Google Documents och projektarbetet

Inledning

Förra året var det valfritt för våra elever att använda Google Docs för loggboksskrivandet. Vi testade flera olika modeller och eleverna kunde välja mellan att lämna in via mail, genom att använda en blogg, eller genom att ha ett loggboksdokument i Google Docs. Dock var det obligatoriskt för alla att skriva rapporten i Google Docs. I år använder jag och Karolina uteslutande Google Docs för våra elever och här ska jag förklara varför och hur.

Mål 

Det första att påpeka är att betygen ska sättas på individen. På vårt program arbetar eleverna nästan uteslutande i grupp, vilket ibland kan göra det svårt att bedöma varje elevs individuella insats i projektet. Här följer några mål som finns angivna för kursen i projektarbete som är relevanta i sammanhanget:

• kunna upprätta en projektplan och vid behov revidera denna
• kunna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande redovisa processen
• kunna göra en skriftlig redovisning av projektet som beskriver arbetets gång från idé till slutprodukt
• kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat.

Att kunna göra en skriftlig redovisning av projektet innebär hos oss att man skriver en rapport. Denna är gemensam för gruppen. Tidigare har det varit svårt att bedöma den enskilda elevens insats här. Även det sista målet om att värdera arbetsgång och slutresultat, är något som ska tas upp i rapportens diskussionsdel.

Organisation

I Google Docs har jag nu en mapp som heter PA. Den innehåller en mapp per grupp (mappen innehåller i sin tur elevernas loggboksdokument, rapporten (när de kommit så långt), projektplan osv. Rapporten och projektplanen har alla i projektgruppen samt vi två handledare tillgång till. Loggboksdokumenten har bara vi handledare samt eleven i fråga tillgång till.

PA-mappen innehåller också en kalkylfil där vi noterar vem som lämnat in loggböckerna (varannan vecka ska de göra detta), noteringar från handledningstillfällena, samt förra årets PA-dokument för referens. Dessa senare dokument har bara jag och min kollega tillgång till.

Loggböckerna

Eleverna har som sagt vars en loggbok där de dokumenterar vad de gör, reflekterar, utvärderar och ser kritiskt på sitt arbete och tänkande. Loggböckerna ska eleverna skriva i minst varannan vecka, men många skriver oftare i dem. Två dagar innan varje handledningsmöte läser vi handledare loggböckerna och kommenterar och noterar att vi läst. Innehållet (och annat) diskuteras sedan på handledningsmötet.

Rapporten

När det gäller rapporten skriver eleverna som sagt den gemensamt. Vi uppmanar alla elever att endast skriva i rapporten inloggade på sitt eget konto. GD samlar nämligen i varje dokument historik om vem som skrivit vad, när detta har skett, samt vilka ändringar som gjorts.

I GD kan eleverna arbeta i samma dokument samtidigt från olika datorer och det gör att eleverna kan sitta antingen tillsammans eller var för sig och skriva i samma rapport. Detta är en praktisk finess som gör att man alltid har tillgång till samma version, ar man än befinner sig. Dessutom finns det en chattfunktion kopplat till varje dokument vilket underlättar samtal kring dokumenten medan det växer fram.

När du har ett dokument öppet hittar du den här informationen under Arkiv - Se omarbetningshistorik. När du klickat på det dyker det upp en kolumn till höger med en lista över alla som ändrat i dokumentet med tiderna för händelsen. Personerna har olika färg. Klickar du på en person visas i texten vad personen har tagit bort (överstruket) och lagt till. Detta är markerat i personens färg. Jag tagit bort namnen på bilden nedan, men de står annars bredvid de färgade fyrkanterna i högerkolumnen, som det gör bredvid min gröna fyrkant överst i listan.

Med hjälp av omarbetningshistoriken kan man i princip se hur hela rapporten har vuxit fram. Det tar tid att gå igenom, men det är samtidigt viktigt att kunna se vem som har bidragit till rapporten och hur. I ett kommande inlägg tittar jag mer på omarbetningshistoriken och vilken nytta man kan ha av den i undervisningen.

Projektplanen

En projektplan, med till exempel riskanalys och tidsplan, ska upprättas av varje grupp. Detta finns angivet i kursens mål, samt att eleven vid behov ska kunna revidera den. Här blir omarbetningshistoriken återigen viktig då man kan se hur, när och av vem dokumentet ändrats.

Google Docs som verktyg för formativ bedömning

Inledning

Jag läste under terminens första tumultartade veckor boken Lärande bedömning av Anders Jönsson, som handlar om formativ bedömning. Det var otroligt inspirerande läsning som satte ord och begrepp på mycket jag redan sysslade med, men som också gav mig verktyg att gå vidare med. I det arbetet har Google Documents varit otroligt viktigt och i det här inlägget berättar jag om hur man kan använda GD för dokumentation, bedömning.

