Idag har jag gjort en flip som handlar om läsning för olika syften. Jag satte en tidsgräns för mig själv (en timme) på hur länge jag fick jobba med flippen eftersom jag annars brukar känna att just filmande slukar både mig och tiden!
I flippen tar jag upp syftena med skumläsning, sökläsning och närläsning. Håll till godo! (PS. Jag är inte lika allvarlig irl;)
onsdag 30 januari 2013
onsdag 23 januari 2013
Mentimeter
Något jag ett bra tag har velat bli bättre på är att använda mig av ARS - Audience Response Systems. ARS nämns ofta i sammanhang som rör formativ bedömning. Bland annat Christian Lundahl (i sin bok Bedömning för lärande) lägger därför stor vikt vid att berätta hur lärare kan arbeta med att ställa frågor som gör att man får syn på lärandet. ARS kan därför vara ett viktigt verktyg i klassrummet för att synliggöra hur eleverna reagerar på undervisningen.
I Patricia Diaz förträffliga bok Webben i undervisningen fick jag nys om Mentimeter, en webbaserad tjänst som används för att ställa snabba frågor där eleverna kan se resultatet i realtid på skärm, och jag beslöt mig därför genast för att testa om detta kanske var verktyget jag letat efter.
PS. I slutet av inlägget har jag ställt en fråga till er med hjälp av Mentimeter! Om mitt inlägg varit tillräckligt informativt kommer ni att veta hur ni ska besvara den!
Hur funkar Mentimeter?
Mentimeter finns både som gratis- och premiumversion, och under 2013 har jag blivit bjuden på en premiumversion för att kunna se hur den funkar. Den premiumfunktion jag främst är ute efter är något som kallas 100 point rating. I stället för att bara välja ett alternativ får eleverna möjlighet att fördela 100 poäng på de olika svarsalternativen. I premium kan man även konstruera en serie av frågor samt använda en svarsmöjlighet som kallas dual axis rating. De funktioner jag testat i klassrummet är dock alla tillgängliga i gratisversionen.
Priset för premiumversionen kommer att vara $99 i månaden. Jag kan tycka att det priset lite väl tilltaget med tanke på det ändå begränsade användningsområde tjänsten har. För ett företag är det en sak, men för en pedagog är det för mycket. En sak jag hoppas på är därför att Mentimeter, som så många andra webbtjänster, överväger att ha ett alternativ särskilt för skolor och lärare.
Hur funkar det då? Jo, principen är att jag ställer en fråga med olika svarsalternativ och eleverna röstar via sin dator (eller via sina mobiler och/eller läsplattor). I realtid ser de hur många röster de olika alternativen får. När de har röstat kan de inte rösta igen. Detta är en fördel eftersom elever ibland busröstar en (eller flera) gånger till.
Utvärdering
Mentimeter är lätt. Så pass lätt att jag under lektionen upptäckte att det nästan var enklare att formulera frågorna i realtid hellre än att förbereda dem. Genom att ha en flik uppe i webbläsaren och gå dit och skriva in frågan med en gång när behov uppstår blir det lättare att formulera sig på ett sätt som passar situationen. Inte heller för eleverna var det några problem trots att de aldrig hade sett tjänsten tidigare. Några elever behövde hjälp men det var inte värre än att en kompis lätt kunde peka dem i rätt riktning.
Jag använde Mentimeter för att ställa två frågor under lektionen. Den första frågan jag ställde var om alla hade förstått uppgiften jag just gett. Precis innan hade jag undrat om det var någon som hade några frågor på uppgiften. Inga hade det. Ändå var det fyra elever som i Mentimeter sedan uppgav att de inte förstått. När det väl syntes (och när det blev klart att de inte var ensamma om att inte ha förstått) dök det upp ett par frågor jag kunde besvara.
Den andra frågan jag ställde var om lektionen hade varit bra upplagd för att träna och testa de mål jag hade angivit. Även här var det några elever som svarade "nej". Här uppmuntrade jag sedan till diskussion om hur bra undervisning ser ut och lyfte fram värdet av att de själva kunde sätta ord på vad som var effektiv undervisning och inte. I den diskussionen kom det fram ett förslag om hur vi kunde organisera arbetet med uppgiften bättre och hur gruppdiskussionerna kunde ha följts upp på ett annat sätt.
