Plickers - effektivt responsverktyg för klassrummet!

Responsverktyg finns det gott om idag och de är väldigt användbara i den formativa bedömningen. Min favorit har hittills varit Mentimeter, men denna utmärkta tjänst har nu fått en utmanare, eller i alla fall någon som kommer att dela rampljuset framöver: Plickers!

Idén bakom Plickers är att eleverna får vars en liten skylt med en QR-kod. Läraren visar en fråga på datorn/skärmen med fyra olika svarsalternativ och eleverna svarar genom att vända sina QR-skyltar på olika håll. Läraren skannar då av klassrummet med sin device och svaren syns på skärmen.

Tjänsten har förvånansvärt lite hick-ups och avläsningen fungerar väldigt smidigt - ackompanjerat av elevernas oooohhhhanden och aahhanden när deras svar pluppar upp på skärmen!

Fördelar

Mycket mer effektivt än att alla elever ska öppna datorerna och navigera in på olika sidor och svara på frågor. Det här går på en minut. Om någon elev ångrar sig kan man bara skanna deras skylt igen.

Jag kan se vem som har svarat vad, utan att eleverna kan se varandras svar.

Väldigt lätt att komma igång

Man kan ange vilket svar som är det korrekta

Nackdelar

Man kan av förståeliga skäl inte ha öppna svar här utan det är antingen true/false eller flervalsfrågor som gäller

Jag tackar kollegan Magnus Dahlström för tispet och avslutar med lite bilder!

Mina tvåor får ge feedback på lektionen om opposition!

Man skapar klasser på hemsidan och när jag sedan tryckt ut QR-korten skrev jag bara elevens namn på baksidan. Jag samlade in dem efter lektion och kan sedan dela ut dem igen när det är dags nästa gång. Vill man kan både få laminerat korten själv, eller beställa via Amazon till en kostnad av ca 160 SEK

När man skapat en fråga ska man inte glömma att ange för vilken klass/grupp den ska användas! Se pilen "Add to plan" - kanske inte helt intuitivt namn för den manövern:)

När man skannar ser man vilka elever som skannats av - detta syns även i telefonen under skanningens gång, så det är lätt att få med alla.

Vill man kan man visa svaren genom att klicka "show answers". Grafer visar man på fliken "Graph" och på knappen högst upp till höger blir man av med hela klasslistan!

Skrivmallar i svenska 3

Jag har tidigare beskrivit hur jag använder språkmallar i svenska 1, men det kan vara väl värt att nämna att sådana kan vara till stor nytta även på en mer avancerad nivå. Att använda skrivmallar förknippas ibland med lägre årskurser men jag har bara positiva erfarenheter av det. Skrivmallarna ger stöd i nya typer av skrivande och ger eleverna konkret välgledning om hur man kan och bör uttrycka sig i en viss genre.

Jag vill också passa på att citera Haijer och Meestringa som lyfter fram att det "är en förträfflig metod för lärare som saknar lingvistiska specialkunskaper men ändå vill ge sina elever språklig stöttning" (Språkinriktad undervisning, 2010). Detta är alltså en metod som inte bara språklärare utan alla lärare enkelt kan använda!

Vidare. I svenska 3 har jag detta och förra året ägnat mycket tid åt litteraturanalys, vilket varit en relativt ny genre för eleverna. De har också, av olika anledningar, varit rätt ovana vid själva analysarbetet. Efter att ha byggt upp förståelse kring olika typer av berättarperspektiv har jag som stöd för det första skrivandet använt mallen nedan:

Eleverna har fått skriva ensamma eller i par och tillsammans har vi sedan tittat på olika lösningsalternativ, som eleverna fått jämföra och värdera i grupp. Detta är särskilt givande eftersom det ger eleverna flera och än mer konkreta exempel på hur man uttrycka sig kring litteraturvetenskapliga grepp och med litteraturvetenskapliga termer. Det är också ett effektivt sätt för mig att ge feedback, som vi ibland glömmer inte enbart måste förekomma skriftligt och individuellt.

I det här sammanhanget får man också möjlighet att lyfta detaljer som hur källhänvisningarna bör se ut och vilken information de bör innehålla. Med hjälp av det här har eleverna något att bygga vidare på när det är dags att skriva en egen lite längre analys.