DigiExam - my new best friend!

Under hösten har jag kommit igång med användandet av DigiExam, och jag måste säga att jag känner mig väldigt charmad. Utan att gå för långt in i en diskussion om fusk och uppgiftskonstruktion så upplever jag att fusk är ett problem och att mycket tid och tankeverksamhet går åt till att komma runt detta. Därför har DigiExam varit en stor hjälp för min del.

I DigiExams webbgränssnitt skapar läraren prov. Provet kan bedömas antingen med poäng eller "formativt", dvs. att man kan koppla kunskapsmatriser till frågorna. Bilder kan läggas in i provet, men inte videoklipp. Eleverna skriver sedan provet i klienten, dvs. ett program de laddat ned på daton (tillägg finns för Chromebooks). När de öppnat proven kan de inte längre nå resten av webben. De kan inte heller klistra in saker utifrån eller kopiera och ta med sig saker "ut" från programmet. När alla elever har lämnat in provet kan läraren börja rätta och när man är färdigrättad och har publicerat resultaten kan eleverna titta på sina resultat i webbgränssnittet.

Eleverna måste ha internetuppkoppling för att kunna öppna provet. Skulle uppkopplingen brytas under tiden eleven skriver provet kan eleven fortsätta skriva, men inte lämna in provet via webben. Då använder läraren ett USB för att hämta elevens prov (väldigt smidigt). Läraren kan också välja att rätta proven anonymt. Administratören (i vårt fall vår IKT-pedagog) låser sedan upp provet till läraren efter det att läraren publicerat resultaten, så att hen kan se vilka elever som skrivit vilket prov. Att rätta anonyma prov gör man förstås ibland ändå, men det var nyttigt att aldrig kunna tjuvtitta. En annan piffig funktion är att man när proven ska rättas kan dela dem med en annan lärare. Smidigt i fall man har arbetat ämnesövergripande. Supporten är också bra och man får svar fort på sina frågor. Förutom vid inloggningen, då det uppstod en del frågor, har väldigt få frågor kommit från elevhåll när det gäller DigiExam och mina brukar sällan hålla tyst om de tycker att något är krångligt eller dåligt. Därav drar jag slutsatsen att elevvyn är enkel och lättanvänd.

Något jag önskar mig inför framtiden är att man ska kunna välja om man vill ha stavningskontroll eller ej. I dagsläget finns ingen. Inloggningen är också lite osmidig eftersom den är upplagd på ett sätt som gör att eleverna i praktiken kan skapa dubbla konton utan att vara medvetna om att de gjort det, vilket skapar problem när de inte hittar sina publicerade elevresultat. Detta ska dock åtgärdas. Jag skulle också vilja att man kunde lägga upp videoklipp i prov man skapar och att lärare ska kunna dela bedömningsmatriser.

Sammanfattningsvis är detta ett verktyg som varit till stor hjälp i min vardag, och som gör att man kan ägna mer tid åt ett bra bedömningsarbete och mindre tid åt en en massa fusktråkigheter. Det innebär också att våra elever äntligen kan skriva sina writingprov i vår på dator, vilket sannerligen är på tiden!

Vikten av att röra sig i klassrummet!

För ett par år sedan rapporterade Svenska Dagbladet om en australiensisk studie som visade att risken att dö i förtid var 40% större för de personer som sitter mest. Men, det är inte av denna anledning jag idag vill skriva om vikten av att vi lärare bör röra oss i klassrummet. Gärna hela tiden. För egen del blev jag fullt ut ambulerande för en sex, sju år sedan. Anledningen har jag glömt, men jag minns att det var ett medvetet val - det var slut med sittandet, som jag alldeles för ofta hade ägnat mig åt!

Ett viktig men bortglömd tillgång i arbetet?
Toe Socks av Irum Shahid (beskuren)

Den mest omedelbara konsekvensen av att röra sig är att eleverna ställer många fler frågor. Mina elever berättar själva att det inte alls är givet att de räcker upp handen eller tar sig fram till läraren för att det dyker upp en fråga om läraren sitter där framme, men är läraren däremot rörlig känns det mycket mer naturligt att be om hjälp när hen har vägarna förbi.

Eftersom det blir många fler möten med alla elever i klassrummet under lektionen, får jag som pedagog mycket större insikt i elevernas process. Utifrån deras frågor kan jag dra slutsatser om var de befinner sig i sin utveckling och vad de behöver för hjälp. Ställer många elever samma frågor är även det en välkommen feedback på undervisningen. Kanske har jag missat att vara tydlig med något och kan göra det bättre nästa gång!

Mina klasser är inte av den sorten att de sitter och arbetar ihärdigt i klassrummet om jag inte är där. Det hör därför till ovanligheterna att jag sitter utanför klassrummet och har individuella samtal. Däremot går jag rätt ofta runt och återkopplar till dem på moment de slutfört och som jag nyligen bedömt. Ibland kanske de har fått skriftlig feedback och då ber jag dem öppna denna på datorn och så tar jag ett varv och hör med var och en om det är något de undrar, medan de arbetar med annat.

Mina elever har länge haft en-till-en-datorer, vilket är normen idag på gymnasiet kan jag tro. Datorerna utgör en stor lockelse, liksom mobiltelefoner, och många av mina elever har svårt för att hantera den distraktionen. Det går inte för sig att parkera sig framme vid katedern och låta datorerna ta över underhållningen. Att hjälpa eleverna med koncentrationen, att vidta åtgärder där det behövs och att diskutera strategier och konsekvenser med de elever som behöver det är ett ansvar man inte får hoppa över!

Sist men inte minns bygger bra undervisning på goda sociala relationer. Mina klasser är förvisso inte stora (17-25) men inte desto mindre hör jag ibland kollegor säga att det är svårt att hinna med att möta alla elever. Detta blir lättare om man är rörlig. Det behöver inte vara mycket, men går du runt kan du hinna få en liten stund med var och en och kanske i synnerhet med de elever som inte lika självklart tar plats i gemensamma diskussioner i klassrummet.

Och, som sagt, skulle inte alla de skälen duga, så kan man alltså förlänga livet på detta trevliga sätt också!

Skapa tilltro genom textsamtal - lässtrategier i engelska!

I år hade en fjärdedel av mina nya ettor F på det gemensamma readingprov (gammalt NP) de får göra i mitten av höstterminen hos oss på Pauliskolan. Därför kallade jag dessa elever till extra stöd, för att vi skulle träna lässtrategier i en engelsk kontext. Jag använde denna text från The Local, då jag trodde att den skulle intressera de sex eleverna. Texten handlar om en svensk kvinna och en tiggare från Rumänien som blivit kära i varandra och nu ska gifta sig.

Inför träffen beslöt jag mig för en viktig sak: Att eleverna skulle få fokusera på vad de redan kunde och att vis kulle utgå från det i textsamtalet.

Syftet med övningen

Syftet med textsamtalet var

• att stärka elevernas självförtroende genom att fokusera och använda deras befintliga kunskaper i engelska
• att skapa modeller för hur man kan resonera sig fram till förståelse genom att tänka högt tillsammans
• att träna tre konkreta lässtrategier de kan använda sig av för att skapa förståelse

Tillvägagångssätt

Jag gick kort igenom de tre begrepp från den reciproka modellen som jag ville fokusera på, dvs. att förutspå, ställa frågor och reda ut.