Det jag själv ska tänka på framöver är hur jag bäst ska formulera frågor som gör lärandet synligt och som manar till diskussion om effektivt lärande.
Titta nu på bilderna nedan och läs texten under för att se hur man använder Mentimeter. Som exempel har jag ställt en fråga till er och det är alltså ni som ska följa instruktionen i den andra bilden. Jag håller frågan öppen en vecka och sedan publicerar jag resultatet här på bloggen!
I Patricia Diaz förträffliga bok Webben i undervisningen fick jag nys om Mentimeter, en webbaserad tjänst som används för att ställa snabba frågor där eleverna kan se resultatet i realtid på skärm, och jag beslöt mig därför genast för att testa om detta kanske var verktyget jag letat efter.
PS. I slutet av inlägget har jag ställt en fråga till er med hjälp av Mentimeter! Om mitt inlägg varit tillräckligt informativt kommer ni att veta hur ni ska besvara den!
Hur funkar Mentimeter?
Mentimeter finns både som gratis- och premiumversion, och under 2013 har jag blivit bjuden på en premiumversion för att kunna se hur den funkar. Den premiumfunktion jag främst är ute efter är något som kallas 100 point rating. I stället för att bara välja ett alternativ får eleverna möjlighet att fördela 100 poäng på de olika svarsalternativen. I premium kan man även konstruera en serie av frågor samt använda en svarsmöjlighet som kallas dual axis rating. De funktioner jag testat i klassrummet är dock alla tillgängliga i gratisversionen.
Priset för premiumversionen kommer att vara $99 i månaden. Jag kan tycka att det priset lite väl tilltaget med tanke på det ändå begränsade användningsområde tjänsten har. För ett företag är det en sak, men för en pedagog är det för mycket. En sak jag hoppas på är därför att Mentimeter, som så många andra webbtjänster, överväger att ha ett alternativ särskilt för skolor och lärare.
Hur funkar det då? Jo, principen är att jag ställer en fråga med olika svarsalternativ och eleverna röstar via sin dator (eller via sina mobiler och/eller läsplattor). I realtid ser de hur många röster de olika alternativen får. När de har röstat kan de inte rösta igen. Detta är en fördel eftersom elever ibland busröstar en (eller flera) gånger till.
Utvärdering
Mentimeter är lätt. Så pass lätt att jag under lektionen upptäckte att det nästan var enklare att formulera frågorna i realtid hellre än att förbereda dem. Genom att ha en flik uppe i webbläsaren och gå dit och skriva in frågan med en gång när behov uppstår blir det lättare att formulera sig på ett sätt som passar situationen. Inte heller för eleverna var det några problem trots att de aldrig hade sett tjänsten tidigare. Några elever behövde hjälp men det var inte värre än att en kompis lätt kunde peka dem i rätt riktning.
Jag använde Mentimeter för att ställa två frågor under lektionen. Den första frågan jag ställde var om alla hade förstått uppgiften jag just gett. Precis innan hade jag undrat om det var någon som hade några frågor på uppgiften. Inga hade det. Ändå var det fyra elever som i Mentimeter sedan uppgav att de inte förstått. När det väl syntes (och när det blev klart att de inte var ensamma om att inte ha förstått) dök det upp ett par frågor jag kunde besvara.
Den andra frågan jag ställde var om lektionen hade varit bra upplagd för att träna och testa de mål jag hade angivit. Även här var det några elever som svarade "nej". Här uppmuntrade jag sedan till diskussion om hur bra undervisning ser ut och lyfte fram värdet av att de själva kunde sätta ord på vad som var effektiv undervisning och inte. I den diskussionen kom det fram ett förslag om hur vi kunde organisera arbetet med uppgiften bättre och hur gruppdiskussionerna kunde ha följts upp på ett annat sätt.
Det jag själv ska tänka på framöver är hur jag bäst ska formulera frågor som gör lärandet synligt och som manar till diskussion om effektivt lärande.
Titta nu på bilderna nedan och läs texten under för att se hur man använder Mentimeter. Som exempel har jag ställt en fråga till er och det är alltså ni som ska följa instruktionen i den andra bilden. Jag håller frågan öppen en vecka och sedan publicerar jag resultatet här på bloggen!
