Teachmeet i Malmö. Äntligen!

Den 31 mars blir det Teachmeet i Malmö och det vill jag slå ett slag för. På arrangörernas wiki beskrivs ett teachmeet så här:

TeachMeet är ett informellt och kostnadsfritt möte för lärare, av lärare. Det är till för oss som är intresserade av IKT i klassrummet – ett intensivt och inspirerande möte kollegor emellan [...]

Fokus är nätverkande i en trevlig miljö och att få mängder med konkreta exempel om pedagogisk IKT-användning ute i klassrummen idag. Med andra ord: TeachMeet är så långt från en vanlig konferens som man bara kan komma. Du kan anmäla dig som åhörare och du kan anmäla dig som talare [...]

Anmäler du dig som talare kan du välja mellan en två-minuters eller sju-minuters lång presentation. Väl på TeachMeet slumpas det fram vem som får tillfälle att tala och när under kvällen det blir. Spännande, eller hur! [...]

Jag har naturligtvis anmält mig som talare och uppmanar nu alla att komma och beskåda the wonder that is me! Själv kommer jag att närvara med en illa dold nyfikenhet och en önskan att låta mig imponeras och begeistras.

Slidefinder.net

Smyger in ett litet tips till er som arbetar med Powerpoint.

Alla lärare hamnar i situationer där man är något sent ute med en lektionsplanering eller att man vill piffa till en färdig planering, då är det skönt att veta vart man kan vända sig. Inför terminsstart var jag i denna sits och började söka runt på nätet efter idéer.

På ett forum fick jag tipset om slidefinder.net, en svensk tjänst för att hitta presentationer skapade i Powerpoint och Openoffice Impress. Tjänsten är en sökmotor, likt Google och Bing, vars enda uppgift är att hitta presentationer för oss i behov en.

Jag har verkligen testkört tjänsten och fått bra resultat varje gång. Det finns idag knappt 13000 inlagda presentationer, så det finns goda möjligheter att du hittar något som passar just din lektion. Det är även givande att bläddra bland alla presentationer för att få inspiration till framtida layouter m.m.

Det fiffiga är att man även kan lägga in tjänsten som ett tillägg direkt i Powerpoint alternativt i webbläsaren.

Malmo 2058 - eleverna gör hemsida om Malmös framtid

Klicka på bilden för att komma tillsidan och läsa elevernas alster

Ämnesövergripande projekt

I augusti skrev jag ett inlägg, Webbstjärnan, där jag berättade att jag äntligen hade anmält mig till tävlingen med samma namn. Nu har vi äntligen kommit igång med arbetet! Hemsidan ska försöka förutspå hur Malmö kommer att se ut år 2058, när mina elever går i pension (om inte pensionsåldern ändras:)). Svenskan samarbetar i huvudsak med samhällskunskapen men även engelskan och historian kommer att vara involverade under projektets första period.

Arbetsgång

Arbetsgången inleds med en inspirationsfas som pågår nu. Här försöker vi tillsammans läsa, se och lyssna på material som föder tankar om framtiden. Därefter ska eleverna specialisera sig på ett givet tema, t.ex. miljö, hälsa, eller teknik och då inleds en undersökningsfas då eleverna letar material som gör att de kan bilda sig en uppfattning om hur Malmö kommer att utvecklas just när det gäller deras område. Sist av allt, under mars månad infaller en produktionsfas, då eleverna i grupper om ca. tre kommer att ansvara för färdigställandet av en temasida per grupp. Vad de ska innehålla planerar vi tillsammans med varje grupp. Nedan har jag använt en Prezi för att presentera arbetsgången för eleverna.

Eleverna skriver om spelmaskiner, bilar, smartphones, hopp och skola

Eleverna har kommit igång riktigt bra och jag har haft ett par härliga pedagogrysningar redan. Till sin första loggbok kunde de skriva om vad de ville, men jag gav förslag på ett par ämnen. Det var dock roligt att se att flera elever kom på egna saker att skriva om. Bland annat har de skrivit om huruvida de ser ljust eller mörkt på framtiden, om Facebook, om hälsa, om spelmaskiner, om bilar och trafik, och om skolan. Klicka gärna på länkarna här eller på bilden ovan för att läsa och kommentera det eleverna skrivit. Det kommer att göra dem än mer medvetna om att de skriver för världens ögon och inte bara för varandras!

