Att bjuda in elever till planering!

Ett led i mitt mål att göra min undervisning mer motivationsfrämjande är ju att i större utsträckning bjuda in eleverna i planeringen av kurserna för att på så sätt stärka deras känsla av autonomi. Därför tänkte jag idag blogga om ett tillfälle i dagarna när jag gjorde det. Tillfället i fråga rör kursen svenska 2 och avsnittet språkförhållanden i Sverige och Norden.

Jag gjorde helt enkelt så att jag presenterade målet med avsnittet, dvs. att eleverna skulle kunna "redogöra för olika aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden". Som ni märker specificerade jag här inte olika nivåer för olika kunskapskrav. Jag har ju funderat lite på hur man kan vara tydlig utan att hela tiden komma dragandes med kunskapskraven och betygen och här får jag erkänna att jag har en utforskande hållning så här långt. Fördelen med att presentera målet som ovan är dels att jag lägger ribban högre för de elever som annars siktar på lägsta möjliga insats. På E-nivå ska man ju endast kunna redogöra för någon av aspekterna. Uppgiften kommer dock att utformas så att de måste jämföra och därmed behandla flera aspekter. Jag vet nämligen att de är kapabla till det och på så sätt hoppas jag att även de som brukar satsa på "minsta möjliga" ska göra sig själv bättre rättvisa än vad de vanligtvis gör.

Business motivation från Colourbox
(modifierad av mig)

Jag gav här också två alternativ för examinationen. Antingen att de bara skrev ett "vanligt" prov i stil med "redogör för..." utan tillgång till litteraturen, dvs. ett "pluggprov", alternativt att de fick skriva en uppsats utifrån en frågeställning. I de senare fallet skulle de ha tillgång till materialet under skrivandet men det skulle också tillkomma ett par artiklar om de valde detta alternativ. En del av eleverna frågade om de fick skriva i par och andra ville göra det muntligt. I det här fallet, då vi inte har så mycket tid, förklarade jag dock mina grunder för att inte ha muntliga examinationer (undantaget dyslektikerna) och varför jag föredrog att de skrev enskilt (rättsäkerheten). En majoritet ville skriva uppsats, men flera ville skriva prov. Efter att ha övervägt ett par faktorer, bland annat min kännedom om individerna i klassen, har jag omvärderat det här med att skriva i par, vilket de som vill kommer att få göra. Provalternativet får stryka på foten denna gång. De alternativ som erbjuds eleverna i samband med examinationen är alltså om de vill skriva i par eller enskilt och utifrån vilken frågeställning (av tre jag kommer att erbjuda) de vill skriva. Utifrån de olika frågeställningarna kan de fördjupa sig i de aspekter av språksituationen i Norden som de upplever som mest engagerande.

Frågorna jag bad eleverna diskutera var följande inför planeringen av momentet (syftet med frågan anges inom parentes):

• Hur behöver ni läsa på det här materialet för att kunna lyckas med slutuppgiften? (Här ville jag att eleverna skulle få reflektera över de lässtrategier vi tidigare tagit upp)
• Vilket stöd kommer ni att behöva av mig i klassrummet? (Här ville jag att de skulle få reflektera över hur klassrummet kan användas för att skapa lärorika situationer)
• Vilka aspekter finns det att fördjupa sig i? (Här ville jag att eleverna skulle skapa sig en översikt över det avsnittet tar upp, t.ex. minoritetsspråk, nynorsk/bokmål)

Det var glädjande att här dök upp många bra förslag, främst när det gällde vad vi kunde göra tillsammans i klassrummet. Deras förslag visar också vad de tidigare uppskattat oh funnit användbart i undervisning och det är nyttigt både för mig och dem att bli varse dessa framgångskoncept. Elevernas förslag syns på tavelbilden nedan och inbegriper bland annat: läsa och reda ut i mindre grupper, läsa och markera, läsa och diskutera, ha checklistor (mer om det här), titta på något roligt avsnitt av t.ex. Värsta språket, att jag har korta (roliga) föreläsningar, göra Kahoots på innehållet, resa till Danmark (!) och att söka efter och använda mer material om ämnena för att fördjupa sig.

Jag har nu delgivit eleverna den plan jag lagt upp utifrån deras förslag. Tyvärr har jag varit sjuk så planen har fått inbegripa en del eget arbete. 

Planen presenterade jag så här på klassbloggen.

Eleverna hade ju bland annat önskat en rolig presentation. De gav min kollega Peter som modell och därför kontaktade jag honom och bad att få titta på hans presentationer för lite inspiration, vilket han gärna hjälpte till med. 

Medan jag var hemma och kurerade mig fick eleverna bland annat i uppdrag att skapa frågor till Kahooten, vilket de villigt gjorde och utifrån deras frågor skapade jag Kahooten, som går att titta på här.

I nästa inlägg berättar jag hur det gick med examinationen samt hur eleverna tyckte att deras motivation påverkades av att de fick inflytande över upplägg och examination och av att jag fokuserade mindre på kunskapkraven!

Det finns fler perspektiv!

S:t Petri skola är en av Malmös kommunala gymnasieskolor. I fjol hamnade skolan i ett läge som ledde till att en lärare sade upp sig som en del av en förlikning. Det här fallet tas nu upp i Per Kornhalls nya bok Korruption i Sverige (Leopard förlag, 2016) samt på onsdag i Uppdrag granskning. Vad som är djupt olyckligt är att, så vitt jag förstår, endast lärarens perspektiv av händelserna presenteras i boken.