Så här ser det ut när du konstruerar din fråga! Sen klickar du bara "Start presenting" |
onsdag 16 januari 2013
Att arbeta formativt - ett exempel!
Min strävan i klassrummet är att arbeta formativt och ibland känner jag att jag lyckas. Andra gånger blir det pannkakigt och ofta misstänker jag att jag hamnar någonstans mittemellan. Strävan för mig dock framåt och min premiärlektion med en ny klass den här terminen (efter tio månaders föräldraledighet) kändes riktigt bra.
Jag vill dela med mig av upplägget, dels eftersom praktiska exempel från klassrum behövs och dels för att höra hur ni ser på formativ bedömning i praktiken!
Ramar
Kurs: engelska 5
Tid: 80 minuter
Lektionens mål:
Romanerna jag presenterade (eleverna skulle ta fram två av fyra romaner som de senare skulle få välja mellan när de skulle läsa roman) hade alla en sak gemensamt: de har alla funnits på ALAs (American Library Associatios) lista över "most challenged books". Det var alltså böcker som i USA har ansetts kontroversiella - i alla fall för användning i skolan. Därför ville jag att de skulle fundera lite över hur det var här i Sverige och om det fanns böcker som kanske helt enkelt inte hör hemma i ett skolbibliotek.
Till saken hör att det på vår skolas internmail i höstas uppstod en debatt kring inköpet av Fifty Shades of Grey till skolbiblioteket (elever hade efterfrågat den). Jag beslöt mig för att använda det som utgångspunkt för diskussion.
Presentation
Jag visade följande presentation som går ut på att:
Jag vill dela med mig av upplägget, dels eftersom praktiska exempel från klassrum behövs och dels för att höra hur ni ser på formativ bedömning i praktiken!
Ramar
Kurs: engelska 5
Tid: 80 minuter
Lektionens mål:
- Träna och testa följande mål från ämnesplanen: "interagera muntligt genom att kommentera, värdera, motivera åsikter, diskutera och argumentera"
- Välja romaner till senare (april)
Bakgrund
Romanerna jag presenterade (eleverna skulle ta fram två av fyra romaner som de senare skulle få välja mellan när de skulle läsa roman) hade alla en sak gemensamt: de har alla funnits på ALAs (American Library Associatios) lista över "most challenged books". Det var alltså böcker som i USA har ansetts kontroversiella - i alla fall för användning i skolan. Därför ville jag att de skulle fundera lite över hur det var här i Sverige och om det fanns böcker som kanske helt enkelt inte hör hemma i ett skolbibliotek.
Till saken hör att det på vår skolas internmail i höstas uppstod en debatt kring inköpet av Fifty Shades of Grey till skolbiblioteket (elever hade efterfrågat den). Jag beslöt mig för att använda det som utgångspunkt för diskussion.
Presentation
Jag visade följande presentation som går ut på att:
- Jag berättar om Fifty Shades of Grey
- Jag presenterar bibliotekets resonemang kring inköpet och en del av de synpunkter som kom från lärare.
- Eleverna får diskutera utifrån tre frågeställningar och får då höra varandras synpunkter
- Jag poängterar att de blåmarkerade orden finns i en ordlista längre bak i presentationen
- Jag ger dem i uppgift att göra en inspelning med sig själv där de avhandlar de tre diskussionspunkterna.
50 shades discussion and task kopia from CamillaLindskoug
Jag undrar om eleverna har några frågor kring hur de ska genomföra uppgiften. Ingen har frågor. För att försäkra mig gör jag en snabb undersökning med hjälp av Mentimeter. Staplarna visar att ett par elever fortfarande inte vet riktigt hur uppgiften ska genomföras. En del frågetecken reds ut med en gång och en del efter lektionen. Jag går vidare till lektionens andra mål.
Romanval
Jag gör en kort presentation av böckerna och på vår klassblogg gör eleverna sedan sina val i ett formulär jag skapat i Google Drive. En del svarar på formuläret flera gånger och jag ber att få återkomma med det slutgiltiga resultatet...