Dokumentation

Förra året fick mina tvåor skapa mappar i Google Documents i mina ämnen. En i svenska och en i engelska. Mapparna fick de sedan dela med mig, vilket i sin tur betydde att de gav mig tillgång till alla dokument de placerade där. I år har alla mina årskurser fått göra detta i alla mina kurser. När de gjort detta skapar jag i min tur en mapp per kurs där jag lägger alla elevmappar. Låter det komplicerat? Det är det inte. Det är en del tråkarbete med att få allt organiserat, men när det väl är gjort får man tillbaka i kvadrat och kubik!

Jobbar man händelsevis enligt portfoliometoden eller inslag av densamma är detta naturligtvis ett väldigt bra verktyg eftersom både läraren och eleven har full tillgång till materialet. Dessutom kan man ju bjuda in fler delare om man vill, t.ex. föräldrar. Även presentationer kan sparas och de vanligaste formaten stöds i GD. 

Som ni ser ovan har jag även bett de elever som nu går i tvåan att lägga föregående års produktion i en särskild mapp och det har redan visat sig värdefullt att kunna gå tillbaka till detta material och ha det tillgängligt, t.ex. om man vill se elevens utveckling under en längre period. Hittills har dock den största nyttan varit att jag har tillgång till goda exempel att visa nya elever. När mina nya ettor skulle skriva källanalys hittade jag lätt tre källanalyser från förra året som jag kunde visa dem. 

Bedömning

Jag sätter inte betyg på enskilda uppgiften och examinationer. I stället får eleverna i förväg reda på vilka mål jag har med ett kommande moment och efter vilka kriterier eller kunskapskrav de kommer att bli bedömda. När examinationen är över får de respons i form av ett papper där kriterierna står. De kriterier eleven har nått upp till har jag strukit över med grön penna. På lappen har jag också skrivit motiveringar och hur jag tänkt när jag gjort bedömningen.

När detta är gjort - tappa inte sugen än! - har jag fört in resultaten på en kursplan jag färdigställt för varje elev. I slutet av kursen ser man tydligt vilka kriterier som är uppnådda och vad eleven följdaktligen bör få för betyg på kursen. Att arbeta så här har många fördelar som jag inte går in på här. Nackdelen tidigare har varit att jag har haft hand om dessa dokument. Eleven har kunnat titta på dem när de ber mig, men jag (jag erkänner) har inte varit bra på att kopiera och dela ut, och elevernas tillgång till dessa viktiga dokument har alltså varit begränsad.

Enter Google Documents! Nu har jag den individuella kursplanen/ ämnesplanen i Google Docs och jag har delat den med eleverna. De har full tillgång till den, och även föräldrarna kan erbjudas delning. Dessutom ges all skriftlig respons på olika moment i Google Documents.

På bilden nedan har jag gett respons efter ett läxförhör i engelska på en roman. Hela momentet (som inbegriper flera olika kriterier på varje nivå) är inte examinerat än och därför finns här inget grönmarkerat. Detta är kursens första moment. Efter läxförhöret har jag dock kommenterat de kriterier som är berörda och förklarat hur eleven förhåller sig till dessa utifrån läxförhöret.

Respons

I Lärande bedömning berättar Anders Jönsson om vikten av skriftlig bedömning (som naturligtvis kan och bör diskuteras med eleven) i förhållande till kända kriterier och att responsen ska vara en viktig del av lärandeprocessen. Att se exempel på vad man förväntas klara av, och att examinationen inte är sluthållplatsen i momentet är också viktigt. Här berättar jag kort om hur jag utnyttjat GD i årets första  moment där jag försökt att jobba helt enligt Jönssons modell.

Med tvåorna har vi haft ett moment som vi kallar filmanalys. De har först fått analysera ett filmklipp i grupp. Därefter har en annan grupp fått ge dem respons utifrån de aktuella kriterierna (efter att vi gått igenom vad de innebär grundligt). Varje grupp har sedan fått ta del av den respons de fått, och jag har pratat med varje grupp om hur de uppfattat responsen och berättad vad jag tyckte om deras filmanalys och responsen de fick på den. Här hade vi kunnat bada i ett hav av papper. Men med hjälp av GD har jag relativt lätt med lite Cut'n Paste kunnat administrera hela denna responsmaskin. Både analsyerna och responsen har varit anonymiserade. 

