fredag 29 april 2011

Mer Facebook, mindre studier.

Vi Twitter hittade jag en mycket intressant undersökning presenterad på Mashable: "For Students, What is the 'Facebook Effect' on Grades" som gick ut på att besvara frågan: hur påverkar sociala medier högskolestudierna? Jag tycker verkligen att ni bör läsa artikeln, men om ni är upptagna med att hålla koll på alla statusuppdateringar, och Spotifylåtar får ni snabbversionen här:
Del av bild från artikeln på Mashable:
For Students, What is the "Facebook Effect" on grades
.

  1. Studenter som är mycket på Facebook pluggar mindre och får sämre betyg fast de inte tror det. Twitteranvändare däremot får lite bättre betyg. Go figure.
  2. Flitiga Facebookare känner större samhörighet och är mer engagerade i studentlivet, men de som inte använder så mycket Facebook jobbar mer och tjänar mer pengar.
  3. Studenter som tvingades stänga av Facebook i 24 timmar kände sig bortkopplade från omvärlden och saknade nyheterna. De visade också besvärande tecken på abstinens.
  4. Att uppdatera sin Facebookprofil höjer självkänslan... De som gör det för ofta blir narcissistiska.
Resultatet presenteras kortfattat, skriftligt, men ställer också uppför- och nackdelarna i lättillgänglig och underhållande bildform (se ovan). Något att diskutera med eleverna på engelskan kanske?

torsdag 28 april 2011

Curiosity killed the cat? Lärare på Facebook.

Facebook av Coletivo Mambembe (CC BY 2.0)
Som jag låtit förstå i tidigare inlägg har jag ett tag funderat på att tacka ja till vänförfrågningar från mina elever på Facebook. När jag nu tagit steget har det ändå blivit en halvmesyr - jag har ett lärarkonto. Det finns alltså numera en alldeles privat Camilla Nilsson och en professionell: Camilla Nilsson Lärare.

Jag har börjat samla på mig vänner bland mina tvåor. De får fråga mig, men jag uppmanar dem. När de väl är vännade, tar jag bort deras statusuppdateringar från mitt flöde. Avsikten med detta är att jag inte vill att eleverna ska behöva känna att jag kikar över deras axlar utanför skolan. En elev påtalade särskilt att det inte var sockerdricka i glasen på bilderna, men att han faktiskt var 18. Jag kan förstå att alla inte är bekväma med att ge en lärare den insynen. Därför har jag också sagt att jag, utöver att ta bort deras flöde,  inte har för avsikt att titta på deras profiler. Men, visst, jag har ju möjlighet så får man förtroendet får man leva upp till det.

Min förhoppning är att jag lättare når ut med information till eleverna, och att vi kan kommunicera effektivt kring skolarbetet. I min tvåa har jag fortfarande någon tapper individ som har lyckats värja sig mot Facebookismen, så där kan vi inte i huvudsak använda Facebook för information. I ettan är alla med så där skulle det kunna funka.

Hur tar man bort en väns statusuppdateringar från sitt flöde: Sväva med markören över statusuppdateringens övre, högra hörn. Klicka på krysset som dyker upp och välj "Hide all posts by ---"

måndag 25 april 2011

Hur gör man en källhänvisning till digitalt material med Creative Commons-licens?

Jag använder ofta bilder från t.ex. Flickr här på IKT-skafferiet och jag uppmanar ofta elever att använda material med Creative Commons-licens. Naturligtvis har jag visat de olika licenserna för eleverna (ofta i samband med att jag visat Flickr) och berättat att man endast får använda bilderna under förutsättning att man berättar var man fått dem ifrån. Sedan har jag nog inte varit så noga med hur den här källhänvisningen ser ut, så länge jag upplevt att den varit funktionell.