Eleverna fick texten och jag visade den också på datorn för att de skulle se bilderna ordentligt och få hela webbsidans inramning. Jag uppmanade eleverna att titta på i vilken kontext artikeln presenterades i på datorn, på rubrikerna, bilderna och bildtexterna och därefter komma med påståenden om vad de trodde texten skulle handla om och vilken typ av text de trodde att det var. De fick sedan motivera sina ställningstaganden och förklara hur de kommit fram till dem.

Nästa steg var att eleverna skulle titta på ingressen och markera endast den information de var helt säkra på att de förstod. Därefter fick de i tur och ordning presentera vars ett påstående om ingressen som de kände sig säkra på. När det var gjort kunde vi identifiera vilka ord och fraser som vållade problem. Med hjälp av de säkra bitarna kunde vi tänka högt tillsammans och komma fram till vad ingressen ville säga.

På detta sätt skapades förförståelse för textens innehåll. I stället för att använda förutspåelse efter varje nytt stycke använde jag sedan i stället en strategi från Reading to Learn som innebar att  jag sammanfattade innehållets tre huvudsakliga delar för eleverna innan vi gick vidare med texten. Jag avslöjade därför att vi skulle få reda på hur paret lärde känna varandra, hur de blev ett par och till sist vilka deras framtidsplaner var och hur folk hade reagerat på deras kärlek.

Med denna ytterligare kunskap om texten gick vi sedan vidare på samma sätt som innan där eleverna, ett avsnitt i taget, fick stryka under information de kände sig helt säkra på. När alla var klara fick de var och en komma med ett påstående om innehållet. Därefter vägledde jag sedan resonemangen kring vad det andra kunde betyda och på så sätt fick eleverna på ett konkret sätt träna på att använda sammanhanget, ordens beståndsdelar och likheter med svenskan för att skapa förståelse där det tidigare inte fanns någon.

Resultat

Samtalet blev väldigt givande. Vi diskuterade texten i ungefär en timme tillsammans och det var tydligt att valet av text engagerade dem. Jag blev uppmanad att välja en lika gullig text till nästa träff! Eleverna var engagerade och kom med många förslag och därför var det lika mycket de tillsammans som modellade lässtrategier, som jag. Min roll var mer att lösa upp knutar (betydelsen av det lilla ordet "by" i ingressen t.ex) och att hjälpa eleverna sätta ord på tysta kunskaper. Frasen "began in halting English in March this year" tolkades som att engelskan kanske inte var så bra. Genom att diskutera ordet "halting" och vad det betyder på svenska för att sedan koppla till sammanhanget där ett språk var "halting" kunde eleverna se att vanliga svenskkunskaper ofta kan användas som strategi för att skapa förståelse.

Eftersom många av eleverna skrivit väldigt lågt på provet, förväntade jag mig att jag skulle få förklara väldigt många ord. Det visade sig dock att eleverna kunde en hel del och när de förstod principen för övningen: identifiera det ni säkert kan och använd det för att lösa knutar, så var de väldigt bra på att tänka högt och ta sig fram genom texten. En annan sak eleverna var bra på var att identifiera det de var säkra på. Inför mötet var en av mina farhågor att de skulle tro sig vara säkra på saker de faktiskt inte förstod. De var förvånansvärt träffsäkra här och kunde med god precision tala om sin förståelse på ett nyanserat sätt och skilja det de kunde, det de kanske kunde och det de alls inte kunde åt.

På det här sättet fick vi möjlighet att diskutera bland annat:

- att alla ord inte är lika viktiga att förstå

- betydelsen av prefixet ex- (excursion)

- att man lätt kan gissa vad "blankets" betyder om man har förstått sammanhanget (=ngt man kan använda sig för att värma sig med när det är kallt)

- att när ordet "but" kommer så kan man lista ut att det kommer något som bör vara tvärtom eller säga emot det som kom innan

- att "disillusioned" heter "disillusionerad" på svenska (vilket inte var till någon hjälp) och att prefixet dis- ofta betyder något negativt eller tvärtemot (disgusted, dismantle, disappoint, dispair, disorder)

- konceptet att gifta sig flera gånger

- att meningen “His mother died when he was a child but his father is very happy.” var olyckligt formulerad:)

Om två veckor är det dags för nästa träff!

PS. Alla lärare på Pauliskolan har en timme i veckan utlagt på schemat som ska användas till extra stöd med de egna eleverna i någon form.

Förberedelse för läsning och detaljerad läsning - Reading to Learn

Sedan i januari har jag gått en kurs i Reading to Learn och den gångna veckan var kursledaren på besök i mitt klassrum för att jag skulle kunna få personlig feedback på mitt arbete med metoden. Jag beslöt mig för att att använda de första stegen i cirkelns yttersta och mellersta ring: förberedelse för läsning, och detaljerad läsning under den lektion jag hade förberett för besöket.

Klassen, min etta på SA-BET på Pauliskolan i Malmö, höll egentligen på med ett grupparbete om mänskliga rättigheter (samarbete med samhällskunskapen) så det här var ett avbrott och på sätt och vis en tjuvstart på något vi ska ägna oss åt efter lovet: klassiker!

Det första videoklippet visar förberedelse för läsning och det andra visar detaljerad läsning. Efter varje klipp reflekterar jag kring hur det gick och lyfter fram den feedback jag fick av Ann-Christine. Läs gärna också inlägget på Pedagog Malmö som handlar om Ann-Christines besök hos min Malmökollega Magnus, som arbetar på Värnhemsskolan med språkintroduktionen.

Ann-Christines intryck var att metoden tydligt kändes igen och att de olika delarna var tydliga. Något jag kunde ha varit mer konkret med var textens syfte, att övertyga. Texters syfte är ju grundstommen i R2L och här tog jag nog för givet att eleverna skulle vara med på noterna om vad en argumenterande texts syfte är, men det är ju inte alls säkert. Hade jag varit tydligare med det hade jag också lättare kunnat koppla det till mina utvecklingar i den detaljerade läsningen då jag flera gånger pratade om övertygande/värderande ord.

Efter att jag hade läst texten högt för eleverna fick de en stund att fråga om ord de inte kände igen i texten som helhet. Ca 4-5 ord kom upp i det sammanhanget. Eftersom strukturen rör cirkelns yttersta del och man i R2L rör sig utifrån och in, borde jag ha arbetat mer med den innan jag sedan gick vidare till den mellersta cirkeln (detaljerad läsning). Frågan är om eleven fick ett tillräckligt bra grepp om textens helhet innan jag gick in och gjorde en djupdykning i två specifika stycken för att lyfta fram språkbruket i argumenterande texter. En god genreuppfattning vad gäller struktur bör ha etablerats innan man rör sig inåt i cirkeln och därför borde jag i stället för detaljerad läsning ha använt mig av nästa steg i den yttersta ringen: gemensam konstruktion av text.


Den detaljerade läsningen var den del Ann-Christine tyckte fungerade bäst. Den har jag också testat ett par gånger nu och jag börjar känna mig hemma med arbetsgången. Det gjorde också att förberedelsearbetet gick mycket snabbare än vad det gjort vid de tidigare tillfällena, vilket är mycket positivt eftersom R2L kan kännas som en tidskrävande metod.  Något som slog mig under reflektionen kring den detaljerade läsningen är hur otroligt viktigt det är att välja goda modelltexter som innehåller de element man vill lyfta fram och undervisa om. I det här fallet var texten okej, men jag hade absolut kunnat hitta en bättre och när man använder R2L blir det extra tydligt att det kostar när man skarvar med textvalet.

