För mina nya ettor inledde jag terminen med att jag skulle berätta lite för dem vad jag gjort i sommar. Egentligen vill jag göra en poäng om att alla upplevelser jag fått om böcker hade jag aldrig kunnat leva mig till utan att alla de världar böcker öppnar är ovärderliga. Klicka förbi bild 1 och läs nedan vad jag berättade till varje bild.
Bild 2: En av de största upplevelserna den här sommaren var att jag på sätt och vis fick följa med en vän på hennes makalösa resa längs The Pacific Crest Trail. Ni ser den vandrade streckan på kartan här bredvid och en bild från det makalösa landskapet bredvid. (Wild av Cheryl Strayed)
Bild 3: Den här bilden kommer från Citadellet i Landskrona. Är det någon som varit där (många nickar)? Det här var en rätt skrämmande upplevelse. Jag fick ta del av berättelser och möta kvinnor som satt inspärrade här för ungefär 100 år sedan. Det enda de egentligen hade gemensamt var att de var fattiga och att de hade begett sig till Stockholm för att försöka få ett bättre liv. På den tiden fick man inte flytta var man ville och människor som inte var önskvärda - som de här kvinnorna - de spärrade man helt enkelt in. Att lyssna på de här kvinnornas berättelser var både upprörande och fascinerande. (Fallna kvinnor av Eva F. Dahlgren)
Bild 4: Den här bilden kommer från saringasattentatet i Tokyo 1995. Jag fick förmånen att träffa över 60 kvinnor och män som varit med om det här attentatet. När vi läser tidningar blir stora grupper lätt bara till siffror och svåra att identifiera sig med. Här fick jag verkligen känna hur det berörde helt vanliga människor och hur vissa lider av sviterna än idag! (Underground av Haruki Murakami)
Bild 5: Den här bilden är tagen av en god vän från Nigeria som bott i New York väldigt länge. Han reste hem till Lagos och jag fick lov att följa med honom. Han tog många bilder och var väldigt upprörd eftersom Lagos fortfarande är så korrumperat. Han led mycket av det land han älskar och där hans rötter finns samtidigt är en plats han inte riktigt kan känna sig stolt över. Jag hade nog inte kunnat förstå det här riktigt om jag inte hade fått dela hans upplevelser. (Every Day Is For The Thief av Teju Cole)
Bild 6: Nu börjar nog många förstå vad det här handlar om:) Det här är en bok om framtiden. Den utspelar sig i bland annat Las Vegas i USA. Nästan allt vatten är slut och vatten har blivit mer värdefullt än guld och diamanter. Boken handlar om det maktspel som utspelar sig när makthavare - eller andra - försöker få kontroll över det vatten, och därmed de rikedomar som finns. (The Water Knife av Paolo Bacigalupi)
Jag avslutar med att berätta för eleverna att jag har läst tusentals böcker om allt mellan himmel och jord och att jag aldrig hade kunnat få tillgång till alla de här upplevelserna ens om jag ägnade hela mitt liv åt att resa och träffa folk. Det är helt enkelt praktiskt omöjligt. Att läsa är enda vägen fram till alla dessa upplevelser och insikter.
Avslutningsvis frågade jag eleverna vad de hade läst i sommar:)
fredag 25 september 2015
Svenska 3 - rivig uppstart med repetition av PM
En del av våra elever har svårt att hantera skrivande på högre nivå, som t.ex. det PM de stöter på vid nationella provet i Svenska 3. Många av de färdigheter som testas vid det provtillfället vill man ska sitta i ryggmärgen i trean, t.ex. hur man källhänvisar i löpande text, hur man formulerar en frågeställning och utreder den, etc. Den här uppgiften formulerade jag ursprungligen för de elever förra året som i slutet av kursen behövde göra omprov för att visa sina färdigheter i skrift, men redan då beslöt jag mig för att inleda kursen med den i höst. Nu är det gjort!