Detta uppmärksammade Alma Taawo på Skolverket, och skickade mig ett trevligt mail med två matnyttiga länkar. Den ena är till Skolverkets publikation för lärare som vill använda sig av Creative Commons, och den andra går till ett blogginlägg av Mathias Klang, IT-jurist. Båda tar i korthet upp hur man bör källhänvisa till material med CC-licens (och Klangs blogg Techrisk - det sårbara IT-samhället är för övrigt mycket intressant)

Summa summarum, om ni inte är pigga nog för aldrig så kortfattade manualer: Verkets skapare, verkets namn, och verkets licens skall anges med länkar. Här kommer en vacker bild från giveawayboy's fotoström på Flickr (OBS! Detta var inte källhänvisningen:)). Han ritar med tusch och penna och har många fantastiska bilder som han frikostigt bjuder på.

birds talking av giveawayboy (CC BY-NC-ND 2.0)

fredag 22 april 2011

Amerikanskt videoklipp som också vill vända skolras till skollyft

Den här videon tar sitt avstamp i enamerikansk verklighet där skolan inte möter samhällets förväntningar, och svenska lärare bör inte ha alltför svårt att dra paralleller till den bild media ger av vår arbetsplats här i Sverige. Därefter visar den på ett tydligt sätt vilka färdigheter lärare idag måste kunna ge eleverna - the new basics,  och där tycker jag att de verkligen träffar huvudet på spiken.

Om man kan bortse från lite nationalism och product placement från Apple, är den här videon väl värd en titt. Bakom videon står organisationen CTQ - Center for Teaching Quality och videon lanserar en antologi, Teaching 2030 som jag definitivt är lockad att köpa efter att ha sett videon:)

Twitter för lärare - nyheter och nätverkande

Twitter Monster av Rosaoro Ochoa (CC BY 2.0)
Det tog lång tid innan jag fattade vad nyttan med Twitter var, och enda anledningen till att jag överhuvudtaget skaffade ett konto för snart två år sedan var att jag inte längre hann med min bokblogg men inte nändes slita mig från den totalt. Därför komprimerade jag mina inlägg om böcker till kvitter om böcker. Då hette mitt Twitterflöde @thebooksmoosch. När jag märkte att jag kvittrade om både det ena och det andra var jag tvungen att ändra namnet till @thesmoosch.

Något av det första jag märkte var att det var på Twitter jag såg alla nyheter först. Det var här jag fick veta att Elisabeth Taylor och Lena Nyman avlidit. Bara för att nämna något som inträffat nyligen. Det är också här jag får veta varför @gowalla ligger nere eller att det är ett nytt linsläpp på gång till min @hipstamatic. Dessutom fick jag här förklarat varför @polisen_malmo hade spärrat av totalt nere vid Erikslust för några veckor sedan (skottlossning!).

Något jag på sistone använt Twitter till är nätverkande. Efter Teachmeet den siste mars insåg jag ju att många av de inspirerande pedagoger som föreläste naturligtvis hade konton på Twitter. Det var bara att leta upp dem. Här får jag dagligen tips, och saker jag vill titta närmre på stjärnmärker jag för en grundligare genomgång vid senare tillfälle. Här är några axplock från mina favoriter:

@joachimth tipsade om den här artikeln för Twitternybörjare. Enkel och handfast om vad Twitter är och hur du gör för att komma igång!


@cwaste bland andra tipsar om en slideshare-presentation om källkritik och sociala medier. Presentationen ger många uppslag till hur man kan diskutera källkritiskt med eleverna. Titta och inspireras!


@joha88 tipsar om en väldigt intressant artikel som försöker besvara frågan: är din iPad ett grönare alternativ än böcker. En synnerligen relevant fråga. 


Det här är bara ett axplock av alla de intressanta tips man får på Twitter. Jag rekommenderar alla att testa, och ett råd för en lyckad start är: begränsa det antal personer du följer i början så du inte drunknar i flödet och ha inga betänkligheter när det gäller att testa och sedan överge olika twittrare. Hela poängen är att du kan skapa ett flöde som passar just dig!