Framtida uppgifter för eleverna på hemsidan

Deras första uppgift att blogga om var rätt löst formulerad. Min förhoppning är att deras skrivande ska utvecklas i och med att de kontinuerligt får finslipa sitt skrivande i bloggen. Framöver kommer de att få presentera hemsidor, filmer och bilder. I samband med det tar vi upp upphovsrätt och källkritik. Följ gärna med på resan och se vad eleverna lär sig, hur de lär sig och hur framtidens Malmö kan komma att se ut.

BETT-mässan

Under torsdagen och fredagen i förra veckan var jag i London och besökte BETT-mässan med min chef. BETT-mässan går av stapeln varje år och äger rum på Olympia i London, två gigantiska hallar med tillhörande konferenssalar och andra utrymmen. Tänk bok- och biblioteksmässan fast innehållet är: teknologi och utbildning. Den största mässan i världen på det temat!

Vi tar det viktigaste först: mat, kaffe och Wi-Fi. Tyvärr håller den här servicen inte måttet. Maten är tråkig får jag säga - trekantsmackor och pizzaslices ungefär. Mitt tips är att köpa Marks and Spencers goda take away-anrättningar och ta med det till mässan. Kaffe? Ja, man får helt enkelt överleva. Latten är ingen höjdare. Bra Wi-Fi för alla tog jag för givet på en teknologimässa. Tyvärr var det riktigt kasst. Man fick söka sig till särskilda Wi-Fi hotspots, och där var uppkopplingen minst sagt medioker. Bästa täckningen fick jag i ett av konferensrummen, något förvånande, för skillnaden var markant. Lägg till detta en timmes kö till kapprummet när vi skulle hem så var man något ansträngd vid uttåget.

Tim Rylands underhåller publiken!

Förutom förevisningsmontrar kan man föranmäla sig till seminarier och föreläsningar på mässan. Det är ett gott råd att göra detta, trots de £15 per seminarium i anmälningsavgift. Det var skönt att kunna dra sig undan den malström av information man omgavs av och fokusera på ett givet tema i en lite mer avskild miljö. Tim Rylands bjöd i år på en inspirerande föreläsning om hur han och andra använt dataspel i undervisningen och även om hans undervisning riktar sig till yngre barn ger det uppslag och idéer man själv kan ta med sig. Får ni chansen att lyssna på honom så ta den! En matnyttig föreläsning om hur webbsidor kan pimpas för att hjälpa dyslektiker gick jag också på och det får jag anledning att återkomma till vid senare tillfälle.

Första dagen var jag fullkomligt mosig i päran av alla intryck och uppstigningen i tidig otta, samt rusig glädje över att ha överlevt flygningen (det är så det känns varje gång). Nästa dag hade jag en plan: leta efter bra alternativ till SmartBoards och beta av mässan systematiskt. Prata inte med främlingar (som vill sälja saker till dig och aldrig släppa taget), men ta med dig material till allt som ser intressant ut. Något man absolut bör göra är att tänka igenom innan VAD det är man letar efter. Att planlöst vandra omkring och titta på än det ena, än det andra, resulterar mest i att man efteråt yrsligt frågar sig vad det egentligen var man såg.

Sir Bob!

Vad jag däremot vet att jag såg var: Bob Geldof, den gamle rockräven! Tydligen är han intresserad av teknologi och utbildning och det är ju sympatiskt. Jag beslöt mig snabbt för att spola ner min svenska artig- och taktfullhet, och helt enkelt knäppa en bild av mannen utan att bry mig om att han såg mig. Han måste väl vara van vid det? Detta gjorde att jag efteråt kunde övertrumfa min chef som också hade försökt ta en bild, men fått gå därifrån med ett klart undermåligt fotografi eftersom han greps av skam och försökte smygfota. Man måste våga för att vinna. My apologies, Bob - I'm really not a paparazzi fan, but I was starstruck. That's my crappy excuse. Som avslutning får jag bjuda på två typiska turistbilder från London. Eftersom faktiskt aldrig besökt staden (men däremot andra delar av England!!) menar jag att det är tillåtet.

Jag känner igen mig...

Till slut fann vi mat!

Svenska dialekter

På Charlotta Wastesons blogg hittade jag det här tipset om en sajt där man kan lyssna på våra svenska dialekter: http://swedia.ling.gu.se/index.html. Läs hennes inlägg om vad man kan använda sajten till och låt eleverna avnjuta den svenska mångfalden. I samma veva kan man lyssna på den gamla damen som ringde P1 och klagade på oss skåningar. Hon menar att det minsann var på tiden att vi lärde oss prata riktig svenska så att folk kunde förstå vad vi sa!