Syfte
Repetera grundläggande färdigheter som behövs för vetenskapligt skrivande
Repetera arbetsgången vid vetenskapligt skrivande:
läsa --> anteckna --> planera --> skriva --> feedback --> redigera
Mål
Att eleverna ska behärska de grundläggande färdigheterna som krävs för vetenskapligt skrivande
Produkt
Eleverna ska individuellt få skriva ett PM där de utreder frågan: Hur har kritikerna tagit emot filmen Mockingjay - Part One? (Inledningsvis vet de dock inte vilken film deras PM kommer att handla om)
Lektion 1 - 75 min - Skrivprocessen modellas
Jag berättar för eleverna om syftet och målet med de kommande lektionspassen. Eftersom vi kommer att börja med en modelltext med samma frågeställning (fast för romanen 50 nyanser av honom) börjar vi med att titta på de tre recensioner jag valt som källor som underlag för min modelltext.
Inledningsvis får eleverna sätta ord på hur en recension brukar vara uppbyggd och vilken information den brukar innehålla. Under läsningen gör jag pauser för att summera textens olika delar och mot slutet ber jag eleverna notera när recensenten fäller värderande omdömen om boken eftersom det är den typen av information som är relevant för PM:et. Eleverna får läsa de sista två recensionerna på egen hand och göra samma noteringar. De jämför sedan sina noteringar i grupper och tillsammans samlar vi informationen på tavlan i spalter. En spalt med +/- för varje recension. Anteckningarna utgör ett bra underlag när det sedan är dags att fundera på hur PM:et skulle kunna struktureras.
Eleverna får sedan diskutera hur de hade organiserat innehållet en sådan här uppgift. De får i par arbeta med att göra en lista i punktform (en punkt = innehållet i ett stycke). Vi jämför olika lösningar och lyfter fram för- och nackdelar och väljer sedan två alternativ som de mest logiska för uppgiften. När eleverna presenterar sina alternativ använder jag en frågemodell Dylan William skriver om i sin bok Att följa lärande. En elev lägger fram ett förslag och därefter får en annan elev ta ställning till detta innan hen lägger fram det egna förslaget.
Därefter får eleverna arbeta i grupper med min modelltext. De får i uppgift att tillsammans identifiera olika viktiga element i texten ("Facit" finns här för den som önskar ett sådant, men det hade ju inte eleverna tillgång till). Under tiden de gör detta går jag runt och får möjlighet att repetera centrala begrepp och principer med grupperna. Vi tittar också slutligen på vilken struktur min modelltext använt (ett av de två alternativen vi tidigare lyft fram som mest logiska).
Allra sist får eleverna ge förslag på vilken film de vill att det PM de själv ska skriva ska handla om. Med ca. sex-sju förslag att ta med mig därifrån, avslutar jag lektionen.
Lektion 2 - 75 min - Den individuella skrivprocessen inleds
Mina elever är vana vid att skriva i par. De har gjort det relativt mycket. Denna gång har de fått rätt mycket annan stöttning och själva uppgiftstypen och formen är inte okänd för dem. Därför beslöt jag mig den här gången för att de skulle få skriva individuellt. Detta är ett första steg mot att de själv ska bli säkrare på att tolka uppgifter och utifrån en beskrivning kunna producera en text av hög kvalitet. Att plocka bort stöttningen är nog den största utmaningen jag haft när jag tillämpat t.ex. cirkelmodellen.
Utifrån elevernas önskemål, har jag valt filmen Mockingjay - Part One till elevernas uppgift och jag har också valt tre recensioner av filmen som kommer att vara de källor eleverna ska använda för att lösa uppgiften. Det här upplägget kräver alltså inte att eleverna själv ska hitta och välja material.
I metoden Reading to Learn finns också ett steg som kallas förberedelse för läsning. Detta steg innebär att läraren sammanfattar textens olika faser (stycken, i det här fallet). Exempelvis: "I det andra stycket sammanfattar recensenten filmens handling". Till dagens lektion använder jag en variant av det. I stället för att gå igenom alla tre recensionerna på detta sätt muntligt har jag på ett separat blad skrivit ner vad styckena innehåller för information (mycket kortfattat). Jag delar ut de tre recensionerna, samt bladet med information om styckena och förklarar för eleverna att de kan använda det sistnämnda som stöd i läsningen.
Därefter ska eleverna börja läsa sina källtexter och de ska imitera den förberedelse vi tränade på under lektion 1, dvs. att markera, t.ex. med + och -, den relevanta informationen i källorna (vad kritikerna tycker om filmen). Recensionerna håller en relativt hög språklig nivå och under lektionen får jag mycket värdefull information om elevernas läsförståelse utifrån de frågor de ställer på innehållet. Många elever har också nytta av pappret med styckenas innehåll, dels bekräftar informationen iakttagelser de gör ("här står ju ingenting om vad de tycker!" eftersom de läser stycken som sammanfattar) och dels får de en överblick över var recensionernas relevanta innehåll kan finnas ("se här, i textens sista tre stycken värderar recensenten karaktärer och tempo").