PS. Naturligtvis kan man använda Twitter i undervisningen, bland annat när det gäller snabbrespons, omvärldsbevakning, och språkbruk. Det hinner jag förhoppningsvis skriva mer om en annan gång!

onsdag 20 april 2011

Långt bort från verkligheten finns paradiset

Foto: Camilla Nilsson
Precis som på påsken för två år sedan har jag de senaste dagarna besökt Nordens antroposofimecka - Ytterjärna (beläget utanför Södertälje). En av de givna utflyktsmålen var Solviksskolan, en Rudolf Steinerskola som kan få den mest inbitne, katederbundne lärare att tänka nytt, milslångt utanför boxen.

I de sagoliknande husen i skogsbrynet finns inte en enda dator. I en artikel på sajten Skolledaren berättar de hur de löser detta: "Då åker man till en folkhögskola med eleverna, där de får koncentrerad träning". Naturligtvis anser jag inte att detta tillvägagångssätt ger tillräckliga färdigheter för ett samhälle som i så hög grad bygger på IKT-kompetens.

Samtidigt kan jag inte föreställa mig hur datorvagnar, eller datorsalar överhuvudtaget skulle passa in i den atmosfär som råder på skolan. (förutom att dörrarna är olåsta dag som natt.) När min son, Sam (3 år) och hans kompis (2 år) hoppar in i huset för de yngre skolåren tar det inte lång stund förrän de har börjat leka med garnnystan som de kastar och drar om vartannat. Sedan klättrar de upp för stegen till kojan och där bygger Sam en TV-apparat av kuddarna och börjar fira garnet upp och ner genom tittfönstret till kompisen som väntar nedanför. Än är de för små för att klättra upp för stocken och hänga i repet från taket. Jag kan förstå att barn utvecklar en otrolig kreativitet här, och skulle själv finna det både lugnande och utvecklande att spendera mina dagar i de här vackra, inspirerande rummen.

Foto: Camilla Nilsson
Samtidigt saknar jag ett möte med omvärlden. Om barnen gör gästspel på Internet, var gör de mer gästspel? De putsade sagohusen där i skogsbackarna med utsikt nedåt Östersjön är en lisa för själen, men de speglar en sådan liten del av omvärlden att de nästan kan liknas vid en skyddad verkstad. Mitt gästspel där, får mig att dock att komma ihåg vikten av att möta naturen (om vi vill ha en generation som bryr sig om att värna den), av att webbaserad kreativitet inte får utesluta skapande med kroppen och händerna, och att den traditionella svenska skolan har mycket att lära av alternativa undervisningsformer.

Jag lämnar Solvik, med kamrater och barn i släptåg och beger mig tillbaka in i skogen där vi längst stock och sten och kohage ska vandra tillbaka till Nibble skogsbrynsby. Sam samlar stenar och kottar, och pratar om bron vi byggde (tjock pinne över lerpöl). Av min smärtande musaxel finns inget kvar och med rosor på kinden och solsken i blick funderar jag på hur man kan få med sig lite Solvik hem till klassrummet.

Mer bilder i full upplösning kan du se på mitt set Ytterjärna, Sweden på Flickr.

Notera: jag har inte närvarat vid någon undervisning vid Solviksskolan, utan grundar mina tankar om skolan endast på webbsidorna ovan och diskussioner kring ämnet med en vän som är uppvuxen i Ytterjärna och själv gick på Örjanskolan (Waldorfskolan inne i Ytterjärna) och gjorde skolbesök på Solviksskolan som barn.

fredag 15 april 2011

Tänka på allt eller tänka djupt - en splittrad tankegång.

I lurarna har jag Robyn och Nicki Minaj, bland andra. Framför mig har jag desktoppen med Twitter uppe. Och lite Blogger (som just hade upptäckt misstänksam aktivitet på mitt konto och ville hålla på verifiera saker och ting med mig). Och så måste jag ju ringa och boka om en röntgentid hos doktorn. Och skriva ett Mea Culpa-meddelande på Facebook till min före detta elev som jag alldeles glömde bort att fika med. Sedan Twitter igen - två nya tweets! Och byta musik.