Vän med eleverna på Facebook? Jo, kanske ändå.

Jag har tidigare dragit en tydlig gräns när det gäller elever och Facebook i mitt inlägg "Vän eller inte på Facebook? Du behöver inte välja!". När eleven har slutat kan jag tänka mig att vara vän. Och eleven själv måste fråga. Detta har berott på att jag vill skilja på mitt privata och professionella jag. Det har också berott på att jag inte vill behöva tänka så noga på vad jag säger på Facebook.

Efter att ha läst The Facebook Effect kommer jag på mig själv med att börja undra om jag ändå inte kan tänka mig att ha elever som vänner. Det är Zuckerbergs resonemang kring idén att man inte är anonym på Facebook som har fått mig att fundera. Han menar att man sköter sig bättre, och tänker på vad man säger och hur man säger det när man inte kan vara anonym, och att det är bra att folk gör det. I TIME magazines sista nummer för året skriver Lev Grossman:

Anonymity may allow people to reveal their true selves, but maybe our true selves are not our best selves. Facebook makes cyberspace more like the real world: dull but civilized.

Mitt retusherade jag. Mark är säkert också retusherad.

Detta fick mig att undra: vad är det jag säger på Facebook (så att mina 150 vänner kan se det) som jag inte kan säga inför eleverna? Och om det är så att sådana uttalanden finns - borde jag i så fall säga dem överhuvudtaget? Naturligtvis kan det vara så att eleverna avslöjar saker som jag hellre inte hade vetat. Saker som gör att jag som vuxen måste agera, eller saker som gör att jag tvingas se på dem med andra ögon. Det kan å andra sidan också vara så att jag får en fylligare bild av vem de är bortom och utanför mitt klassrum och den roll de spelar där. Information som ger mig fler verktyg att vara en bra pedagog, eller som bara rätt och slätt är trevligt för att mina elever är trevliga personer.

En annan fundering är den att jag ibland upplever att elever inte ser lärare som människor. I alla fall inte som "vanliga" människor. Men om det finns en sådan tydlig demarkering mellan den person jag egentligen är och den person jag väljer att projicera för eleverna, ja, då kanske inte det är så konstigt. Om de får en fylligare bild av mig och vem jag är, med olika människor och i olika situationer, då blir jag kanske också mer människa, än lärare.

Artikeln i TIME är bra eftersom Grossman både hyllar och ifrågasätter. Bland annat diskuterar han komplexiteten i mänskliga relationer och ifrågasätter Facebooks förmåga att spegla dessa:

For all its industrial efficiency and scalability, its transhemispheric reach and its grand civil integrity, Facebook is still a painfully blunt instrument for doing the delicate work of transmitting human relationships [...] However much more authentic the selves we present on Facebook are than they were in the anonymous Internet wilderness that came before it, they still fall far short of our true selves, and confusing our Facebook profiles with who we really are would be a terrible mistake. We are running our social lives over the Internet, an infrastructure that was not designed for that purpose, and we must be aware of the distortions it creates or we will be distorted by them. The standard cliché for describing viral technology like Facebook has always been, "The genie is out of the bottle." But Facebook inverts that. Now Facebook is the bottle, and we're the genie. How small are we willing to make ourselves to fit inside?

Detta tål naturligtvis att tänka på, men tänka på det kommer jag att göra, för det känns inte längre självklart att inte vara vän med eleverna på Facebook. Vad säger ni?

Låt eleverna presentera med Glogster

När ni läser detta befinner jag mig på BETT-mässan i London är är förmodligen alldeles yr i huvudet av alla intryck. Har allt gått som det ska kommer mina ettor att samtidigt vara alldeles upptagna med att producera gloggs för att visa för mig att de kan presentera ett ämne muntligt, samt vara källkritiska (svenska A). "Eh, va... GLOGGS??!!" tänker du kanske nu. Ja, gloggar var fullkomligt obekanta för mig tills för ett par veckor sedan när Ulf Jämterud från Skolverket nämnde glogster.com för mig i ett mail.

Vad är en glogg och glogster.com?

En glogg (glog på engelska) är en interaktiv poster kan man säga. Man har ett stort ark som man dekorerar med bilder, stickers, symboler, ljud och länkar. I stället för att sända ett budskap via ett blogginlägg, t.ex., gör man det visuellt via en glogg. På glogster.com får man tillgång till enkla verktyg för att göra roliga och snygga gloggar. Här finns också speciella verktyg och konton för lärare.