När lektionen närmade sig sitt slut, gjorde jag två saker. Jag delade ut post-it-lappar till eleverna (exit tickets) och bad dem att dels skriva ner vilka delar en argumenterande text bestod av och dels hur språket skulle vara i argumenterande texter. Därefter bad jag eleverna komma med feedback kring hur de tyckte att lektionen hade fungerat och hur de hade upplevt den.

Jag antecknade på tavlan som ni ser här till höger men det kan nog underlätta med en liten tolkning:) Eleverna gillade den tydliga strukturen i metoden; de tyckte jag hade varit lite rolig och att det hade funnits positiv energi hos mig; de tyckte det var bra att de aktiverades och att intresset hölls uppe samt att vi tittade på textens olika delar. Negativ kritik var att metoden också kunde upplevas som lite stel.

Min nästa utmaning blir att ta mig an gemensam konstruktion av text och här fick jag goda idéer från Ann-Christine om hur man skulle kunna genomföra det i helklass utan att det blir för ohanterligt, vilket jag har upplevt att det blivit innan. Men hur det går med det får i se nästa gång det är dags för en uppdatering kring R2L:)

En strategi för att väcka läslust!

För mina nya ettor inledde jag terminen med att jag skulle berätta lite för dem vad jag gjort i sommar. Egentligen vill jag göra en poäng om att alla upplevelser jag fått om böcker hade jag aldrig kunnat leva mig till utan att alla de världar böcker öppnar är ovärderliga. Klicka förbi bild 1 och läs nedan vad jag berättade till varje bild.



Bild 2: En av de största upplevelserna den här sommaren var att jag på sätt och vis fick följa med en vän på hennes makalösa resa längs The Pacific Crest Trail. Ni ser den vandrade streckan på kartan här bredvid och en bild från det makalösa landskapet bredvid. (Wild av Cheryl Strayed)

Bild 3: Den här bilden kommer från Citadellet i Landskrona. Är det någon som varit där (många nickar)? Det här var en rätt skrämmande upplevelse. Jag fick ta del av berättelser och möta kvinnor som satt inspärrade här för ungefär 100 år sedan. Det enda de egentligen hade gemensamt var att de var fattiga och att de hade begett sig till Stockholm för att försöka få ett bättre liv. På den tiden fick man inte flytta var man ville och människor som inte var önskvärda - som de här kvinnorna - de spärrade man helt enkelt in. Att lyssna på de här kvinnornas berättelser var både upprörande och fascinerande. (Fallna kvinnor av Eva F. Dahlgren)

Bild 4: Den här bilden kommer från saringasattentatet i Tokyo 1995. Jag fick förmånen att träffa över 60 kvinnor och män som varit med om det här attentatet. När vi läser tidningar blir stora grupper lätt bara till siffror och svåra att identifiera sig med. Här fick jag verkligen känna hur det berörde helt vanliga människor och hur vissa lider av sviterna än idag! (Underground av Haruki Murakami)

Bild 5: Den här bilden är tagen av en god vän från Nigeria som bott i New York väldigt länge. Han reste hem till Lagos och jag fick lov att följa med honom. Han tog många bilder och var väldigt upprörd eftersom Lagos fortfarande är så korrumperat. Han led mycket av det land han älskar och där hans rötter finns samtidigt är en plats han inte riktigt kan känna sig stolt över. Jag hade nog inte kunnat förstå det här riktigt om jag inte hade fått dela hans upplevelser. (Every Day Is For The Thief av Teju Cole)

Bild 6: Nu börjar nog många förstå vad det här handlar om:) Det här är en bok om framtiden. Den utspelar sig i bland annat Las Vegas i USA. Nästan allt vatten är slut och vatten har blivit mer värdefullt än guld och diamanter. Boken handlar om det maktspel som utspelar sig när makthavare - eller andra - försöker få kontroll över det vatten, och därmed de rikedomar som finns. (The Water Knife av Paolo Bacigalupi)

Jag avslutar med att berätta för eleverna att jag har läst tusentals böcker om allt mellan himmel och jord och att jag aldrig hade kunnat få tillgång till alla de här upplevelserna ens om jag ägnade hela mitt liv åt att resa och träffa folk. Det är helt enkelt praktiskt omöjligt. Att läsa är enda vägen fram till alla dessa upplevelser och insikter.

Avslutningsvis frågade jag eleverna vad de hade läst i sommar:)

Svenska 3 - rivig uppstart med repetition av PM

En del av våra elever har svårt att hantera skrivande på högre nivå, som t.ex. det PM de stöter på vid nationella provet i Svenska 3. Många av de färdigheter som testas vid det provtillfället vill man ska sitta i ryggmärgen i trean, t.ex. hur man källhänvisar i löpande text, hur man formulerar en frågeställning och utreder den, etc. Den här uppgiften formulerade jag ursprungligen för de elever förra året som i slutet av kursen behövde göra omprov för att visa sina färdigheter i skrift, men redan då beslöt jag mig för att inleda kursen med den i höst. Nu är det gjort!

Syfte

Repetera grundläggande färdigheter som behövs för vetenskapligt skrivande
Repetera arbetsgången vid vetenskapligt skrivande:
läsa --> anteckna --> planera --> skriva --> feedback --> redigera

Mål

Att eleverna ska behärska de grundläggande färdigheterna som krävs för vetenskapligt skrivande

Produkt

Eleverna ska individuellt få skriva ett PM där de utreder frågan: Hur har kritikerna tagit emot filmen Mockingjay - Part One? (Inledningsvis vet de dock inte vilken film deras PM kommer att handla om)

Lektion 1 - 75 min - Skrivprocessen modellas

Jag berättar för eleverna om syftet och målet med de kommande lektionspassen. Eftersom vi kommer att börja med en modelltext med samma frågeställning (fast för romanen 50 nyanser av honom) börjar vi med att titta på de tre recensioner jag valt som källor som underlag för min modelltext.

Inledningsvis får eleverna sätta ord på hur en recension brukar vara uppbyggd och vilken information den brukar innehålla. Under läsningen gör jag pauser för att summera textens olika delar och mot slutet ber jag eleverna notera när recensenten fäller värderande omdömen om boken eftersom det är den typen av information som är relevant för PM:et. Eleverna får läsa de sista två recensionerna på egen hand och göra samma noteringar. De jämför sedan sina noteringar i grupper och tillsammans samlar vi informationen på tavlan i spalter. En spalt med +/- för varje recension. Anteckningarna utgör ett bra underlag när det sedan är dags att fundera på hur PM:et skulle kunna struktureras.

Eleverna får sedan diskutera hur de hade organiserat innehållet en sådan här uppgift. De får i par arbeta med att göra en lista i punktform (en punkt = innehållet i ett stycke). Vi jämför olika lösningar och lyfter fram för- och nackdelar och väljer sedan två alternativ som de mest logiska för uppgiften. När eleverna presenterar sina alternativ använder jag en frågemodell Dylan William skriver om i sin bok Att följa lärande. En elev lägger fram ett förslag och därefter får en annan elev ta ställning till detta innan hen lägger fram det egna förslaget.

Listorna i punktform till vänster och höger är förslag från elever på hur man innehållsmässigt hade kunnat strukturera PM:et.

Därefter får eleverna arbeta i grupper med min modelltext. De får i uppgift att tillsammans identifiera olika viktiga element i texten ("Facit" finns här för den som önskar ett sådant, men det hade ju inte eleverna tillgång till). Under tiden de gör detta går jag runt och får möjlighet att repetera centrala begrepp och principer med grupperna. Vi tittar också slutligen på vilken struktur min modelltext använt (ett av de två alternativen vi tidigare lyft fram som mest logiska).