Framför mig på skrivbordet ligger också den resterande rättningshögen från Malmo2058. Hälften har jag kvar. Sedan 8.20 har jag suttit, och nu, nästan två timmar senare är jag fortfarande på den första elevens produktion. Målet att bli färdig med det här bedömningsarbetet idag känns plötsligt fjärran, och jag börjar i stället tänka på hur viktigt det är att vi ger eleverna möjlighet att både diskutera det här med arbetsmiljö och koncentration och låta dem pröva på och jämföra olika sätt att arbeta.

Jag drar mig samtidigt till minnes någon undersökning jag läst (kanske i tidningen Modern Psykologi?) som drar slutsatsen att vi har blivit bättre på att multi-taska, men sämre på att föra djupare resonemang, och säga mycket om lite. Visst finns det ett värde av att hålla många bollar i luften (CV:ts viktigaste klyscha idag?), men det är ändå min fasta övertygelse att något av det vackraste som finns är en människa som i ett koncentrerat flow pressar sina tankar och idéer vidare till nästa utpost, och möter sin egen intellektuella potential i dessa hjärnans utmarker.

T Hoffarths The Trona Pinnacles from Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)
Webben är både ett hinder och ett redskap i det mötet. Och nu måste jag stänga ner min uppkoppling för att ge mig ut dit och möta mina elever i deras erövrade områden.

torsdag 7 april 2011

Finns det något positivt med att ha 187 texter att bedöma?

Foto: Camilla Nilsson
Efter att ha bävat en vecka inför det herkuliska arbetet med att samla och bedöma de 187 olika bidrag eleverna har skapat till hemsidan om Malmös framtid, har jag nu äntligen satt igång.

Jag började med att trycka ut (skäms på mig) och organisera deras bidrag i kronologisk ordning, elev för elev. Överst satte jag de mål och betygskriterier vi gått igenom inför arbetet med blogginläggen och temasidorna, samt en notering om eventuella muntliga bidrag som också skulle bedömas.

Då var det bara att sätta igång. Jag läste bidragen och gav feedback på texterna individuellt, och strök med markeringspenna över de betygskriterier eleven uppfyllde. Sedan upptäckte jag något alldeles underbart. Alla elever har producerat ca. 4-10 bidrag var. Det blev genast väldigt tydligt vilka mönster det fanns i deras produktion, både positiva och negativa. Dessa har jag naturligtvis haft ett hum om tidigare, men nu blev det glasklart och väldigt lätt att peka på. Dessutom finns det möjlighet att säga något om elevens utveckling, även om det är över kort tid.

Ett aber bara. Jag inser naturligtvis vilket värde den här responsen kan ha för elevernas prestationer i de nationella proven i nästa vecka. Men: 187-11=176. Klockan tickar alltså på om det jag ska hinna få ut all den finfina responsen till fler än två elever. Hoppas det blir dåligt väder till helgen?

onsdag 6 april 2011

Tävlingsbidraget till Webbstjärnan är färdigt!

Nu är vårt arbete med hemsidan Malmö 2058 - hur ser framtidens Malmö ut? klar. Tårtan är uppäten. Utvärderingen är gjord och publicerad. Samtidigt som jag är rejält trött och utpumpad dröjer sig ett vemod kvar.

För er som inte hängt med har jag tillsammans med en kollega och en klass under tre månaders tid arbetat med att skapa en hemsida om hur Malmö kommer att se ut i framtiden. Det har varit inspirationsläsning och -tittning, informationsinsamlingar, grupparbete, och produktion för fulla muggar. Eleverna har successivt också fått allt större frihet att disponera den tid vi har haft, och naturligtvis också större ansvar. Vad blev då resultatet? Är det värt all den tid och energi vi lagt ner?

