Men! Den första lilla uppgiften på det rätt traditionella provet, gick ut på att eleverna skulle sammanfatta ett par av texterna. Sammanfattningarna skulle inledas med en källhänvisning och vi hade gått igenom hur man sammanfattade skönlitterära texter genom att använda de fem frågorna: Vem? När? Var? Vad? Hur? Alla utom två av eleverna gick bet på denna "enkla" uppgift.
Kalla kårar nerför frökens rygg.
Jag insåg att jag naturligtvis hade tagit en hel del för givet här och det var denna "enkla" del av examinationen som hade behandlats mest styvmoderligt under förberedelserna. Så jag fick göra om och göra... mer rätt.
Min strategi blev att först visa två goda exempel och modella hur frågorna kan användas i praktiken. Därefter ville jag arbeta med stöttning genom att eleverna parvis skulle få arbeta med språkmallar i två övningar som vi gemensamt tittade på, och därefter skulle de få försöka själv. Så här gjorde jag!
Modella
I början av höstterminen läste vi tillsammans romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell som vi hade boksamtal kring. Jag skrev två sammanfattningar av romanen som jag visade eleverna. Jag bad dem ta ställning till vilken de tyckte beskrev boken bäst och varför.
Stötta
När vi hade gjort detta och fick eleverna två lucktexter av mig. Först en lucktext (sammanfattning) av romanen The Absolute Diary of a Part-Time Indian som vi läst tillsammans på engelskan. I sammanfattningen hade jag tagit bort de ord som motsvarade svaren på den fem frågorna samt de informationsbitar man har med i en källhänvisning (titel, författare och utgivningsår i det här fallet). Eleverna fick parvis fylla i luckorna med lämpliga formuleringar och sedan fick de publicera sina förslag i en Padlet. Därefter diskuterade vi ett par av texterna.
Till den andra sammanfattningen med luckor hade jag valt "Mor Sauvage" av Guy de Maupassant, en novell alla hade läst i samband med litteraturtemat vi haft. Här hade jag i stället tagit bort de ord som länkar samman de olika informationsbitarna som utgör svaret på frågorna (vem, var, när, vad, hur). Jag påpekade för eleverna att de inte fick ändra mina ord eller min interpunktion. Även här skulle de lägga upp sina alster i en gemensam Padlet.
Eftersom jag inte var helt nöjd med den första diskussionen aktualiserade jag en situation där vi tidigare pratat om värdet av feedback. Jag poängterade värdet av få respons av en hel klass på det man skrivit, men också att man kan känna sig utsatt och sårbar av att få sin produktion så nära granskad. Detta innebar, menade jag, att man dels borde vilja få sin text granskad (för att få all den värdefulla feedbacken) men också att detta ställde stora krav på de som ger feedback, dvs. att den ges på ett konstruktivt och respektfullt sätt.
Den andra diskussionen blev mycket bättre! Många par ville få sina texter granskade och vi kunde gå in på detaljer både språk- och innehållsmässigt. Vi diskuterade bland annat skillnaden med att säga "Vi tyckte novellen var grym och tragisk" och "Vi tyckte novellen var grym men tragisk" och hur betydelsen av ordet "grym" ändrades beroende på vilket skiljetecken man använde. Eleverna observerade också att jag minsann i min mall hade bytt tempus på slutet - något jag tjatat på dem att inte göra:)
Egen produktion
Efter den sista diskussionen var det dags för eleverna att försöka på egen hand. Jag visade igen stödorden till de fem frågorna som jag hade skrivit på tavlan, och jag uppmanade eleverna att använda mina mallar för att formulera sig, och stödorden som en checklista för att se att de fått med allt. Sina sammanfattningar skulle de lägga i en Padlet igen och de skulle välja böcker som de ville rekommendera till de andra, eftersom vi ska ha en lästävling i sommar (eleverna mot mig och min parhäst Karolina som de har i alla sina SO-ämnen).
Resultatet blev mycket bättre efter de här övningarna! Vi har fortfarande en bit kvar men befinner oss mycket närmre mållinjen. Dessutom får eleverna nytta av varandras boktips i sommar!
Själv har jag inspirerats av min tidigare kollega Hanna Stehagen som skrivit en hel del om skrivmallar i sin blogg Mitt språkutvecklande klassrum, samt av Pauline Gibbons bok Lyft språket - Lyft tänkandet! Båda mina inspirationskällor vänder sig främst mot lärare som undervisar andraspråkselever, men de råd man får är lika värdefulla för alla elever - och det kan inte nog poängteras att även många elever med svenska som förstaspråk är i stort behov av språkstödjande undervisningssätt. Fast det är nog ingen nyhet.