På Mentimeter kan man inte rösta flera gånger, vilket skulle avhjälpt problemet. Dilemmat var att jag ville att eleverna skulle kunna välja två av de fyra alternativen, medan Mentimeter bara tillåter klassiska flervalsfrågor där man väljer ett av alternativen. Jag har dock fått uppgifter om att detta kommer att ändras i en nära förestående uppdatering av Mentimeter:)
Jag undrar om eleverna har några frågor kring hur de ska genomföra uppgiften. Ingen har frågor. För att försäkra mig gör jag en snabb undersökning med hjälp av Mentimeter. Staplarna visar att ett par elever fortfarande inte vet riktigt hur uppgiften ska genomföras. En del frågetecken reds ut med en gång och en del efter lektionen. Jag går vidare till lektionens andra mål.
Romanval
Jag gör en kort presentation av böckerna och på vår klassblogg gör eleverna sedan sina val i ett formulär jag skapat i Google Drive. En del svarar på formuläret flera gånger och jag ber att få återkomma med det slutgiltiga resultatet...
På Mentimeter kan man inte rösta flera gånger, vilket skulle avhjälpt problemet. Dilemmat var att jag ville att eleverna skulle kunna välja två av de fyra alternativen, medan Mentimeter bara tillåter klassiska flervalsfrågor där man väljer ett av alternativen. Jag har dock fått uppgifter om att detta kommer att ändras i en nära förestående uppdatering av Mentimeter:)
Challenged novels pick two! kopia from CamillaLindskoug
Utvärdering
I slutet av lektionen (ungefär en kvart kvar) frågar jag med hjälp av Mentimeter om de tycker att lektionen var bra upplagd utifrån de mål jag hade specificerat i början av lektionen. De flesta tycker det, och jag får också något förslag på hur det hade kunnat optimeras ännu mer (plocka upp gruppdiskussionerna i helklass - of course!). Syftet här är att eleverna ska bli medvetna om hur bra undervisning ser ut och därmed om vad som kan stödja deras eget lärande. Här behövs mer vana och kanske en diskussionsstruktur för att nå ända fram.
Funderingar
Jag upplevde själv att det var en bra öppning från min sida. Jag tyckte kontakten med eleverna fungerade och att stämningen var god. Under genomförandet lade jag märke till att jag pratade för mycket och nästa lektion (imorgon) kommer aktiviteten att ligga mer hos eleverna.
Jag kände att Mentimeter, som jag använda för första gången, fungerade bra. Eftersom jag inte var inloggad när jag skapade den sista frågan, kom jag dock inte åt resultatsidan. Länken jag hade ledde bara till sidan där eleverna skulle rösta. Jag fick snabbt skriva om samma fråga och eleverna fick rösta om. Något att vara medveten om till nästa gång! Mentimeter är dock så lätt använda att det nästan verkar vara effektivare att ha sidan uppe som en flik i webbläsaren och skriva in frågor vid behov. Ingen förberedelse alltså.
Det formativa - och jag påpekade detta för eleverna - var att de hade fått exempel på hur synpunkter i till diskussionfrågorna kunde se ut både genom att se lärarnas synpunkter och genom att lyssna på klasskamraternas. Jag hade också lyft fram en passande vokabulär de kunde använda sig av. Hur de har använt detta kommer jag inte kunna se förrän jag ser hur de har slutfört uppgiften, men det slog mig efteråt att vi inte gjorde någon värdering av vad som var bra i synpunkterna, var kvaliteterna låg. De hade också kunnat få göra någon slags värdering av varandras synpunkter (two stars and a wish?). Det sistnämnda hade också kunnat göra en del av diskussionerna mer fokuserade och seriösa.
Vilka är era funderingar?
Hur tänker ni när ni försöker arbeta formativt rent praktiskt?
Utvärdering
I slutet av lektionen (ungefär en kvart kvar) frågar jag med hjälp av Mentimeter om de tycker att lektionen var bra upplagd utifrån de mål jag hade specificerat i början av lektionen. De flesta tycker det, och jag får också något förslag på hur det hade kunnat optimeras ännu mer (plocka upp gruppdiskussionerna i helklass - of course!). Syftet här är att eleverna ska bli medvetna om hur bra undervisning ser ut och därmed om vad som kan stödja deras eget lärande. Här behövs mer vana och kanske en diskussionsstruktur för att nå ända fram.