Foto: Åsa Ahlström
Börjar man med det negativa kan man konstatera att det inte passar alla elever att arbeta i projektform. Flera har öppet föredragit mer traditionell undervisning med tydligt avgränsad ämnesindelning, och uppgifter man kan pricka av. Och det har tagit tid. Mycket tid. Hela terminen har vi jobbat med detta. Den första månaden under svenskan, engelskan, historian och samhällskunskapen och sedan under svenskan och samhällskunskapen. Det blir många lektioner i veckan.

Men det positiva överväger helt klart! Diskussionerna om upphovsrätt och källor har varit många och spontana. Från att i början ha handlat om ett ifrågasättande av upphovsrätt har diskussionerna allt mer glidit över i hur man ska göra, hur man ska vara tydlig, var gränserna går och mot slutet om man själv har copyright på saker man gjort.

Den ökade friheten har för de flesta också gett ökad motivation. Att ha ansvar över en egen temasida och över de inlägg världen får se, har gjort eleverna engagerade. De har vuxit med uppgiften. Klassrumsklimatet har blivit bättre och jag upplever själv att vi i större utsträckning varit på väg någonstans tillsammans, i stället för att det är jag (med en handfull elever) som drar och föser med mig de andra.

Foto: Camilla Nilsson
Vår förhoppning är också att eleverna är bättre förberedda för projektarbetet i trean. Det här med att samla in information med olika typer av metoder (intervjuer, enkäter, textstudier etc.), presentera materialet och analysera det, har tydliggjorts och det tycker jag och Karolina (min kollega) är en stor vinst.

Som ni förstår tycker jag absolut att det har varit värt det, men, det kommer dröja ett tag innan jag gör det igen, helt enkelt för att det är en stor apparat. Allt som finns kvar nu är egentligen bara att hålla tummarna för att vi vinner Webbstjärnan, för den tävlingen har vi naturligtvis anmält oss till:)

tisdag 5 april 2011

Mer information om Enterstat - prov på webben!

I ett tidigare inlägg skrev jag om Enterstat.se som erbjuder möjligheten att skapa prov eleverna kan göra över webben. Enterstat har också den finessen att det går att stänga av webben när eleverna gör prov, vilket kan vara en fördel vid en del examinationer. Det visade sig att Bengt Johansson som jobbar på KOMVUX här på Pauli gymnasium har testat Enterstat tillsammans med ett par kollegor och därför kan jag nu berätta lite mer om tjänsten.

By Sarowen on Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)
Provtyper
Man kan göra många olika typer av prov på Enterstat. Det finns till exempel möjlighet att låta eleverna skriva "essäer" med en enkel ordbehandlare, då går det att stänga av, eller specificera vilket språk stavningskontrollen ska vara på. Det går också att lägga in bilder i frågorna, och skriva mattespråk, även om Bengt poängterade att mattespråket ibland blev lite klumpigt och osnyggt.

Provtillfället
Vid provtillfället kan eleven gå fram och tillbaka mellan frågorna. Inte förrän hela provet är inlämnat är det "för sent" att ändra några svar. Någon översikt över frågorna finns dock inte så om eleven vill bilda sig en uppfattning om hur provet ser ut får denne bläddra sig igenom frågorna för att sedan gå tillbaka och svara.

Rättning
Under tiden man rättar går det att ange att man vill rätta provsvaren anonymt, något som bör gynna likvärdigheten. Dessutom märker systemet om ett annat svar är identiskt med något svar du redan rättat och ger därefter det svaret samma bedömning. Du kan skriva kommentarer till eleven till varje svar. Systemet sparar också rättningar andra lärare gjort och i vissa ämnen kan det därför vara synnerligen tidssparande att samarbeta och så att säga "dela" på rättningen.

Mr. eNil on Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)
Problem?
Eftersom lärarna på KOMVUX använder sig av datorvagnar upptäckte Bengt att det kunde uppstå problem när eleverna väl hade startat sina prov och datorn i bakgrunden uppdaterade program som sedan krävde att datorn startades om. Då stängde datorn helt sonika av sig utan att användaren meddelades om detta eftersom eleven i provsituationen är "isolerad" inne i provet och inte har tillgång till datorns andra funktioner. Dessutom upptäckte Bengt att viss mjukvara ibland saknades och han var osäker på om Enterstat funkade på Mac. När man skapar prov ombeds man också skriva in hur många "poäng" ett svar ska ge. Jag kan inte riktigt minnas när jag hade ett poängprov sist, så här hade man fått fundera ut något. Poängrutan gick inte att lämna blank eller skriva "0" i.

