Google Docs som verktyg för formativ bedömning

Inledning

Jag läste under terminens första tumultartade veckor boken Lärande bedömning av Anders Jönsson, som handlar om formativ bedömning. Det var otroligt inspirerande läsning som satte ord och begrepp på mycket jag redan sysslade med, men som också gav mig verktyg att gå vidare med. I det arbetet har Google Documents varit otroligt viktigt och i det här inlägget berättar jag om hur man kan använda GD för dokumentation, bedömning.

Dokumentation

Förra året fick mina tvåor skapa mappar i Google Documents i mina ämnen. En i svenska och en i engelska. Mapparna fick de sedan dela med mig, vilket i sin tur betydde att de gav mig tillgång till alla dokument de placerade där. I år har alla mina årskurser fått göra detta i alla mina kurser. När de gjort detta skapar jag i min tur en mapp per kurs där jag lägger alla elevmappar. Låter det komplicerat? Det är det inte. Det är en del tråkarbete med att få allt organiserat, men när det väl är gjort får man tillbaka i kvadrat och kubik!

Jobbar man händelsevis enligt portfoliometoden eller inslag av densamma är detta naturligtvis ett väldigt bra verktyg eftersom både läraren och eleven har full tillgång till materialet. Dessutom kan man ju bjuda in fler delare om man vill, t.ex. föräldrar. Även presentationer kan sparas och de vanligaste formaten stöds i GD. 

Som ni ser ovan har jag även bett de elever som nu går i tvåan att lägga föregående års produktion i en särskild mapp och det har redan visat sig värdefullt att kunna gå tillbaka till detta material och ha det tillgängligt, t.ex. om man vill se elevens utveckling under en längre period. Hittills har dock den största nyttan varit att jag har tillgång till goda exempel att visa nya elever. När mina nya ettor skulle skriva källanalys hittade jag lätt tre källanalyser från förra året som jag kunde visa dem. 

Bedömning

Jag sätter inte betyg på enskilda uppgiften och examinationer. I stället får eleverna i förväg reda på vilka mål jag har med ett kommande moment och efter vilka kriterier eller kunskapskrav de kommer att bli bedömda. När examinationen är över får de respons i form av ett papper där kriterierna står. De kriterier eleven har nått upp till har jag strukit över med grön penna. På lappen har jag också skrivit motiveringar och hur jag tänkt när jag gjort bedömningen.

När detta är gjort - tappa inte sugen än! - har jag fört in resultaten på en kursplan jag färdigställt för varje elev. I slutet av kursen ser man tydligt vilka kriterier som är uppnådda och vad eleven följdaktligen bör få för betyg på kursen. Att arbeta så här har många fördelar som jag inte går in på här. Nackdelen tidigare har varit att jag har haft hand om dessa dokument. Eleven har kunnat titta på dem när de ber mig, men jag (jag erkänner) har inte varit bra på att kopiera och dela ut, och elevernas tillgång till dessa viktiga dokument har alltså varit begränsad.

Enter Google Documents! Nu har jag den individuella kursplanen/ ämnesplanen i Google Docs och jag har delat den med eleverna. De har full tillgång till den, och även föräldrarna kan erbjudas delning. Dessutom ges all skriftlig respons på olika moment i Google Documents.

På bilden nedan har jag gett respons efter ett läxförhör i engelska på en roman. Hela momentet (som inbegriper flera olika kriterier på varje nivå) är inte examinerat än och därför finns här inget grönmarkerat. Detta är kursens första moment. Efter läxförhöret har jag dock kommenterat de kriterier som är berörda och förklarat hur eleven förhåller sig till dessa utifrån läxförhöret.

Respons

I Lärande bedömning berättar Anders Jönsson om vikten av skriftlig bedömning (som naturligtvis kan och bör diskuteras med eleven) i förhållande till kända kriterier och att responsen ska vara en viktig del av lärandeprocessen. Att se exempel på vad man förväntas klara av, och att examinationen inte är sluthållplatsen i momentet är också viktigt. Här berättar jag kort om hur jag utnyttjat GD i årets första  moment där jag försökt att jobba helt enligt Jönssons modell.

Med tvåorna har vi haft ett moment som vi kallar filmanalys. De har först fått analysera ett filmklipp i grupp. Därefter har en annan grupp fått ge dem respons utifrån de aktuella kriterierna (efter att vi gått igenom vad de innebär grundligt). Varje grupp har sedan fått ta del av den respons de fått, och jag har pratat med varje grupp om hur de uppfattat responsen och berättad vad jag tyckte om deras filmanalys och responsen de fick på den. Här hade vi kunnat bada i ett hav av papper. Men med hjälp av GD har jag relativt lätt med lite Cut'n Paste kunnat administrera hela denna responsmaskin. Både analsyerna och responsen har varit anonymiserade. 

För övrigt, är det ett smidigt sätt att ge respons som både du och eleven har tillgång till under hela skolgången. Man kan skriva direkt i dokumentet, markera ord eller sektioner med överstrykningspenna, eller markera och sedan kommentera ord eller delar av texten. Eleven kan svara på dina kommentarer. Se nedan.

Råd och tips

Inpränta vikten av att eleverna lägger sina dokument i den delade mappen! De har ett fåtal dokument; du har hundratals. Om de bara delar dokument med dig hipp som haver kommer du att drunkna i ett hav av oorganiserade dokument. Alltså: finns det inte i deras mappar, så finns det inte alls.

Inpränta vikten av att namnge dokument. Igen: du har många dokument. De har få. Det sparar mycket tid att omedelbart kunna identifiera ett dokuments innehåll utan att behöva öppna det.

Inpränta vikten av att skriva i GD från början vid de tillfällen du vill ha full historik tillgängligt. Vid prov, vid grupparbeten, eller vid tillfällen när du vill se själva skrivprocessen är det viktigt att eleverna skriver i GD från början och inte någon annanstans (t.ex. i Word) för att sedan bara ladda upp det färdiga dokumentet i GD. Tjata, tjata.

Håll ordning i din låda. Det blir snabbt mycket att hålla reda på. Skapa mappar (heter samlingar i GD) redan från början för att skapa reda i det hela.

Framöver...

Framöver kommer jag att berätta om hur jag och min kollega använder GD i kursen PA1201 (projektarbetet), samt hur omarbetningshistoriken funkar i GD och vilken nytta man kan ha av den.

För er som kommer på TeachMeet i Helsingborg den 13/10 kommer jag att visa det jag berättat om här. Om maskinen lottar fram mig naturligtvis:)

Skriv gärna frågor i kommentarfältet. Jag vet att jag har förutsatt en del baskunskaper i GD i det här inlägget.