Elevernas glogguppgift

Eleverna ska få i uppgift att välja eller få sig tilldelat (jag har inte bestämt mig ännu) ett ämne. Därefter ska de skapa en glogg om ämnet och gloggen ska vara som en portal, eller utgångspunkt, för någon som skulle vilja lära sig mer om ämnet. Därför ska gloggen innehålla minst tre länkar till sajter om ämnet,  minst två bilder och antingen ett ljudklipp eller ett videoklipp. När de sedan ska presentera gloggen ska eleverna inte presentera själva ämnet utan sin portal, dvs. sina bilder och länkar. I den presentationen måste de berätta var de har fått sitt material ifrån och hur de har bedömt att sajterna är tillförlitliga och innehåller bra information om ämnet.

Förberedelser för gloggandet

Elevernas gloggskapande kommer naturligtvis att föregås av information om infromationssökning på webben, källkritik, copyright och de speciella saker man bör tänka på när man använder Wikipedia. Nedan har jag gjort en glogg om var man hittar tillåtna bilder, ljud- och videoklipp på webben. I ett kommande inlägg presenterar jag gloggen och dess källor mer ingående så att ni kan använda den för att presentera bra sajter för eleverna.

The Facebook Effect

Den här boken, The Facebook Effect av David Kirkpatrick, skulle jag tro är intressant läsning för alla som fascineras av och/eller använder Facebook aktivt. Även om Kirkpatrick hyser en illa dold beundran för Facebooks unge grundare, Mark Zuckerberg, är det en lärorik resa man tas med på. Framförallt får man en inblick i vad Facebook kan innebära för människor framöver. Naturligtvis har boken en egen sida på Facebook: http://www.facebook.com/thefacebookeffect. Detta var det viktigaste jag lärde mig av boken:

Tillväxt går före lönsamhet

In i det längsta drog sig Zuckerberg för att använda reklam på Facebook, och ett bra tag var företaget inte särskilt lönsamt alls. Men - för att betala de stora serverparker och de anställda Facebook behövde för att hantera det snabbt svällande användarantalet blev det naturligtvis reklam till slut, och som vi alla vet har detta genererat enorma summor pengar. Fortfarande poängterar dock Zuckerberg att det är tillväxten av användare som är prio ett. Under hösten har Zuckerberg dessutom deklarerat att han tänker skänka bort hälften av sin förmögenhet och han började med $100 miljoner till skolorna i Newark. Läs mer på Forbes.com

"This is just the beginning"

Hela boken är pepprat av detta mantra. Facebook sticker verkligen inte under stol med att de vill dominera marknaden för sociala medier och utvecklas till att bli något som genomsyrar hela vår vardag:

[Facebook's] services will be available widely. It will be a storehouse of information, like a bank, but also a clearinghouse and transit point, like the post office or the telephone company. Some managers say Facebook on the Internet could ultimately become like an Intel chip inside a PC - something you use but seldom think about [...] 'In five years there won't be a distinction between being on and off Facebook. It will be something that goes with you wherever you are communicating with people'. The Facebook Effect, s. 316.

Det är i detta sammanhanget Kirkpatrick, trots sin vurm för Zuckerberg, funderar över hur säkert detta är. Han menar att vår information är trygg om den stannar i Facebooks och därmed Zuckerbergs händer (som genom företagets ekonomi och regler har full kontroll över sin skapelse), men om samma information av någon anledning skulle hamna i andra händer skulle man kunna utnyttja den på mångehanda otrevliga sätt. Ingen utomstående har tillgång till vår info om vi inte tillåter det, men den som kontrollerar Facebook (storebror?) ser allt.

Mark Zuckerberg, by deneyterrio on Flickr

Zuckerberg siktar mot ökad öppenhet

Många, både Facebook-användare och det fåtal som fortfarande står emot Facebook-trycket, kan förfasa sig över det sätt på vilket, främst unga, exponerar sig på Facebook och webben i övrigt. Andra vill ha vattentäta skott mellan sina olika roller i livet, särskilt det privata och det professionella. Zuckerberg menar att gränserna mellan våra olika roller och privatlivets helgd är på väg att suddas ut. I boken står bland annat: 

Zuckerberg [...] believes that by openly acknowledging who we are and behaving consistently among all our friends, we will help create a healthier society [...] Facebook is founded on a radical social premise - that an inevitable enveloping transparency will overtake modern life. The Facebook Effect, s. 200.