Användningsområden
Jag tycker det är viktigt att påpeka att examinationer idag kan se ut på många olika sätt, och en hel del av dem bör KRÄVA att man använder sig av webben, inte att man isolerar sig från den. I en del fall skulle det dock vara användbart att kunna använda datorn vid prov utan att eleverna har tillgång till webben.

Det första jag kommer att tänka på är den skriftliga provdelen i engelskans nationella prov. Där har vi inte kunnat låta eleverna skriva på sina laptoppar eftersom provinstruktionerna så tydligt förbjuder t.ex. stavningskontroll. Enterstat skulle kunna innebära att eleverna i alla fall får använda det skrivredskap de är vana vid, även om de inte just denna gången får tillgång till stavningskontrollen. Och det är ju i alla fall lite bättre än penna och sudd. Innan jag använder Enterstat i skarpt läge tänker jag nog ändå köra en testomgång för att försäkra mig om att allt funkar som det ska när det väl gäller.

lördag 2 april 2011

Webbprofiler fick ansikten på TeachMeet Syd 2011

Jag har varit med om mitt första TeachMeet, en synnerligen inspirerande och dynamisk tillställning. Här lottas talarna fram, och man har två eller sju minuter på sig (efter önskemål). Tiden räknas ner och när den är ute sänker sig obönhörligen en symbolisk ridå, denna gång i form av igelkottar som kommer farande. Endast en talare råkade ut för denna behandling!

På de tre skärmarna syns från vänster: talarens presentation, tidräknaren och den enarmade banditen som lottar fram talare, och längst till höger chattforum för åskådarna i lokalen såväl som för de som följer TeachMeetet via direktsändningen på webben.


Något som blev en positiv överraskning för mig var att många av de intressanta IKT-bloggare jag hittat sedan jag började arbeta med webben i undervisningen, idag fick ansikten. Jag tänkte därför berätta kort om en del av dem.

Skolväskans kung finns nu på ny adress!


Först ut blir Joachim Thornström, evenemangets underhållande toastmaster skulle man kunna kalla honom. Det låter roligare än moderator. Han är mannen bakom Skolväskans blogg där han diskuterat IKT i skolvärlden sedan 2008. Han bloggar dock sedan snart ett halvår på sin nya sajt Thornström.se. Följ honom där eller på Twitter @joachimth

Jasså, är det han! Vem? Den fundrande IKT-pedagogen!


När Jonas Hällebrand visade sin blogglogga i slutet av sin presentation upplevde jag en kort sekund samma känsla som när jag såg Bob Geldof på BETT-mässan i januari. Igenkänning! Dessutom var det långt mer inspirerande and lyssna på Jonas berätta om Finboken och Thales teorem än att stå och gapa och stirra på Bob. Det går till och med att hyra in Jonas, och han lär inte vara lika dyr som LiveAidaren!

Malin Hansson, aka. Mattemalin!


Malin Hansson höll en proffsig presentation om Google Apps fröjder och förträffligheter. Enligt rykten kommer hon eventuellt snart till Malmö för att inspirera fler lärare. Håll ögonen öppna och missa henne inte. Kan ni inte hålla er så besök hennes sida, Mattemalin, för att botanisera och låta er inspireras! Dessutom ska hon komma igång på Twitter också. Där finns hon @mattemalin .

Malmös egen: Mattemagnus!


Det blir en inspirationsbonanza för mattelärarna det här. Magnus Dahlström från Mediegymnasiet här i Malmö inspirerade med tjusig Prezi och animerade matteuppgifter. Matte kanske inte är så farligt ändå. Titta in på Magnus blogg och plocka med dig några godbitar därifrån. Innehållet är licensierat enligt CC BY-SA. Magnus finns också på Twitter @mattemagnus.

