Betyg, omprov och kompletteringar.

On the rails by Parksy1964 (CC BY 2.0)

På måndag sätts betygen för ettorna och tvåorna. Klockan 12.00. Klockan klämtar för dig? Domedagen? Förtrollningen bryts? Jag befinner mig mitt i omprovscirkusen, och har naturligtvis fått tillfälle att reflektera över denna bisarra situation.

Ungefär en månad innan betygen sätts börjar jag få en tydlig uppfattning (i form av faktiska underlag och inte bara allmän lärarkänsla) av var kursbetygen kommer att landa. Och i samma veva ser jag vad som saknas för att de skulle få ett högre betyg. I början av min lärarbana hade jag bara omprov (ett fåtal) för de elever som riskerade IG. Allt eftersom åren led tyckte jag att även de elever som saknade enstaka kriterier för högre betyg borde få möjlighet att komplettera för dessa.

Hur går man då till väga? Ja, det blir ju att sätta sig ner och skapa uppgifter som täcker in de kriterier som saknas, och provtillfällen med förberedelsetid som blir rimliga för eleven. Följden av detta blir ju dock att kursen så att säga kokas ner till någon slags essens. Om bara DESSA två momenten klaras av på DENNA nivån, DÅ blir det...ja, välj valfritt betyg. I stället för en kort omprovsfas har terminens sista månader utvecklats till en i hög grad individualiserad, målsökande examinationsperiod.

Som lärare ställs man i de sista skälvande timmarna inför den nästan omänskliga situationen att sitta där med denna sista examination för en elev och tänka - det är detta enda prov det hänger på; betyget står och faller med detta. Samtidigt som elevens glada ansikte och alla trevliga stunder i klassrummet flimrar för ens ögon. Då är det inte lätt att bedöma lika objektivt som man gjorde alla de där andra gångerna under kursens gång.

Egentligen skriver jag detta eftersom jag är mitt uppe i det och vill påminna mig om ett par saker.

• Det är inte detta enda prov det hänger på, utan allt man gjort på kursen. Man kan lika gärna säga att det var det misslyckade provet innan jul som sänkte skutan.
• Uppgifterna man gjort är en slags essens, ett minsta möjliga extra, och någonstans bestämde man sig ju för att detta faktiskt var vad som behövdes för ett visst betyg, och då har det säkert varit en korrekt bedömning av läget.
• Ett betyg är ett betyg. Varken mer eller mindre. Elevernas framtid står och faller inte med detta enstaka betyg även om det kan kännas så i stunden.
• Använd kollegornas nyktra ögon. Bedöm elever åt varandra.

Med dessa sista råd till mig själv återgår jag till de rafflande texterna och videoklippen om de engelskspråkiga ländernas uniformerade yrken. Berätta gärna för mig: hur fasicken gör ni?