För övrigt, är det ett smidigt sätt att ge respons som både du och eleven har tillgång till under hela skolgången. Man kan skriva direkt i dokumentet, markera ord eller sektioner med överstrykningspenna, eller markera och sedan kommentera ord eller delar av texten. Eleven kan svara på dina kommentarer. Se nedan.

Råd och tips

Inpränta vikten av att eleverna lägger sina dokument i den delade mappen! De har ett fåtal dokument; du har hundratals. Om de bara delar dokument med dig hipp som haver kommer du att drunkna i ett hav av oorganiserade dokument. Alltså: finns det inte i deras mappar, så finns det inte alls.

Inpränta vikten av att namnge dokument. Igen: du har många dokument. De har få. Det sparar mycket tid att omedelbart kunna identifiera ett dokuments innehåll utan att behöva öppna det.

Inpränta vikten av att skriva i GD från början vid de tillfällen du vill ha full historik tillgängligt. Vid prov, vid grupparbeten, eller vid tillfällen när du vill se själva skrivprocessen är det viktigt att eleverna skriver i GD från början och inte någon annanstans (t.ex. i Word) för att sedan bara ladda upp det färdiga dokumentet i GD. Tjata, tjata.

Håll ordning i din låda. Det blir snabbt mycket att hålla reda på. Skapa mappar (heter samlingar i GD) redan från början för att skapa reda i det hela.

Framöver...

Framöver kommer jag att berätta om hur jag och min kollega använder GD i kursen PA1201 (projektarbetet), samt hur omarbetningshistoriken funkar i GD och vilken nytta man kan ha av den.

För er som kommer på TeachMeet i Helsingborg den 13/10 kommer jag att visa det jag berättat om här. Om maskinen lottar fram mig naturligtvis:)

Skriv gärna frågor i kommentarfältet. Jag vet att jag har förutsatt en del baskunskaper i GD i det här inlägget.

Hur mycket kan jag blogga om mina elever?

Colourbox.com

I våras blev jag inbjuden och tackade ja till att delta i Skolverkets stora satsning "För det vidare" (webbplats kommer). Min uppgift i satsningen, som går ut på att locka unga att läsa till lärare, är att tillsammans med fem andra lärare blogga om min lärarvardag. Ungefär. Det ska bli fantastiskt roligt och jag ser fram emot att berätta om hur jag upplever mitt yrke, som jag älskar.

I takt med att lanseringen av sajten kommer närmre har jag börjat tänka mer konkret på uppslag till blogginlägg, och jag har börjat inse att jag i mycket större utsträckning än tidigare (här på IKT-skafferiet) kommer att skriva om konkreta situationer, och möten med specifika elever och grupper. En viktig fråga måste därför ställas: hur mycket kan jag egentligen berätta om elevernas och mina gemensamma upplevelser, utan att lämna ut dem för mycket?

Naturligtvis får man ju använda sig av sitt sunda förnuft, inte nämna elevernas namn, eller berätta om förtroenden man fått på ett sätt som gör att man kan gissa sig till vem det rör sig om, men utöver det, var går gränsen? Jag tänkte ta upp det till diskussion med eleverna, men ni som har erfarenhet av det här får gärna berätta hur ni har resonerat!

IKT - bells and whistles?

Jag har märkt att jag tyckt det varit svårt att komma igång med IKT-tipsandet i höst, och det kan man naturligtvis skylla på mycket, till exempel den alltid lika hektiska uppstarten. Men sanningen är nog snarare den att jag lite tappat smaken för gadgets, roliga program, och annat glatt som man ibland kanske använder mest för att det kan vara kul.

colourbox.com

Jag har ju skrivit en del om skolans ansvar för att lära elever använda datorn som ett arbetsredskap i stället för ett nöjescenter, och det är där någonstans jag har landat. I Google Documents, i Dropbox, i Youtube/ TED. Senare i höst kan jag tänka mig att bloggen som medel för kommunikation gör entré, samt bokmärkeshanterare och informationssorterare som Diigo och Delicious.

Upprinnelsen är den kritik jag fick av en del av mina ettor förra året - att det blev för mycket trixande med datorn, och för många konton de aldrig använde igen. Även om många tyckte det var kul, var signalen klar och min lärdom given: använd datorn som ett stöd för undervisningen; gör det selektivt; och strunta i "the bells and whistles".

Något "glatt" ska nog få slinka in framöver. Den lusten återvänder säkert, men det är en viktig erfarenhet att elever inte tycker allt är kul bara det görs på en dator, och att det kan vara vanskligt att använda elever som försökskaniner i allt för stor utsträckning. Vilket jag naturligtvis borde kunnat lista ut på egen hand.