Dessutom....

....dök Staffan Hessel från mitt Yammer-flöde upp med en föreläsning om hur den digitala tekniken belastar mijlön, och fick oss alla att bliga skamfyllt på våra iPhones, iPads, Maccar och, ja ni vet den där andra, mindre hippa datorypen som finns. Jag kommer i fortsättningen att vara mycket uppmärksam mot allt Staffan jämrar sig om på Yammer. Och, som om jag inte var tillräckligt starstruck, såg jag Öpedagogen dyka upp i chattflödet på skärmen och dessutom visade det sig att Åsa med Ugglebloggen fanns i publiken! OMG!!!

Nästa gång tänker jag anmäla mig till TeachEaten så att jag får möjlighet att frottera mig med alla dessa inspirerande pedagoger!

PS. Senare i veckan ska jag försöka hinna med att berätta om ännu fler som höll fantastiska presentationer på TeachMeet!

fredag 1 april 2011

iPad på gymnasiet?

Det blir ett långt inlägg idag, men för den som funderar på om iPad2 kan ersätta elevdatorer i en 1:1-miljö kan det vara värt tiden att läsa.


Batteritiden för enheten fungerar bra. Med relativt intensivt användande räcker batteriet hela dagen. Drar man ner på skärmens ljus, surfar och laddar ner program mer sparsamt, räcker den längre så.

iPadden känns solid och hållbar. Höljet är starkt och skärmen kraftig. Tryckkänsligheten i tangentbordet och skärmen är utmärkt och här är ingen fördröjning när man använder skärmen, och inte heller när man ska utföra andra kommandon. Utseendet spelar roll. Gränssnittet är attraktivt och intuituvt, och hela apparaten känns lyxig och osar kvalitet. Ljudet och skärpan i skärmen är bra.

Safari håller bra hastighet när man surfar och är absolut jämförbar med de laptoppar vi har i nuläget. Jag kan till och med tänka mig att den är snabbare än en del elevdatorer. Ibland laddar Safari ner mobila versioner, vilket delvis förklarar hastigheten.

Tangentbordet fungerar över förväntan. Jag hade å andra sidan rätt så låga förväntningar. Det är markant mycket lättare att skriva med ett blåtandsanslutet tangentbord.

iPadden är extremt portabel. Den är smidig och tunn och får till och med plats i en handväska. Om man nu har en sådan. SmartCover har fungerat bra och stänger samtidigt av eller sätter på enheten när man viker upp eller viker ner den.

Eleverna som har fått prova den (främst som skrivmaskin just denna veckan, men även en del surfande) har överlag varit väldigt positiva. Lite prylkärlek har nog funnits med i omdömena, men de har nämnt saker som att den är "bra och smidig", "snabbare än våra datorer och skön att skriva på", "skönt att bara ha de tangenter man behöver", "god kvalitet, håller bättre".


Webbläsaren är det som är mest negativt med iPadden och man ska bedöma den som ersättare till laptoppen. Den laddar som sagt ner en del mobila versioner och dessa har naturligtvis begränsade funktioner. Man kan välja att få skrivbordsversionen, men även där saknas funktioner och iPadden blir markant långsammare att använda.

Två webbaserade saker som är svåra att arbeta med på iPadden är Google Docs och bloggar. Google Docs blir väldigt långsam och skärmen svarar stötvis på rörelser. För bloggar finns det två alternativ. Antingen laddar man ner apparna (ex. Wordpress som är gratis, eller Blogpress för 22 kr ) där fuktionerna är starkt begränsade. Man kan t.ex. inte göra länkar eller tagga inlägg, vilket man måste kunna göra om man nu ska blogga. Väljer man att jobba i webbläsaren kan man bara skriva inlägg i HTML-stil. Det säger sig självt att det blir klurigt.