Lektion 3 - Eleverna fortsätter skriva
Under lektionen fortsätter eleverna skriva. Jag viker mycket tid åt skrivande i skolan eftersom det ger alla elever samma möjligheter till stöttning. Dessutom får jag mycket information om elevernas förmågor när jag går runt och hjälper dem i skrivprocessen. Skrivande som görs hemma upplever jag ofta som slöseri med tid. Elever som fastnar kommer inte loss och hamnar efter, intressanta diskussioner kring språk och text uppstår aldrig, och som lärare får jag väldigt lite information om hur mina elever arbetar med texter. I det här fallet hinner majoriteten av eleverna skriva mycket i skolan och måste de färdigställa något hemma är chansen större att det blir gjort eftersom eleven redan är igång och har grepp om uppgiften.
Eftersom det nu börjar närma sig feedback får eleverna svara på ett enkelt formulär. Eleverna ska först få feedback av varandra och i ett senare skede av mig. Nu vill jag att eleverna väljer de två (av sex) aspekter av skrivandet som de känner sig mest osäkra på och som de därför vill ha feedback på. Bakgrunden till metoden kan man läsa mer om i Dylan Williams bok, men en fördel med detta är att eleverna måste värdera sina egna styrkor och svagheter. I formuläret får de också välja minst en aspekt de känner sig så säkra på att de kan ge andra feedback på den. Aspekterna är: textuppfattning, saklighet, citat- och referatteknik, egna och andras ord, språklig anpassning och struktur och sammanhang.
Det samlade resultatet av elevernas svar gör att det blir lättare för mig att dela in dem i feedbackgrupper, men - superintressant - avslöjar för mig vad jag kanske måste lägga mer tid på i undervisningen. Enkäten visar att många elever känner sig osäkra på textuppfattning, vilket är spännande eftersom jag denna gång valt texter jag vet kommer att vara en utmaning för dem. Enkäten avslöjar också att de flesta känner sig säkra på citat- och referatteknik.
Lektion 4 - Feedback
I början av lektionen tittar vi på Dylan Williams matris över hur feedback kan tas emot (se bild). Syftet är att konkretisera för eleverna att vissa sätt att hantera feedback på genererar större lärande och en bättre slutprodukt. Eleverna är relativt vana vid att ge feedback på ett strukturerat sätt åt varandra. I det här läget påminner jag också om att eleverna måste vara konkreta och ge både positiv och negativ kritik till mottagaren, samt att mottagaren måste kunna förstå feedbacken. Det sistnämnda är värt att upprepa.
Innan lektionen har jag grupperat eleverna utifrån deras önskemål. Det blir sex grupper och varje grupp ska tillsammans ge feedback på ett särskilt område. Tre elever får t.ex. i uppdrag att granska ett antal texter och ta ställning till om de är sakliga, eftersom textförfattarna har önskat att få feedback på just det området. Varje grupp får en plastficka med texterna de ska ge feedback på (avnamnade) samt ett cheat sheet, där de kan se vad det exakt är de ska titta efter för att försäkra sig om att en text t.ex. är saklig.
Eleverna arbetar med feedbacken under hela lektionen.
Lektion 5 - Redigering och lärarfeedback
När eleverna har redigerat efter kamraternas feedback är det dags för mig att titta på deras texter innan den slutgiltiga versionen färdigställs. Inför denna feedback använder alla elever samma cheat sheet som innan till stöd. På så sätt kan de dubbelkolla saker själv innan de lämnar in till mig samt markera de två områden de vill få mer utförlig feedback på av mig. I min feedback har jag inte specifikt kopplat kommentarerna till kunskapskraven utan i stället till de kvalitéer jag vet kommer att vara avgörande för om de lyckas med sitt PM-skrivande. På så sätt hoppas jag att deras fokus kommer att ligga på textens olika kvalitéer, inte på vilket "betyg" skrivandet kan generera. På detta sätt vill jag skapa en större inre motivation och att elevernas "näsa för kvalitet" ska skärpas i stället för att förstärka betygens roll som en yttre motivation.
