandra enligt det schema jag hade förberett. Jag hade två lärarkandidater och tillsammans kunde vi ordna så att det alltid fanns en vuxen på plats om det behövdes stöd under intervjuerna. Eleverna löste dock detta bra på egen hand och i många fall ville de hellre genomföra intervjuerna ensamma i rummet. Intervjuerna skedde utanför lektionstid, på håltimmar och dylikt.
Lektion 6
Efter intervjuerna var det dags att transkribera. Jag hade förberett en mall för eleverna där de skulle göra detta, dvs. skriva ner intervjuerna ordagrant. Jag hade också ett exempel som jag visade dem innan de började skriva. Intervjuerna som eleverna hade spelat in med varandra var mellan 3-5 minuter långa och det tog hela resten av lektionen för eleverna att transkribera dem. En del elever hann inte bli färdiga, så just tidsaspekten är värd att ta i beaktande vid planeringen, så att man inte griper över ett för stort ämne och får för långa intervjuer. De elever som inte hade någon ljudfil att transkribera arbetade med en annan uppgift under lektionen. Många frågor som rörde exakt vad man skulle skriva ner kom under lektionen och det gav möjlighet att diskutera syftet med transkription.
Lektion 7
Vid förberedelserna hade vi tänkt på att det skulle kunna spela roll för svaren dels om eleverna läste SVE eller SVA eftersom SVE-eleverna fått mer undervisning kring Shakespeare än SVA-eleverna. En annan sak som skulle kunna spela roll var hur bra eleverna var på engelska. För att kunna fånga in det sista hade varje elev innan intervjun fått ta ställning till tre påståenden om hur bra de var på att lyssna och förstå på engelska.
Under lektionen gick jag runt och pratade med eleverna om hur de kunde tänka kring innehållet i intervjuerna och många relevanta saker kom upp.
Lektion 8
Under den sista lektionen skulle eleverna skriva en kort text utifrån de resultat de hade fått fram av sina fem intervjutranskription. Jag hade förberett en enkel skrivmall och tillsammans gick vi igenom denna och jag pekade på likheterna med den rapport de skrivit i höstas. Texten skulle innehålla en kort inledning där frågeställning och metod presenterades, en resultatdel där de redogjorde för vad källorna (dvs. intervjuerna) hade visat och en avslutande del där de skulle besvara frågeställningen. Jag poängterade att stilen skulle vara objektiv och eleverna kunde själv dra paralleller och se att upplägget var ungefär samma som i rapporten även om den här texten bara var en tiondel så lång. Jag påpekade också att man kunde använda citat från intervjuerna och att det här var praktiskt med transkriptionerna. Eleverna hann skriva färdigt sina texter under lektionen.
Hur gick det?
Efter att ha tittat på elevernas texter kan jag konstatera att eleverna har förstått tanken med att uttrycka sig sakligt och att även om den språkliga förmågan ibland saknas, så ser man tydligt att det är ett sakligt uttryckssätt eleverna strävar efter och ofta lyckas med. Träning på vetenskapligt skrivande i flera olika ämnen har alltså gett resultat.
För mig som lärare var det givetvis intressant att få ett svar på frågan jag ställde. Var Shakespeare in Love en bra film att visa? Intervjuerna visar att de flesta eleverna inte upplevde att de lärde sig så mycket av själva filmen utan att det var föreläsningen och upplägget innan filmen som var mest givande. Däremot var det en elev som sa att filmen gjorde det lättare att se det hen lärt sig framför sig och jag tror också att filmen kan ha hjälpt till att befästa de kunskaper föreläsningen gav. En del av de elever som hade svenska med mig (SVE) tyckte att det var förvirrande att ha sett den andra filmen (Romeo and Juliet) så nära inpå och några föreslog att man skulle läsa mer texter skrivna av Shakespeare i stället för att se Romeo and Juliet också. Att känna till intrigen i Romeo och Julia tror jag dock är viktigt eftersom man annars missar mycket i Shakespeare in Love.
När det gäller delen med intervjuer och vetenskapligt skrivande som sådan tror jag att den hade behövt lite mer tid och omsorg. En del centrala begrepp hade vi behövt gå igenom (vad svenska som andraspråk heter på engelska t.ex.) och hur man smidigt refererar till olika intervjuer i en studie. Själva frågeställningen kändes också lite konstruerad och man hade säkert kunnat hitta något mer angeläget för eleverna att undersöka. Själva strukturen, att lyfta fram olika vetenskapliga metoder, och att visa hur man processar materialet tror jag dock är en väg till framgång. Nästa år kommer jag att försöka hitta något annat att undersöka med en vetenskaplig metod och läsa om Shakespeare för sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