Man kan ladda ner andra webbläsare, jag har provat Mercury (7 kr och Lite-version finns) och Atomic (7 kr) web browser, som enligt beskrivningarna ska "lura" webbplatser och läsa in dem som om man surfade på en vanlig laptop. Detta fungerar till viss del, men absolut inte alltid. Man kan t.ex. blogga i Bloggers gränssnitt med ett fåtal, mycket basala funktioner. Nackdelen är att dessa webbläsare är långsammare. Dessutom gick de inte att använda mot projektorn i klassrummet.

Alla kommandon som bygger på att man högerklickar med musen, alternativt drar och släpper, eller använder Enter-knappen som "utför"-kommando går bort, och går helt enkelt inte att utföra. Flash- player saknas.

Att skifta mellan olika program tar längre tid. På en dator kan man till exempel ha ett Word-dokument uppe samtidigt som du kör webbläsaren och med lite anpassning kan du dessutom se båda två. På iPad tar det längre tid att fälla ner och fälla upp de olika program du arbetar i.

Att använda skärmens tangentbordet är naturligtvis en vanesak men det faktum att man inte kommer åt många knappar snabbt gör att det mesta tar längre tid, även sen man vant sig. Skriver man och lutar iPadden mot något, uppstår det lätt blänk från taklampor som kan störa. Med blåtandsanslutet tagentbord slukas batteriet relativt snabbt. Som vuxen måste jag också lägga till att min nacke smärtade rätt ordentligt efter en eftermiddags intensivt användande. Eleverna som är yngre och fräschare får säkert inte ont lika snabbt, om alls, men i det långa loppet är det inte en särskilt ergonomiskt utformad apparat.

Stavningkontrollen är extremt outvecklad i iPadden. Ofta när man tar anteckningar och det går snabbt är det fullkomligt omöjligt att förstå vad det ens är att man har menat, eftersom de alternativ som automatiskt väljs är fullkomligt absurda. Det är dessutom tidskrävande att gå tillbaka och redigera när det blivit fel.

En del av tjusningen i iPad är att man kan skräddarsy den för sina egna behov genom att lägga program från AppStore. Man kan dock notera att apparna till iPadden betydligt oftare kostar pengar, än de man kan få till iPhone. Det kan bli svårt att förutse exakt vilka appar man kan komma att behöva, och jag vet inte riktigt hur det ska organiseras med betalning om man behöver ladda ner appar i efterhand.

Konvertering mellan Office och iWork funkar bra även om finesser går förlorade i processen. Andra filformat är inte lika lätta att hantera. Eftersom apparna inte är lika naturligt integrerade på iPad som på datorn är det inte lika lätt att snabbt flytta filer från ett ställe till ett annat. Fler och fler appar har dock Dropbox-integrering.

Trots att eleverna var positiva över lag tog de upp ett par saker de såg som problem. En elev med särskilda behov som är beroende av ljudfiler och ljudböcker tyckte att det verkade rätt besvärligt att här inte fanns USB-minne. Naturligtvis kan man lägga in ljudfiler i iTunes och synka men detta är ju lite krångligare än vad det är nu. Han nämnde också att man inte kunde lägga till extra minne i form av en extern hårddisk till exempel, och att även det "nya och spännande" blir gammalt rätt snabbt.

Slutsats


Min bedömning i nuläget är att iPadden/läsplattan absolut hör framtiden till, men att den i dagsläget måste jag inte kan fungera som en ersättare till elevdatorerna. Först och främst på grund av att de begränsningar som finns hade styrt undervisningen och gett sämre möjligheter att utnyttja allt webben erbjuder. Dessutom gör iPaddens brist på programintegrering och webbläsarkapacitet att den inte är lämplig att vara en elevs huvudsakliga arbetsredskap.

Naturligtvis finns det många andra situationer där iPadden är en fantastisk följeslagare, och den solida kvalitén gör att den trots sina brister lockar, men man får nog ändå hitta andra lösningar som det ser ut nu.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...