Nedan ser ni ett exempel på feedbacken. Den utgår helt från det cheat sheet de arbetat efter under arbetet. De aspekter som just den här eleven önskat feedback på är Saklighet och Struktur och sammanhang. Därför har jag gett mer detaljerad feedback på just de avsnitten och mer översiktlig feedback på de andra. Som komplement till feedbacken nedan har jag även gjort en del markeringar i deras PM, som jag hänvisar till i feedbacken.
Lektion 6 - Redigering och utvärdering
Under den sista lektionen vi arbetade med detta fick eleverna dels redigera utifrån min feedback under ca. en halvtimme och dels utvärdera de arbetssätt vi använt under momentet. Utvärderingen gick till så att eleverna delades in i grupper. Varje grupp fick en lista med metoder jag använt för att stötta deras lärande. De fick tillsammans ta ställning till hur utvecklade de upplevde att de hade varit. De fick poängsätta de olika metoderna från 1-5 och skriva kommentarer där de tyckte det var lämpligt för att jag skulle förstå.
Utvärderingen visar att allt det stöd som gavs uppskattades. De saker som ansågs vara mest värdefulla var:
Syfte
Repetera grundläggande färdigheter som behövs för vetenskapligt skrivande
Repetera arbetsgången vid vetenskapligt skrivande:
läsa --> anteckna --> planera --> skriva --> feedback --> redigera
Mål
Att eleverna ska behärska de grundläggande färdigheterna som krävs för vetenskapligt skrivande
Produkt
Eleverna ska individuellt få skriva ett PM där de utreder frågan: Hur har kritikerna tagit emot filmen Mockingjay - Part One? (Inledningsvis vet de dock inte vilken film deras PM kommer att handla om)
Lektion 1 - 75 min - Skrivprocessen modellas
Jag berättar för eleverna om syftet och målet med de kommande lektionspassen. Eftersom vi kommer att börja med en modelltext med samma frågeställning (fast för romanen 50 nyanser av honom) börjar vi med att titta på de tre recensioner jag valt som källor som underlag för min modelltext.
Inledningsvis får eleverna sätta ord på hur en recension brukar vara uppbyggd och vilken information den brukar innehålla. Under läsningen gör jag pauser för att summera textens olika delar och mot slutet ber jag eleverna notera när recensenten fäller värderande omdömen om boken eftersom det är den typen av information som är relevant för PM:et. Eleverna får läsa de sista två recensionerna på egen hand och göra samma noteringar. De jämför sedan sina noteringar i grupper och tillsammans samlar vi informationen på tavlan i spalter. En spalt med +/- för varje recension. Anteckningarna utgör ett bra underlag när det sedan är dags att fundera på hur PM:et skulle kunna struktureras.
Eleverna får sedan diskutera hur de hade organiserat innehållet en sådan här uppgift. De får i par arbeta med att göra en lista i punktform (en punkt = innehållet i ett stycke). Vi jämför olika lösningar och lyfter fram för- och nackdelar och väljer sedan två alternativ som de mest logiska för uppgiften. När eleverna presenterar sina alternativ använder jag en frågemodell Dylan William skriver om i sin bok Att följa lärande. En elev lägger fram ett förslag och därefter får en annan elev ta ställning till detta innan hen lägger fram det egna förslaget.
 |
| Listorna i punktform till vänster och höger är förslag från elever på hur man innehållsmässigt hade kunnat strukturera PM:et. |
Därefter får eleverna arbeta i grupper med min modelltext. De får i uppgift att tillsammans identifiera olika viktiga element i texten ("Facit" finns här för den som önskar ett sådant, men det hade ju inte eleverna tillgång till). Under tiden de gör detta går jag runt och får möjlighet att repetera centrala begrepp och principer med grupperna. Vi tittar också slutligen på vilken struktur min modelltext använt (ett av de två alternativen vi tidigare lyft fram som mest logiska).
Allra sist får eleverna ge förslag på vilken film de vill att det PM de själv ska skriva ska handla om. Med ca. sex-sju förslag att ta med mig därifrån, avslutar jag lektionen.