Allra sist får eleverna ge förslag på vilken film de vill att det PM de själv ska skriva ska handla om. Med ca. sex-sju förslag att ta med mig därifrån, avslutar jag lektionen.

Lektion 2 - 75 min - Den individuella skrivprocessen inleds

Mina elever är vana vid att skriva i par. De har gjort det relativt mycket. Denna gång har de fått rätt mycket annan stöttning och själva uppgiftstypen och formen är inte okänd för dem. Därför beslöt jag mig den här gången för att de skulle få skriva individuellt. Detta är ett första steg mot att de själv ska bli säkrare på att tolka uppgifter och utifrån en beskrivning kunna producera en text av hög kvalitet. Att plocka bort stöttningen är nog den största utmaningen jag haft när jag tillämpat t.ex. cirkelmodellen.

Utifrån elevernas önskemål, har jag valt filmen Mockingjay - Part One till elevernas uppgift och jag har också valt tre recensioner av filmen som kommer att vara de källor eleverna ska använda för att lösa uppgiften. Det här upplägget kräver alltså inte att eleverna själv ska hitta och välja material.

I metoden Reading to Learn finns också ett steg som kallas förberedelse för läsning. Detta steg innebär att läraren sammanfattar textens olika faser (stycken, i det här fallet). Exempelvis: "I det andra stycket sammanfattar recensenten filmens handling". Till dagens lektion använder jag en variant av det. I stället för att gå igenom alla tre recensionerna på detta sätt muntligt har jag på ett separat blad skrivit ner vad styckena innehåller för information (mycket kortfattat). Jag delar ut de tre recensionerna, samt bladet med information om styckena och förklarar för eleverna att de kan använda det sistnämnda som stöd i läsningen.

Därefter ska eleverna börja läsa sina källtexter och de ska imitera den förberedelse vi tränade på under lektion 1, dvs. att markera, t.ex. med + och -,  den relevanta informationen i källorna (vad kritikerna tycker om filmen). Recensionerna håller en relativt hög språklig nivå och under lektionen får jag mycket värdefull information om elevernas läsförståelse utifrån de frågor de ställer på innehållet. Många elever har också nytta av pappret med styckenas innehåll, dels bekräftar informationen iakttagelser de gör ("här står ju ingenting om vad de tycker!" eftersom de läser stycken som sammanfattar) och dels får de en överblick över var recensionernas relevanta innehåll kan finnas ("se här, i textens sista tre stycken värderar recensenten karaktärer och tempo").

Lektion 3 - Eleverna fortsätter skriva

Under lektionen fortsätter eleverna skriva. Jag viker mycket tid åt skrivande i skolan eftersom det ger alla elever samma möjligheter till stöttning. Dessutom får jag mycket information om elevernas förmågor när jag går runt och hjälper dem i skrivprocessen. Skrivande som görs hemma upplever jag ofta som slöseri med tid. Elever som fastnar kommer inte loss och hamnar efter, intressanta diskussioner kring språk och text uppstår aldrig, och som lärare får jag väldigt lite information om hur mina elever arbetar med texter. I det här fallet hinner majoriteten av eleverna skriva mycket i skolan och måste de färdigställa något hemma är chansen större att det blir gjort eftersom eleven redan är igång och har grepp om uppgiften.

Eftersom det nu börjar närma sig feedback får eleverna svara på ett enkelt formulär. Eleverna ska först få feedback av varandra och i ett senare skede av mig. Nu vill jag att eleverna väljer de två (av sex) aspekter av skrivandet som de känner sig mest osäkra på och som de därför vill ha feedback på. Bakgrunden till metoden kan man läsa mer om i Dylan Williams bok, men en fördel med detta är att eleverna måste värdera sina egna styrkor och svagheter. I formuläret får de också välja minst en aspekt de känner sig så säkra på att de kan ge andra feedback på den. Aspekterna är: textuppfattning, saklighet, citat- och referatteknik, egna och andras ord, språklig anpassning och struktur och sammanhang.

Det samlade resultatet av elevernas svar gör att det blir lättare för mig att dela in dem i feedbackgrupper, men - superintressant - avslöjar för mig vad jag kanske måste lägga mer tid på i undervisningen. Enkäten visar att många elever känner sig osäkra på textuppfattning, vilket är spännande eftersom jag denna gång valt texter jag vet kommer att vara en utmaning för dem. Enkäten avslöjar också att de flesta känner sig säkra på citat- och referatteknik.

Lektion 4 - Feedback

I början av lektionen tittar vi på Dylan Williams matris över hur feedback kan tas emot (se bild). Syftet är att konkretisera för eleverna att vissa sätt att hantera feedback på genererar större lärande och en bättre slutprodukt. Eleverna är relativt vana vid att ge feedback på ett strukturerat sätt åt varandra. I det här läget påminner jag också om att eleverna måste vara konkreta och ge både positiv och negativ kritik till mottagaren, samt att mottagaren måste kunna förstå feedbacken. Det sistnämnda är värt att upprepa.

Att följa lärande av Dylan William

Innan lektionen har jag grupperat eleverna utifrån deras önskemål. Det blir sex grupper och varje grupp ska tillsammans ge feedback på ett särskilt område.  Tre elever får t.ex. i uppdrag att granska ett antal texter och ta ställning till om de är sakliga, eftersom textförfattarna har önskat att få feedback på just det området. Varje grupp får en plastficka med texterna de ska ge feedback på (avnamnade) samt ett cheat sheet, där de kan se vad det exakt är de ska titta efter för att försäkra sig om att en text t.ex. är saklig.

Eleverna arbetar med feedbacken under hela lektionen.

Lektion 5 - Redigering och lärarfeedback

När eleverna har redigerat efter kamraternas feedback är det dags för mig att titta på deras texter innan den slutgiltiga versionen färdigställs. Inför denna feedback använder alla elever samma cheat sheet som innan till stöd. På så sätt kan de dubbelkolla saker själv innan de lämnar in till mig samt markera de två områden de vill få mer utförlig feedback på av mig. I min feedback har jag inte specifikt kopplat kommentarerna till kunskapskraven utan i stället till de kvalitéer jag vet kommer att vara avgörande för om de lyckas med sitt PM-skrivande. På så sätt hoppas jag att deras fokus kommer att ligga på textens olika kvalitéer, inte på vilket "betyg" skrivandet kan generera. På detta sätt vill jag skapa en större inre motivation och att elevernas "näsa för kvalitet" ska skärpas i stället för att förstärka betygens roll som en yttre motivation.

Nedan ser ni ett exempel på feedbacken. Den utgår helt från det cheat sheet de arbetat efter under arbetet. De aspekter som just den här eleven önskat feedback på är Saklighet och Struktur och sammanhang. Därför har jag gett mer detaljerad feedback på just de avsnitten och mer översiktlig feedback på de andra. Som komplement till feedbacken nedan har jag även gjort en del markeringar i deras PM, som jag hänvisar till i feedbacken.

Lektion 6 - Redigering och utvärdering

Under den sista lektionen vi arbetade med detta fick eleverna dels redigera utifrån min feedback under ca. en halvtimme och dels utvärdera de arbetssätt vi använt under momentet. Utvärderingen gick till så att eleverna delades in i grupper. Varje grupp fick en lista med metoder jag använt för att stötta deras lärande. De fick tillsammans ta ställning till hur utvecklade de upplevde att de hade varit. De fick poängsätta de olika metoderna från 1-5 och skriva kommentarer där de tyckte det var lämpligt för att jag skulle förstå.