Av Ali Mufti på Colourbox

Därför vill jag uppmana alla - särskilt er som tänker läsa Kornhalls bok eller titta på programmet - att dels läsa S.t Petris rektor, Eva Dauns inlägg på Pedagog Malmö som nyanserar fallet i fråga, och dels områdeschef Edward Jensingers inlägg där han, som jag tolkar det, utgår från detta fall och belyser rektors och lärares myndighetsutövning.

Under mina femton år som lärare i Malmö har jag i olika sammanhang träffat på både kollegor och rektorer från S:t Petri: som gymnasielärare på gemensamma fortbildningar, som representant för Pauliskolan i den kommunala ämnesplanegruppen för engelska och tidigare även i svenska, samt som workshopledare (i t.ex. Skiftnyckelns regi). Flera av mina gamla Paulikollegor arbetar också idag på skolan. Aldrig har dessa möten lämnat mig med intrycket av att S.t Petri är en skola där man inte tar sitt uppdrag på allra största allvar. Tvärtom!

Värt att påpeka är också att Kornhall själv omedelbart gjorde en pudel efter att Dauns inlägg publicerades och själv har retweetat hennes inlägg. Så här svarade han på kritiken på Twitter:

Avslutningsvis - stort tack på förhand till alla som tar sig tid att läsa inläggen ovan. Dessa perspektiv behövs! Sprid gärna!

Valet i USA - Färdig lyssningsövning för lärare i engelska

Introduktion

Ibland har jag lyssningsövningar som går ut på att eleverna får titta på ett videoklipp eller lyssna på en text samtidigt som de har texten nedskriven framför sig. Texten innehåller dock luckor och meningen är att eleven ska fylla i korrekt ord i luckorna. Jag brukar göra två versioner av manus - ett med lite färre och ett med lite fler luckor. Det är en bra övning eftersom elever som inte har bra ordkunskap och textuppfattning ofta uppfattar talad engelska som en enda ljudgröt där de inte kan höra början och slut på olika ord och därför får svårt att förstå det de hör. Övningen tränar örat att särskilja ord och fraser från ljudbilden.

Nedan får ni videoklipp, upplägg med instruktioner samt de dokument som behövs för att genomföra övningen. Liknande övningar kan naturligtvis göras i alla moderna språk och innehållet är anpassat för engelska 5 men kan säkert användas i kurserna ovan- och nedanför beroende på elevernas nivå.

Videoklipp



Upplägg

Valbart: ha en kort uppstartsövning där eleverna får fundera över vad de redan vet om den amerikanska valprocessen, partierna och kandidaterna. I mitt fall har samhällsläraren gått igenom detta dagen innan min lektion och jag kommer därför att återknyta till det hon berättat och fråga eleverna vad de minns.

Gå igenom nyckelbegrepp. Jag kommer att gå igenom följande begrepp innan de lyssnar: primary election, caucus state, convention, swing states, electoral college.

Förklara övning. Jag berättar att de ska få lyssna på ett videoklipp två gånger och att de kommer att ha klippets text utskriven framför sig men med ett antal luckor som de ska fylla i medan de lyssnar. Jag säger också att det finns två versioner - en lite lättare och en lite svårare med fler luckor och luckor på lite svårare ord. Jag ber eleverna fundera över om de vill ha den lätta eller svåra versionen. Det är bra om eleverna själv tillåts göra den här bedömning eftersom förmågan att skatta sin egen förmåga är värdefull och något som elever ofta behöver tränas i.

Dela klassen. Jag flyttar eleverna så att alla med lätta versioner sitter i ena delen av klassrummet och de med svåra versionen i andra andra delen av klassrummet. Jag ser också till att de sitter i par eftersom de ska jobba parvis mellan lyssningarna.

Första lyssningen. Innan jag sätter igång videon ber jag eleverna fylla i alla luckor de kan och hinner med samt att de ringer in alla ord de inte förstår. jag påminner om att de ska få lyssna en gång till. Efter lyssningen ber jag eleverna jämföra sina luckor med sin bänkkamrat. Vilka stämmer överens och vilka gör det inte? Har de stavat olika och vilken stavning är is å fall korrekt? Vilka ord hade de ringat in och kan de hjälpa varandra att förstå dem? Efter en stund ber jag dem fråga om de ord de inte förstått och dessa förklarar jag och skriver på tavlan.

Andra lyssningen. Eleverna får lyssna igen och uppmanas då att fylla i fler luckor, kontrollera sna svar och dubbelkolla sådana luckor de inte hade skrivit samma på i paren. När de har lyssnat färdigt ber jag dem jämföra en sista gång innan jag lägger jag upp facit på skärmen så att de kan gå igenom sina texter. Som avslutning ber jag även eleverna skriva på sin svarsblankett om de tyckte versionen de valde var för svår, lagom eller för lätt. På så sätt får de fundera på sin egen självskattning i efterhand och ta ställning till om den var korrekt. Därefter samlar jag in deras svar.

Anpassning: Ett sätt att göra övningen svårare är att bara köra ljud och inte bild. Vill eleverna lyssna en tredje gång kan de naturligtvis också få göra det:). Man kan också utöka momentet genom att arbeta med den här artikeln från The Telegraph efteråt eftersom den handlar om samma sak.

Här får ni alla dokumenten:
Easy version
Tough version
Facit  - de gula markeringarna är till Easy version och de turkosa till Tough version

Här finns ytterligare en övning med samma upplägg men med ett annat videoklipp