Lektion 2 - 75 min - Den individuella skrivprocessen inleds
Mina elever är vana vid att skriva i par. De har gjort det relativt mycket. Denna gång har de fått rätt mycket annan stöttning och själva uppgiftstypen och formen är inte okänd för dem. Därför beslöt jag mig den här gången för att de skulle få skriva individuellt. Detta är ett första steg mot att de själv ska bli säkrare på att tolka uppgifter och utifrån en beskrivning kunna producera en text av hög kvalitet. Att plocka bort stöttningen är nog den största utmaningen jag haft när jag tillämpat t.ex. cirkelmodellen.
I metoden Reading to Learn finns också ett steg som kallas förberedelse för läsning. Detta steg innebär att läraren sammanfattar textens olika faser (stycken, i det här fallet). Exempelvis: "I det andra stycket sammanfattar recensenten filmens handling". Till dagens lektion använder jag en variant av det. I stället för att gå igenom alla tre recensionerna på detta sätt muntligt har jag på ett separat blad skrivit ner vad styckena innehåller för information (mycket kortfattat). Jag delar ut de tre recensionerna, samt bladet med information om styckena och förklarar för eleverna att de kan använda det sistnämnda som stöd i läsningen.
Därefter ska eleverna börja läsa sina källtexter och de ska imitera den förberedelse vi tränade på under lektion 1, dvs. att markera, t.ex. med + och -, den relevanta informationen i källorna (vad kritikerna tycker om filmen). Recensionerna håller en relativt hög språklig nivå och under lektionen får jag mycket värdefull information om elevernas läsförståelse utifrån de frågor de ställer på innehållet. Många elever har också nytta av pappret med styckenas innehåll, dels bekräftar informationen iakttagelser de gör ("här står ju ingenting om vad de tycker!" eftersom de läser stycken som sammanfattar) och dels får de en överblick över var recensionernas relevanta innehåll kan finnas ("se här, i textens sista tre stycken värderar recensenten karaktärer och tempo").
Lektion 3 - Eleverna fortsätter skriva
Under lektionen fortsätter eleverna skriva. Jag viker mycket tid åt skrivande i skolan eftersom det ger alla elever samma möjligheter till stöttning. Dessutom får jag mycket information om elevernas förmågor när jag går runt och hjälper dem i skrivprocessen. Skrivande som görs hemma upplever jag ofta som slöseri med tid. Elever som fastnar kommer inte loss och hamnar efter, intressanta diskussioner kring språk och text uppstår aldrig, och som lärare får jag väldigt lite information om hur mina elever arbetar med texter. I det här fallet hinner majoriteten av eleverna skriva mycket i skolan och måste de färdigställa något hemma är chansen större att det blir gjort eftersom eleven redan är igång och har grepp om uppgiften.
Eftersom det nu börjar närma sig feedback får eleverna svara på ett enkelt formulär. Eleverna ska först få feedback av varandra och i ett senare skede av mig. Nu vill jag att eleverna väljer de två (av sex) aspekter av skrivandet som de känner sig mest osäkra på och som de därför vill ha feedback på. Bakgrunden till metoden kan man läsa mer om i Dylan Williams bok, men en fördel med detta är att eleverna måste värdera sina egna styrkor och svagheter. I formuläret får de också välja minst en aspekt de känner sig så säkra på att de kan ge andra feedback på den. Aspekterna är: textuppfattning, saklighet, citat- och referatteknik, egna och andras ord, språklig anpassning och struktur och sammanhang.
Det samlade resultatet av elevernas svar gör att det blir lättare för mig att dela in dem i feedbackgrupper, men - superintressant - avslöjar för mig vad jag kanske måste lägga mer tid på i undervisningen. Enkäten visar att många elever känner sig osäkra på textuppfattning, vilket är spännande eftersom jag denna gång valt texter jag vet kommer att vara en utmaning för dem. Enkäten avslöjar också att de flesta känner sig säkra på citat- och referatteknik.
Lektion 4 - Feedback
I början av lektionen tittar vi på Dylan Williams matris över hur feedback kan tas emot (se bild). Syftet är att konkretisera för eleverna att vissa sätt att hantera feedback på genererar större lärande och en bättre slutprodukt. Eleverna är relativt vana vid att ge feedback på ett strukturerat sätt åt varandra. I det här läget påminner jag också om att eleverna måste vara konkreta och ge både positiv och negativ kritik till mottagaren, samt att mottagaren måste kunna förstå feedbacken. Det sistnämnda är värt att upprepa.
 |
| Att följa lärande av Dylan William |
Innan lektionen har jag grupperat eleverna utifrån deras önskemål. Det blir sex grupper och varje grupp ska tillsammans ge feedback på ett särskilt område. Tre elever får t.ex. i uppdrag att granska ett antal texter och ta ställning till om de är sakliga, eftersom textförfattarna har önskat att få feedback på just det området. Varje grupp får en plastficka med texterna de ska ge feedback på (avnamnade) samt ett cheat sheet, där de kan se vad det exakt är de ska titta efter för att försäkra sig om att en text t.ex. är saklig.