Utvärderingen visar att allt det stöd som gavs uppskattades. De saker som ansågs vara mest värdefulla var:

• att ha modelltexten tillgänglig under det egna skrivandet
• att ha en skiss som beskrev hur recensionernas innehåll var organiserat (se bild ovan)
• att de fick värdera sina egna kunskaper genom att välja vad de ville ha feedback på
• att de fick tid redigera i skolan
• att vi diskuterade olika alternativ för hur man kunde strukturera innehållet
• samt utseendet på min feedback (se bild ovan)

När jag gör om detta ska jag vika mer till till just utvärderingen eftersom det hjälper eleverna att få syn på sitt eget lärande och för att det är viktigt för mig i min utveckling av undervisningen. Nu blev det lite väl hastigt genomfört, men det hade nog inte gjort något om jag hade låtit det ta längre tid. Eleverna önskade också samfällt mer tid till redigeringstid i skolan - något både de och jag värdesätter högt.

Själv ser jag nu fram emot att läsa deras slutgiltiga PM i nästa vecka när deadline har varit. Responsen kommer då att utgå från samma dokument som ovan, men det kommer att vara ännu mer kortfattat. Grönt för "ok", och orangt för "mer arbete krävs". Nästa gång eleverna skriver PM kommer dock samma cheat sheet med textkvalitéer som tidigare att dyka upp och då kommer eleverna att få titta tillbaka på den här gamla feedbacken för att kunna fortsätta utveckla sin näsa för gott vetenskapligt skrivande. Dessutom börjar arbetet med att plocka bort några av de stöttande inslagen för att successivt kunna nå målet, som ju är att eleven på egen hand ska kunna tolka uppgifter, samla material och producera texter som uppfyller de krav det vetenskapliga skrivandet ställer. Onwards and upwards!

Ämnesövergripande arbete - VAD man kan göra (del 1)

För sju år sedan mötte jag en person som jag skulle påbörja en lång utvecklingsresa med - min kollega Karolina Göransson. Hon är lärare i samhällskunskap, historia, kommunikation och juridik och jag är som bekant lärare i svenska och engelska. Vi arbetar i samma arbetslag och har alla B-klasserna på Bernadottegymnasiet (SA-BET) på Pauliskolan i Malmö. Tillsammans täcker vi många ämnen och många av veckans timmar för de elever vi möter.

Exempel på ettornas schema. Allt som är gulmarkerat är mina eller Karolinas lektioner. Som ni ser träffar antingen jag eller Karolina (ofta både och) eleverna varje dag. Notera dock att eleverna som läser svenska som andraspråk bara träffar mig när de har engelska.

Framöver kommer jag att försöka sammanfatta vårt ämnesövergripande arbete. I dagens inlägg ger jag specifika exempel på VAD vi gör. I nästa inlägg kommer jag att berätta HUR vi gör det och avslutningsvis, i ett tredje inlägg kommer jag att summera vad vi och eleverna tjänar på detta samarbete. I september kommer jag och Karolina också att berätta mer om vårt arbete på Pedagog Malmö Live!

Öppet brev (SVESVE01, JURÄTO, SAMSAM1b)

Våra elever läser svenska men även juridik i åk 1. Vi har därför låtit eleverna läsa skönlitteratur om brott (Möss och människor, "Mor Sauvage" och "Fähner"). När vi har diskuterat novellerna har vi även diskuterat dem med hjälp av juridiska begrepp och eleverna fick i uppgift att välja mellan tre uppgifter som alla gick ut på att de i ett öppet brev skulle argumentera för eller emot någon slags dom som utgick från händelserna i de tre texterna, t.ex. "George måste dömas för mord på Lennie!"

Mänskliga rättigheter ( JURÄTO, SVESVE1, SAMSAM1b)

Eleverna får i grupp färdigställa broschyrer. Broschyrerna ska vara tänkta som informationsmaterial till soldater som ska göra utlandstjänst. Därför handlar broschyrerna om platser som Mali och Afghanistan. Som förberedelse diskuteras också källkritik och informationssökning.

Historieroman (SVESVE01, HISHIS01b)

Till den här uppgiften brukar vi engagera vårt Mediatek som också är utnämnt till skolbibliotek i världsklass för tredje året i rad! Personalen brukar färdigställa ett smörgåsbokbord med historiska romaner och hålla ett kort bokprat om dessa. Utifrån de här historiska romanerna ska eleverna sedan arbeta med olika uppgifter som utgår från ämnesplanerna i svenska och historiska. Bland annat tas historiebruk och berättarteknik upp.

Nekrolog (SVESVE01, HISHIS01b)

En av de texter ettorna får skriva på hösten är nekrologer, vilket ju kan låta en smula makabert. Denna texttyp är ju informerande och utgör en fin övergång från grundskolans enklare texter till de av värderande karaktär som dominerar på gymnasiet. Eleverna har på historian läst om perioden 1910-tal och slutuppgiften är att välja en känd person från den tiden och skriva en nekrolog för personen.

Tema: genus (SVESVE02, SAMSAM2, PEDKOU)

Syftet med det här samarbetet mellan svenskan, samhällskunskapen och kommunikationen är att eleverna efter att ha arbetat på olika sätt med temat en längre tid ska skriva en vetenskaplig rapport där de formulerar en frågeställning utifrån temat och färdigställer sin text. Detta följs av oppositioner där eleverna ger feedback på varandras rapporter efter en särskild mall, och därefter redigerar sina alster. Inledningsvis ska eleverna också gruppvis göra en fältstudie som de sedan redovisar muntligt.

Myndighetstal (ENGENG06, SAMSAM2b, KOM)

Våra elever läser SA-BET med inriktning uniformsyrken (polis, räddningstjänst, militär, tull - en kvarleva från den tiden då vi var ett specialutformat program). Här får de välja en myndighet (av de ovan) i ett engelskspråkigt land, hålla ett informerande tal om denna myndighet och jämföra med dess svenska motsvarighet. Talen föregås också av gruppdiskussioner kring tillförlitligheten hos de källor som använts. Vi diskuterar också informationssökning och ger modeller för hur man kan strukturera den här typen av arbeten.

Reportagebok (SVESVE2, HUMSAM00S)

Vårt nästa större samarbete tar sin utgångspunkt i reportageböcker. Vi håller just nu på att läsa in oss på ett antal som eleverna sedan kommer att få välja mellan. Karolina vill naturligtvis gärna ge eleverna möjlighet att lägga ett samhällsperspektiv på böckernas innehåll och själv har jag inte riktigt bestämt mig för hur jag vill använda dem än - inspirationen håller på att spira! Dock vill jag genom att lyfta läsningen av den historiska romanen och reportageboken visa på att man kan läsa böcker i andra ämnen än svenska och att de kan vara den gemensamma nämnaren för ett samarbete.

Detaljerad läsning - Reading to Learn

Som jag tidigare berättat på vår skolutvecklingsblogg, deltar jag i en åttadagarskurs i Reading to Learn med Ann-Christin Lövstedt. Jag kommer att föra loggbok och dokumentera mina framsteg (och bakslag?) och reflektioner här.

Under vår andra workshopomgång lärde vi oss mer om Detaljerad läsning. Jag bestämde mig för att testa att tillämpa detta i kursen svenska 3 för att på ett konkret sätt visa hur man kan närläsa och analysera en skönlitterär text. Detta var ett led i förberedelserna för litteraturanalysen som ingår i kursens centrala innehåll.

