Är jag effektiv? - Återvinning för lärare!

I veckan hade jag förmånen att delta vid ett möte med Edward Jensinger och skolförvaltningscheferna i Malmö Stad. Edward var där för att presentera Unos Uno med Malmöperspektiv. Unos Uno är ett treårigt forskningsprojekt som nu är över och som resulterat i en mycket läsvärd bok som kan laddas ner här: Att förändra skolan med teknik: bortom "en dator per elev" (Åke Grönlund, 2014). Jag var på mötet som representant för Pauliskolan.

En av de sakerna boken tar upp är att införandet av 1-1 (en dator per elev) innebär merarbete för lärarna. Inte ibland utan som regel. Dessutom tar det tid innan denna arbetsbörda minskar. Hur lång tid det tar är osäkert eftersom man inte kunnat se en minskad arbetsbörda under de tre åren forskningen pågått. De skolor som trots detta lyckats med sin satsning har bland annat en sak gemensamt: "en tillräckligt stor och användbar 'bank' av delade pedagogiska resurser som är känd och regelbundet används av alla" (Grönlund s. 39).

Edward och jag har dryftat det här tidigare - det här med att lärare måste använda varandras material mer. Jag har inte alltid varit positiv. Jag har hävdat att den förberedelseprocess som leder fram till ett undervisningsmoment i klassrummet är värdefull i sig själv och att man går miste om den om man använder andras material för mycket. Edward har menat att det inte är så svårt, och jag har nog i mitt stilla sinne tänkt att just den där biten förstår han inte riktigt.

Colorful Recycling Containers for Trash by epSos.de (CC BY 2.0)

Men sedan är det ju så att det kan dröja innan polletter trillar ner och jag vet inte riktigt vad det var som var avgörande denna gång. Kanske att Unos Uno-forskningen lyfter fram att det absolut viktigaste för framgång är att undervisningen är lärarledd, och att lärarens tid med eleven är helig. Kanske också insikten om att nästan allt jag gjort med elever detta läsår är nyproducerat material. Upplägg, innehåll, allt.

Är det rimligt? Denna fråga måste jag ju ställa mig själv. Är det effektivt? Använder jag min tid på ett ansvarsfullt sätt så att den kommer mina elever till gagn på bästa sätt? Jag är medveten om att jag förändrat min undervisning till det bättre på många punkter de senaste åren, och att det kräver mod och eftertanke att testa nya saker. Min vilja och goda förmåga att utveckla mitt hantverk är en av de saker jag är mest stolt över. Men kanske borde nästa mål vara att lära mig bygga vidare på andras och mitt eget arbete? Att  satsa vidare på saker som varit lyckade eller som kan bli det om jag ändrar på dem lite grann?

Vi gillar ju återvinning. Vi är måna om att inte slänga mat i onödan, om att låta kläder gå i arv och vara rädda om saker så att de kan användas länge, så att vi får mer för våra pengar och sparar på jordens resurser. Kanske vi - JAG - borde tillämpa detta synsätt även på min egen undervisning, så att jag inte står där en dag och upptäcker att mina resurser är slut, att jag är utarmad, och så att mina elever får så mycket som möjligt av det som är det viktigaste: min närvaro.