Eleverna arbetar med feedbacken under hela lektionen.
Lektion 5 - Redigering och lärarfeedback
När eleverna har redigerat efter kamraternas feedback är det dags för mig att titta på deras texter innan den slutgiltiga versionen färdigställs. Inför denna feedback använder alla elever samma cheat sheet som innan till stöd. På så sätt kan de dubbelkolla saker själv innan de lämnar in till mig samt markera de två områden de vill få mer utförlig feedback på av mig. I min feedback har jag inte specifikt kopplat kommentarerna till kunskapskraven utan i stället till de kvalitéer jag vet kommer att vara avgörande för om de lyckas med sitt PM-skrivande. På så sätt hoppas jag att deras fokus kommer att ligga på textens olika kvalitéer, inte på vilket "betyg" skrivandet kan generera. På detta sätt vill jag skapa en större inre motivation och att elevernas "näsa för kvalitet" ska skärpas i stället för att förstärka betygens roll som en yttre motivation.
Nedan ser ni ett exempel på feedbacken. Den utgår helt från det cheat sheet de arbetat efter under arbetet. De aspekter som just den här eleven önskat feedback på är Saklighet och Struktur och sammanhang. Därför har jag gett mer detaljerad feedback på just de avsnitten och mer översiktlig feedback på de andra. Som komplement till feedbacken nedan har jag även gjort en del markeringar i deras PM, som jag hänvisar till i feedbacken.
Lektion 6 - Redigering och utvärdering
Under den sista lektionen vi arbetade med detta fick eleverna dels redigera utifrån min feedback under ca. en halvtimme och dels utvärdera de arbetssätt vi använt under momentet. Utvärderingen gick till så att eleverna delades in i grupper. Varje grupp fick en lista med metoder jag använt för att stötta deras lärande. De fick tillsammans ta ställning till hur utvecklade de upplevde att de hade varit. De fick poängsätta de olika metoderna från 1-5 och skriva kommentarer där de tyckte det var lämpligt för att jag skulle förstå.
Utvärderingen visar att allt det stöd som gavs uppskattades. De saker som ansågs vara mest värdefulla var:
- att ha modelltexten tillgänglig under det egna skrivandet
- att ha en skiss som beskrev hur recensionernas innehåll var organiserat (se bild ovan)
- att de fick värdera sina egna kunskaper genom att välja vad de ville ha feedback på
- att de fick tid redigera i skolan
- att vi diskuterade olika alternativ för hur man kunde strukturera innehållet
- samt utseendet på min feedback (se bild ovan)
När jag gör om detta ska jag vika mer till till just utvärderingen eftersom det hjälper eleverna att få syn på sitt eget lärande och för att det är viktigt för mig i min utveckling av undervisningen. Nu blev det lite väl hastigt genomfört, men det hade nog inte gjort något om jag hade låtit det ta längre tid. Eleverna önskade också samfällt mer tid till redigeringstid i skolan - något både de och jag värdesätter högt.
Själv ser jag nu fram emot att läsa deras slutgiltiga PM i nästa vecka när deadline har varit. Responsen kommer då att utgå från samma dokument som ovan, men det kommer att vara ännu mer kortfattat. Grönt för "ok", och orangt för "mer arbete krävs". Nästa gång eleverna skriver PM kommer dock samma cheat sheet med textkvalitéer som tidigare att dyka upp och då kommer eleverna att få titta tillbaka på den här gamla feedbacken för att kunna fortsätta utveckla sin näsa för gott vetenskapligt skrivande. Dessutom börjar arbetet med att plocka bort några av de stöttande inslagen för att successivt kunna nå målet, som ju är att eleven på egen hand ska kunna tolka uppgifter, samla material och producera texter som uppfyller de krav det vetenskapliga skrivandet ställer. Onwards and upwards!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