Vi använde inledningen av en mycket känd novell - "Ett halvt ark papper" av August Strindberg - som vi tillsammans hade läst någon vecka tidigare. Varje elev fick inledningen utskriven på ett blad och uppmanades att stryka under och anteckna det vi pratade om tillsammans. Efter klippet diskuterade och konkretiserade vi hur närläsningen skulle kunna vara till hjälp vid en analys av temat i novellen.

På grund av olika halvklassevenemang blev det så att jag hade möjlighet att genomföra det här passet vid två olika tillfällen och planen var att jag den andra gången skulle filma det, vilket jag också gjorde. Tvärtemot vad jag förväntade mig, gick det bättre första gången. Det var lite fler elever på plats och jag hade mitt förberedelsearbete alldeles purfärskt i huvudet vid första tillfället. Jag friskade naturligtvis upp minnet inför omgång två men tog lite för lätt på det, vilket gjorde att jag rätt ofta missade något av stegen i modellen (förberedelse --> läsa mening --> ledtråd/fokusera --> utveckla). Det gjorde att genomgången inte blev riktigt lika metodisk och förutsägbar för eleverna. Jag upplever också att jag glömmer att bekräfta elevernas svar. En lösning kan vara att skriva in detta steg i mallen så att jag blir påmind på det sättet.

En positiv effekt av metoden, som visade sig i synnerhet första gången, var att fler elever deltog aktivt. De fokuserade frågorna, där eleverna förbereds för att ge svaret, upplevde jag som lite svåra att ta till mig eftersom de var så "lätta", men de kom att fungera som en inkörsport till aktivitet. När eleverna lätt hade kunnat svara på en fråga där svaret var givet, blev de mer benägna att svara på de utvecklande frågorna senare.

Jag visar min genomgång nedan, men kom ihåg att jag är nybörjare på R2L. Detta innebär att man absolut kan använda klippet för att diskutera metodiken och hur väl den genomförs i klippet, men det är alltså inte lämpligt att använda som ett rättesnöre eller förebild! I genomgången av den första meningen har jag markerat i videon när jag (upplever att jag) genomför de olika stegen. En egen undran är om utvecklingen i huvudsak ska vara min eller om man ska involvera eleverna som jag gjort här. Min tanke var att frågorna var tillräckligt öppna för att alla elever skulle kunna svara med utgångspunkt i sina egna erfarenheter.

Här finns mina förberedelser för detaljerad läsning av "Ett halvt ark papper". Denna hade jag tillgänglig och utgick ifrån under genomgången.
Här finns en tom mall för förberedelser för detaljerad läsning (den är kopierad från det material vi fått ta del av under utbildningen).



Eleverna vars namn nämns i klippet har godkänt publicering av klippet.

Varför jag helt plötsligt var så misslyckad... Igen!

Jag har börjat förstå hur saker hänger ihop.

Varje år, ungefär när kylan börjar fundera på att släppa för att lämna över till blöta och en och annan solstråle, känner jag mig alltid som en rätt misslyckad typ. Eller som en misslyckad lärare rättare sagt. Höstens strålande insatser har bleknat. De vattentäta planerna läcker som sållar och stordådens segersötma känns långt bort.

Men i år - äntligen - förstod jag varför det varje år blir på dette viset. Det är ju allt det här vabbandet och sjukandet och bortandet det kommer an på. Under några vintermånader de senaste sju åren (sedan jag fick barn - för att vara väldigt tydlig) har vardagen kantats av snor, kräk och febertoppar. Jag hastar in till skolan - ofta med dagen uppdelad mellan mig och maken - röjer runt och täpper till hål för att min skolskuta överhuvudtaget ska hållas flytande. Hem igen. Torka snor; torka kräk; smygjobba med vänsterhanden. Borta mer. Planerna spricker och eleverna, rätt nöjda med sin oväntade frihet - lullar glatt runt och gläds åt min frånvaro, utan att vidare bry sig om mina allt mer uppfordrande instruktioner på klassbloggen.

Det tar veckor att komma på rätt köl igen. Reda ut missförstånd. Sy ihop kunskaperna och färdigheterna med nöd och rå vilja. Kommendantfasoner. Rätta - förlåt bedöma - undan högarna som spiller över bordskanten medan elever undrar var allt tog vägen som de gjort den senaste månaden. Det som bor i det svarta hål som heter vabbruari.

Man kan undra varför jag inte kunnat se detta mönster tidigare, men jag har nog varit för trött. Lite skönt känns det i alla fall. Och snart är nog barnen förbi de där (sju?) svåra åren med alla baciller. För er som nyligen fått barn och har allt detta spännande framför er, kan det i alla fall vara bra att veta att om ni framöver - kanske en kulen marsmånad - skulle känna er osedvanligt misslyckade i ert yrkesutövande, så är det inte er det kommer an på utan di dära faseliga ongarna!

Actively Learn - läsverktyg på webben!

Actively Learn är ett webbaserat läsverktyg för skolan som låter läraren ladda upp texter som hen sedan skapar frågor till. Läraren kan sedan få överblick över elevernas svar  och följa deras progression genom texterna och bedöma, ge feedback på och kommentera deras svar.

Bakgrund

Sajten grundar sig helt på de amerikanska systemen The Lexile Framework for Reading som delar in texter i olika svårighetsgrader anpassade efter elevens nivå och Common Core Standards som när det gäller läsning lyfter fram särskilda strategier. Detta genomsyrar verktyget men är inget som bör göra att man som svensk lärare backar. Tvärtom kan man använda delar av det. Eller ignorera det. Det avgör man själv. Systemen är för övrigt väldigt intressanta och även om jag bara skrapat på ytan har det absolut gett mersmak och det hade varit intressant att titta närmare på det!

Välja texter

Man kan lägga till texter till sin profil på några olika sätt. Man kan välja texter som andra lärare använt från sajtens databas (1, 2.) Dessa texter adderas till den egna arbetsytan antingen med andra lärares frågor eller utan (då lägger man i stället till sina egna). Man kan söka texter i databasen efter årskurs (amerikansk standard här så klart) och via ämnen (3.) Man kan också ladda upp texter man hittat på webben via deras länkar och man lägga till texter från sin Google Drive (4.)

Tips! När man lägger till texter via webben följer det med en massa länkar. Dessa kan ställa till trubbel när eleverna sedan ska svara på de frågor du lagt till. Om eleverna råkar trycka på länkarna skickas de iväg från Actively Learn till länkens måladress - även om du markerat ordet eller avsnittet till en fråga du tänkte ställa. Därför brukar jag kopiera och klistra in artiklar jag vill ha till Driven, ta bort länkarna och sedan lägga till texten därifrån.

Skapa uppgifter och frågor

I arbetsytan där man skapar uppgifter (1) kan man göra flera saker. Man kan lägga till material från Driven eller via länkar (2); man bestämma vilka grupper man vill dela den färdiga uppgiften med (3) och man kan dela uppgifter med kollegor eller bjuda in dem (4), dock endast i PRO-versionen. Även om man inte har PRO kan man ju dock göra sina texter (med frågor) synliga för andra och därigenom dela med kollegor.

Tips! Ha en workshop på en ämneskonferens där ni kommer överens om gemensamma riktlinjer och sedan förbereder vars en text. Vips har man en bank med uppgifter anpassade efter svenska förutsättningar!