Funderingar
Jag upplevde själv att det var en bra öppning från min sida. Jag tyckte kontakten med eleverna fungerade och att stämningen var god. Under genomförandet lade jag märke till att jag pratade för mycket och nästa lektion (imorgon) kommer aktiviteten att ligga mer hos eleverna.
Jag kände att Mentimeter, som jag använda för första gången, fungerade bra. Eftersom jag inte var inloggad när jag skapade den sista frågan, kom jag dock inte åt resultatsidan. Länken jag hade ledde bara till sidan där eleverna skulle rösta. Jag fick snabbt skriva om samma fråga och eleverna fick rösta om. Något att vara medveten om till nästa gång! Mentimeter är dock så lätt använda att det nästan verkar vara effektivare att ha sidan uppe som en flik i webbläsaren och skriva in frågor vid behov. Ingen förberedelse alltså.
Det formativa - och jag påpekade detta för eleverna - var att de hade fått exempel på hur synpunkter i till diskussionfrågorna kunde se ut både genom att se lärarnas synpunkter och genom att lyssna på klasskamraternas. Jag hade också lyft fram en passande vokabulär de kunde använda sig av. Hur de har använt detta kommer jag inte kunna se förrän jag ser hur de har slutfört uppgiften, men det slog mig efteråt att vi inte gjorde någon värdering av vad som var bra i synpunkterna, var kvaliteterna låg. De hade också kunnat få göra någon slags värdering av varandras synpunkter (two stars and a wish?). Det sistnämnda hade också kunnat göra en del av diskussionerna mer fokuserade och seriösa.
Vilka är era funderingar?
Hur tänker ni när ni försöker arbeta formativt rent praktiskt?
lördag 12 januari 2013
Att Googla eller inte Googla. Det är frågan!
Ja. Det är sannerligen frågan. Och idag menar jag inte "googla" i bemärkelsen göra en sökning med hjälp av Googles sökmotor, utan att använda sig av Googles kontokrävande tjänster.
I dagarna har nämligen det slutgiltiga utlåtandet från Malmö stads jurister kommit och summan av kardemumman är att lagen inte tillåter att vi tecknar avtal med Google för att använda deras lärplattform Google Apps Education. Lagen tillåter inte heller att vi uppmanar eleverna att skapa konton hos Google för att använda deras tjänster och verktyg i undervisningen. Vill man läsa mer i detalj vilka utlåtanden juristerna har gjort och hur en (driven, framtidsorienterad) skolledare ser på detta kan man med fördel läsa Edward Jensingers inlägg i frågan.
Inte använda Googles tjänster i undervisningen.
Förutom alla de praktiska fördelar Google ger i skolans vardag, och förutom att Googles tjänster gör det möjligt att förverkliga och understödja nytänkande, relevant och kreativ undervisning, så är det ju så att jag faktiskt enligt läroplanen är skyldig att ge mina elever digital kompetens. Digital kompetens är också en av de åtta centrala kompetenserna som EU har formulerat. Så jag upprepar:
Inte använda Googles tjänster i undervisningen?
Jag vet inte riktigt vilken metafor jag ska använda för att på ett rättvist sätt visa hur bisarrt detta ter sig för mig. Vi ska lära oss laga sushi, men ni får inte använda fisk? Vi ska lära oss simma, men ni får inte hoppa i vattnet? Google erbjuder ett oöverträffat smörgåsbord av tjänster som alla har enkla, intuitiva, smarta gränssnitt och är integrerade med varandra och webben runtomkring. Och ett konto täcker in allt. Det finns ingen annan enskild tjänst som kan mäta sig med det Google erbjuder, men inte ens om man plockar ihop ett potpurri av allt webben har att erbjuda (det som finns kvar att använda om man följer lagstiftningen som naturligtvis påverkar även andra tjänster) skulle man uppnå samma kvalitet och användarvänlighet.
När jag frustreras och vill ha hjälp i mitt yrkesliv finns det ett ställe jag alltid beger mig till - Twitter! Det gjorde jag också igår. Här följer ett axplock av de röster som hördes där.