Frågorna förbereds på följande sätt. Man klickar på en text man lagt till på sin arbetsyta. Genom att markera ord eller avsnitt i texten får man upp tre val: skapa fråga, lägg till anteckningar och lägg till länk. Anteckningar och länkar kan användas för att t.ex. kommentera eller förklara det markerade innehållet.

När du sedan skapar din fråga kan du välja mellan öppen fråga och flervalsfråga. Väljer du flervalsfråga kan du markera det korrekta svaret och då får eleven omedelbar feedback på om de svarat rätt (om det nu är den typen av fråga). Som ni ser finns där också en rullgardin överst som baseras på Common Core Standard. Det går utmärkt att hoppa över detta val, men flera intressanta läsfärdigheter ges som alternativ här och det är fullt möjligt att använda några av dessa. Jag upplevde också att de ibland fungerade som inspiration för hur man kan ställa frågor och de manar sannerligen till eftertanke: Vad ger min fråga för information om elevens färdigheter? Den frågan glömmer vi ofta ställa oss själv.

Bra att tänka på när man formulerar frågorna är att eleverna endast får tillgång till textens fortsättning efter att ha svarat på frågan/ frågorna. Frågorna ligger alltså som nycklar på vägen genom texten. När de svarat på en fråga ser de också de andra elevernas svar på samma fråga. Detta är synnerligen trevligt eftersom eleverna då får gott om modeller för hur man kan svara.

Skapa grupper/klasser

Gruppen är egentligen den klass/grupp du vill använda Actively Learn med. Den blir som ett läsklassrum. När eleverna ansluter sig till gruppen får de tillgång till de texter du kopplat till den. Eleverna använder en kod för att "komma in" i klassen och de kan antingen använda sina GAFE-konton för att logga in, eller skapa ett eget konto med hjälp av sin emailadress.

Elevperspektivet

Det enklaste sättet att visa vad eleverna ser och vad de kan göra inne i Actively Learn, är att visa den korta video som finns på sajten. Denna kan med fördel visas i klassrummet innan du ger eleverna klasskoden och uppmanar dem att sätta igång. På Vimeo hittar du hela biblioteket av hjälpklipp!



Student Experience from Actively Learn on Vimeo.

Bedöma och kommentera

Den här delen av Actively Learn är väldigt intressant, men också den del där gränssnittet lämnar en del i övrigt att önska. Här finns flera olika ingångar till elevernas resultat, via texterna, via klasserna och via översikten. Nu när mina elever har läst en hel del texter börjar här samlas en del information om deras framsteg, men jag får avvakta litet till innan jag kan kommentera och värdera denna funktion i sin helhet.

Det du kan göra är att se hur långt eleverna har kommit i texterna; du kan "rätta" deras svar via alternativen "incomplete", "basic", "proficient" och "advanced" och du kan kommentera deras svar. Här kan det absolut vara idé att tänka efter innan hur man planerar att använda de alternativen. Man kan också överblicka elevers aktivitet via Student Reports och se t.ex. vilka ord de slagit upp medan de läst (endast PRO)

Svenska och andra språk

Gränssnittet finns bara tillgängligt på engelska men naturligtvis kan man ladda upp texter på vilka språk man vill och frågorna man ställer kan också vara på t.ex. svenska. Det man inte har tillgång till är möjligheten för eleverna att slå upp ord direkt i texten och jag antar att uppläsningen inte heller blir så piffig.

Sammantaget

Jag har haft en hel del nytta av Actively Learn på engelskan och eleverna har gillat det. Jag hoppas att jag inte måste lägga in någon brasklapp om att detta naturligtvis inte ersätter utan är ett komplement till andra diskussioner av texter, men det kanske är bäst att nämna ändå:)

Lässtrategier - exempel från klassrummet!

Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier.

Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. De tre tillfällena delades för enkelhetens skull upp i lässtrategier man använder innan, under tiden och efter läsningen, men naturligtvis är gränserna dem emellan inte knivskarpa. Alls.

Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna.

Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons!



Övning 1 - Gemensamma tankekartor

För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Jag har använt den bland annat när jag skulle sätta igång språkhistoria med mina treor (Sv3) och grammatik med mina tvåor (Sv2), men den kan användas till i princip alla någorlunda avgränsade ämnesområden.

Man lägger ut stora ark med nyckelbegrepp på och eleverna förflyttar sig sedan gruppvis mellan arken och fyller på allt de kommer på utifrån nyckelbegreppen (och de andra gruppernas anteckningar) - de har även fått stryka saker om de ansett att något är felaktigt. Denna övning behöver ju inte nödvändigtvis följas av en text i direkt anslutning, och fungerar alltså utmärkt som avstamp med eller utan text - dels för att den aktiverar elevernas förkunskaper och dels för att den ger läraren en hel del information om var elevernas samlade kunskapsnivå ligger i inledningsskedet av ett nytt ämne.

Övning 2 - Ord från texten

Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. I det fallet lyfte jag ut stämningsskapande ord . Vi läste olika skönlitterära texter på temat krig för att se hur krig kunde framställas på olika sätt vid olika tidpunkter i historien och därför passade det bra. Jag skrev upp ca 15 ord från texten på tavlan och eleverna fick gemensamt diskutera vad orden fick dem att tänka på och förvänta sig av texten.

Med mina kollegor på workshoppen använde jag i stället en populärvetenskaplig artikel om Gutenberg och tryckpressen. Här valde jag i stället ord och begrepp som var centrala för att förstå samtiden och händelseförloppet. Värt att tänka på innan man väljer ord är alltså vilket syfte man har med just de ord man väljer.

Övning 3 - Titel, rubriker och bilder

En av de enklaste och tydligaste lässtrategierna som finns är ju att titta på en texts titel, rubriker och bilder för att därefter förutspå vad man tror att man kommer att få veta i texten. Detta är ju något den vane läsaren gör utan att ens tänka på det och en strategi som är väldigt viktig att synliggöra eftersom den inte alls alltid är självklar. Man kan se det som en variant av att man t.ex. förevisar hur en lärobok är uppbyggd när man delar in den (innehållsförteckning, kapitel, index, faktarutor, källförteckning, noter etc.) Detta är självklarheter för den invigde, men dessa genvägar in i en text är viktig att visa.

Övning - bilder

När jag skulle läsa novellen Fähner (Ferdinand von Shirach, 200) hade jag satt upp bilder av kända yxmördare på väggarna i klassrummet. Bilder är effektiva eftersom de väcker nyfikenhet och förväntan innan man ens satt igång. Kollegorna blev på samma sätt påverkade när de möttes av dessa bilder som jag vid workshoppen hade lagt på bänkarna längst fram. Vi (vid båda tillfällena) kom först fram till vad bilderna hade gemensamt och därefter ställde jag frågan: Vad tror ni skulle kunna få en människa att bli yxmördare? De olika förslagen skrev jag upp på tavlan och sedan berättade jag att vi skulle läsa en novell om en yxmördare och vi fick då se om några av deras förslag skulle stämma överens med händelserna i novellen.

Övning - nyckelord

När jag med ettorna skulle modella genren nekrolog som de skulle använda till en uppgift i historia och svenska, hade jag på tavlan skrivit upp alla ord jag kom på som började på nekro-. De var inte många så jag återger dem: nekrofil, nekrolog, nekropolis, nekromanci, nekros. Eleverna fick ge förslag på om det var några av orden de kunde och vi pratade tillsammans om vad prefixet nekro- då kunde innebära. Detta var naturligtvis ett ypperligt tillfälle att visa tt ord består av olika byggstenar och att om man kan innebörden av dessa så kan man ofta lista ut vad ordet betyder på ett ungefär. När vi hade gjort detta och de blivit påminda om uppgiften i historia, fortsatte vi med att läsa två nekrologer. Hur vi gjorde det berättar jag om efter nästa presentation eftersom det var något vi gjorde under läsningen!




Övning - modella en genre

Att modella en genre är ju egentligen en del av cirkelmodellen och detta är ett gott exempel på att olika typer av språkstrategier kan dyka upp i olika sammanhang och inte skiljs åt av gränser utan snarare samverkar på ett naturligt sätt.

Tillsammans med eleverna (och senare mina kollegor) läste jag två autentiska nekrologer (minnesord) från Sydsvenskan. Jag läste båda texterna högt och vid läsningen pausade jag vid olika ställen i texten för att ställa frågor till åhörarna och därmed göra dem uppmärksamma på olika saker som var specifika för en nekrolog. I den ena texten koncentrerade jag mig på saker som rörde formen, och i den andra på saker som rörde innehållet. När det gällde formen pausade jag och ställde frågor som: Varför byter man från presens till imperfekt efter första stycket? Kan ni markera alla ord som rör skola och utbildning i andra stycket? Varför bytte man stycke här? Känns tonen objektiv eller subjektiv? När det gällde innehållet pausade jag och frågade saker som: Vad handlade det föregående stycket om? Vad tror du att nästa avsnitt kommer att handla om? Vad tror ni att man inte tar med i en nekrolog? Vem är det som skrivit det här? Vad tror ni är avsikten med en nekrolog?

På det här sättet synliggör man på ett effektivt sätt många olika saker som är specifika för den aktuella genren.

Övning - stämde det man förutspått

En viktig sak att göra innan man läser är ju som visats ovan att skapa förväntningar på texten genom att sätta ord på vad vi förväntar oss av texten. Något som därför är lämpligt är ju att stämma av under läsningens gång och se hur det var med förutspåelserna - stämde de, eller inte? I samband med detta kan man ju också göra nya förutspåelser för hur texten kommer att fortsätta.

När det gällde novellen om yxmördaren Fähner gjorde vi så att jag högläste början av novellen innan lektionens slut. Innan eleverna gick fick de sia om hur de trodde att det skulle gå för paret vi nyss lärt känna i novellen och detta stämde vi sedan av när eleverna kom tillbaka lektionen därpå efter att ha läst färdigt novellen själva.




Att läsa en text är ju i skolans värld sällan en avslutning på något eller en isolerad händelse. Snarare förväntas eleverna göra något med texten - den utgör ett avstamp för något annat.

Övning - sant eller falskt?

Det här kan göras både under tiden man läser och efter. I mitt fall använde jag det senast vid läsningen av en roman och eleverna fick både formulera egna påståenden och ge till varandra som träning, samt ta ställning till påståenden som jag gett vid ett förhör. Det viktiga med att ta ställning till om ett påstående är sant eller falskt är att det inte stannar vi det. Det viktiga är att eleverna också motiverar sitt ställningstagande med citat från texten och förklaringar. Övningen ger då ett väldigt konkret underlag för diskussion av innehållet. Det kan också vara värt att poängtera att man inte måste formulera påståenden som är glasklart sanna eller falska. Eftersom eleverna får motivera sina ställningstaganden och söka stöd i materialet kan de argumentera för båda ståndpunkterna.

Övning - rangordna texter

I början av terminen hade det just varit en stor demonstration som hade urartat i Malmö. Jag ville att eleverna skulle få träna på att ta sig an ett större material och valde därför ut nio olika texter från dagspressen om händelsen. Jag delade in eleverna i grupper och min första instruktion var att de skulle skilja de informerande texterna från de argumenterande. När det var gjort skulle de rangordna de sex debattartiklarna. I ena änden skulle de placera de texter som stod mest på demonstranternas sida och i den andra änden, de texter som sympatiserade mest med polisen. Jag pratade om begreppen polariserad och nyanserad och eleverna fick samla formuleringar som stämde in på dessa två begrepp. De skulle sedan i par skriva en artikel som objektivt beskrev debatten om demonstrationerna. En klurig uppgift som väckte många diskussioner! Eleverna fick träna sig både i att skumläsa (inledningsvis) och närläsa (när de skulle rangordna och samla formuleringar).

Övning - sammanfatta

Att kunna sammanfatta är en av nyckelstrategierna i reciprok undervisning, men kan ofta vara en utmaning. Samtidigt är förmågan att kunna skilja detaljer från helhet centralt för att man ska kunna läsa effektivt. När ettorna förra året hade skrivit recensioner blev det uppenbart att de behövde träna på att sammanfatta. Jag gick på nytt igenom de fem frågorna: Vem? Var? När? Vad? Hur? och att sammanfattningen skulle inledas med en källhänvisning som visade vem som skrivit texten; vad texten hette; vilken genre det var och när den kom till. Alla eleverna hade läst romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell och de fick i par skriva och publicera en sammanfattning av den boken (via Padlet). Vi jämförde och diskuterade sammanfattningarna och därefter var det dags för dem att skriva en sammanfattning av en bok de rekommenderade till sina klasskamrater inför sommaren. Även dessa publicerades via Padlet och dessa skrev de själv.

Här kan man ju tänka att detta inte är lästräning utan skrivträning, men det är naturligtvis båda två! Man kan sammanfatta hela verk, eller artiklar, men man kan även som visades ovan (med nekrologen) sammanfatta innehållet i olika stycken muntligt under läsningens gång!

Övning - sammanfatta delar

En annan variant på att sammanfatta är att ta en svår text och förarbeta den på ett sätt som skapar viss överblick och förståelse. Jag använde till både elever och kollegor ett utdrag ur Illiaden - Hektors död! När jag hade högläst txeten delade jag in den i delar och bad 2-3 personer ansvara för vars en del. De skulle sammanfatta innehållet till en eller högst två meningar på modern svenska och sedan skriva den på tavlan. På tavlan skrevs alla delar i ordning och på så sätt fick vi hela historien i en lätthanterlig version. Vi använde denna som utgångspunkt för en vidare diskussion om stilnivå, språkrikighet, sammanhangord och textbindning och ordens innebörd - både de gamla och de moderna.

Sammanfattande kommentar

En farhåga jag hört från ämneslärare när det gäller lässtrategier är att de inte känner att de hinner ta lektionstid till den här typen av övningar. De har mycket innehåll att hinna med och känner ofta redan att viktiga saker får skyndas förbi.

Det bästa rådet här är att börja samarbeta med närmsta svensklärare. Förutom att det är givande på väldigt många andra sätt, blir undervisningen mer tidseffektiv om man tillsammans kan samlas kring olika teman eller ämnesområden.

En annan sak jag brukar låta mig styras av är ett följande resonemang: Vilket tillvägagångssätt kommer att resultera i största möjliga kunskapsutveckling för elevgruppen? Min egen erfarenhet är att de saker jag låtit ta tid och gjort ordentligt också har fått större effekt för lärandet, än de saker jag skyndat igenom för att de ska ha "hunnits med".

Dessutom är många av de här sakerna inte särskilt tidskrävande. De kräver inte nödvändigtvis att man gör mer, utan att gör annorlunda. Det finns heller ingen poäng med att bränna ut sig själv genom att försöka ändra på allt samtidigt. Jag tar mig därför friheten att citera några av de klokaste orden jag läst: "pick a doorway" av Naomi Klein (No Logo, 1999). Välj något som känns hanterbart - börja där!