Förutom alla de frågor som lyftes, och de hejarop som hördes, blev det rätt snabbt tydligt att många skolor i Sverige använder Google Apps, trots att det enligt juristerna här i Malmö står i strid med lagen.
Jag har fullt förtroende för våra juristers kompetens, och kan inte tänka mig att juristerna i Västervik, eller Sollentuna, Stockholm och Borlänge är några dönickar de heller. Felet ligger någon annanstans och på en annan nivå. Därför vill jag, efter att ha bedrivit undervisning med hjälp av IKT i ett antal år, nu säga följande:
I dagarna har nämligen det slutgiltiga utlåtandet från Malmö stads jurister kommit och summan av kardemumman är att lagen inte tillåter att vi tecknar avtal med Google för att använda deras lärplattform Google Apps Education. Lagen tillåter inte heller att vi uppmanar eleverna att skapa konton hos Google för att använda deras tjänster och verktyg i undervisningen. Vill man läsa mer i detalj vilka utlåtanden juristerna har gjort och hur en (driven, framtidsorienterad) skolledare ser på detta kan man med fördel läsa Edward Jensingers inlägg i frågan.
Inte använda Googles tjänster i undervisningen.
Förutom alla de praktiska fördelar Google ger i skolans vardag, och förutom att Googles tjänster gör det möjligt att förverkliga och understödja nytänkande, relevant och kreativ undervisning, så är det ju så att jag faktiskt enligt läroplanen är skyldig att ge mina elever digital kompetens. Digital kompetens är också en av de åtta centrala kompetenserna som EU har formulerat. Så jag upprepar:
Inte använda Googles tjänster i undervisningen?
Jag vet inte riktigt vilken metafor jag ska använda för att på ett rättvist sätt visa hur bisarrt detta ter sig för mig. Vi ska lära oss laga sushi, men ni får inte använda fisk? Vi ska lära oss simma, men ni får inte hoppa i vattnet? Google erbjuder ett oöverträffat smörgåsbord av tjänster som alla har enkla, intuitiva, smarta gränssnitt och är integrerade med varandra och webben runtomkring. Och ett konto täcker in allt. Det finns ingen annan enskild tjänst som kan mäta sig med det Google erbjuder, men inte ens om man plockar ihop ett potpurri av allt webben har att erbjuda (det som finns kvar att använda om man följer lagstiftningen som naturligtvis påverkar även andra tjänster) skulle man uppnå samma kvalitet och användarvänlighet.
När jag frustreras och vill ha hjälp i mitt yrkesliv finns det ett ställe jag alltid beger mig till - Twitter! Det gjorde jag också igår. Här följer ett axplock av de röster som hördes där.
Förutom alla de frågor som lyftes, och de hejarop som hördes, blev det rätt snabbt tydligt att många skolor i Sverige använder Google Apps, trots att det enligt juristerna här i Malmö står i strid med lagen.
Jag har fullt förtroende för våra juristers kompetens, och kan inte tänka mig att juristerna i Västervik, eller Sollentuna, Stockholm och Borlänge är några dönickar de heller. Felet ligger någon annanstans och på en annan nivå. Därför vill jag, efter att ha bedrivit undervisning med hjälp av IKT i ett antal år, nu säga följande:
Föråldrad eller tvetydig lagstiftning,
kan inte diktera hur undervisningen
ska se ut i ett modernt klassrum.
Med det sagt förlikar jag mig själv med situationen. Det ingår inte i mitt uppdrag att lagstifta. Mitt uppdrag är att ge mina elever en relevant, och utvecklande undervisning i enlighet med läroplanen, och det tänker jag fortsätta göra.
Fler skolor kommer att sälla sig till de som redan använder Google Apps och andra tjänster som står i strid med lagen eller befinner sig i dess gråzoner, men det torde vara klart för de flesta att inget samhälle vill hamna i en situation där lagen befinns vara så bisarr och oförenlig med praxis att den inte upplevs som nödvändig att följa. Därför är det av yttersta vikt att de tjänstemän som ansvarar för och har mandat att ändra på lagstiftningen som rör PUL och molntjänster agerar med största skyndsamhet. Det vill säga: nu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)