Det är också i krocken mellan den ökade öppenheten och människors krav på kontroll av den information man samlar på Facebook, som de störtsa kritikstormarna har uppstått. Här har Facebook alltid backat och i slutändan låtit användarna få sista ordet. Idag kan man, om man tar sig tiden att göra det, själv bestämma exakt vad som ska visas för vem på Facebook.

Läs mer om Facebook

Facebooks egen blogg. Här har jag filtrerat ut de inlägg Mark Zuckerberg själv har skrivit till användarna. Många av de nämns i boken.

TIME magazine valde Mark Zuckerberg till "Person of the Year 2010". Läs artikeln genom att klicka på länken.

Mashable, den största bevakaren av sociala medier, har en egen kategori om just Facebook.

TechCrunch bevakar start-ups, nyheter om Internet, och webbprodukter. även de har en Facebook-kategori.

Låt Gapminder vidga elevernas vyer

Om man någon gång har tittat på ted.com har man kanske stött på Hans Rosling och hans entusiastiska, svenskklingande presentationer. Förutom att hålla inspirerande föredrag har han skapat ett verktyg som visualiserar statistik på ett sätt så alla kan förstå det, nämligen Gapminder.org. För samhällsundervisningen vet jag att detta är ett utmärkt verktyg eftersom samhällslärarna på min skola är förtjusta i det. Bilden nedan är från hans kanske mest kända videograf: "The Wealth and Health of Nations". Varje bubbla är ett land (olika färg för de olika världsdelarna) och trycker man på play får man se bubblorna vandra uppåt år för år (de senaste 200 åren) beroende på befolkningens medellivslängd och BNP per capita. Lägg märke till störtdykningarna under de två världskrigen!

Till höger kan man också kryssa i om man särskilt vill följa ett visst lands utveckling. För eleverna kan det här vara en bra startpunkt för viktiga frågor: vilken är den stora röda bubblan och varför dröjer det så lägne innan den tar ett skutt uppåt? varför rör sig en del av bubblorna så dramatiskt och varför stiger en del andra mer stabilt? Och så vidare. En samhällslärare kan säkert komma på synnerligen finurliga frågor och här finns videografer som tar upp allt från när kvinnor gifter sig till hur många dollarmiljonärer det finns i olika länder. Naturligtvis finns det angivet vilka data som har använts för att skapa graferna och var den kommer ifrån. Enjoy!

Färdigt lektionspaket för årets första pass i engelska

Har du lektioner i engelska i nästa vecka som du inte planerat än? Var lugn. Här kommer ett färdigt paket att sätta igång med.

Det går ut på att eleverna i sann TIME-anda ska välja sin egen Person of the Year 2010. På Facebook finns en sida där man kan göra ett eget omslag med bild, logga och allt. En knapp lektion (eller mindre om du vill) går åt till att presentera uppgiften. En-två lektioner går åt till att låta eleverna förbereda uppgiften, och en-två lektioner går åt till att låta eleverna presentera sina Person of the Year för klassen.

Här är bloggposten ni visar för eleverna

Bloggposten är så pass tydlig att även elever som varit frånvarande borde kunna ta till sig informationen och utföra uppgiften. Själva introduktionen kommer jag att ta muntligt i klassrummet. Att den finns med i bloggposten är främst tänkt till just frånvarande elever, eller som länkbank till uppgiften om man vill bygga ut den..

Lärarhandledning

Elevernas instruktion innehåller det mesta ni behöver. Bland annat förklaring till hur TIME väljer sina Person of the Year och länkar till tidigare val (1927-2009). Här kan man ju göra inledningen så fyllig eller kortfattad man vill. Man kan till exempel diskutera de olika valen, samt det ändå klart tydliga amerikanska perspektivet. Jag tänker även göra uppgiften själv och presentera min egen Person of the Year (min son!) för att ge ett tydligt exempel på hur uppgiften kan lösas. Är man fortfarande upptagen med att äta lussebullar är ju inte detta något måste:)

Om eleverna inte har det i färskt minne är det på sin plats att presentera de kriterier som är aktuella för bedömningen. Uppgiften är tänkt för engelska A, men skulle eventuellt kunna användas för engelska B också.

Om en elev inte har ett Facebook-konto och inte vill skapa ett kan man tänka sig en lösning där denna elev presenterar en bra porträttbild av sin Person of the Year och använder denna till presentationen.

Att färdigställa själva omslagsbilden på Facebook är rätt enkelt men bilden de använder får inte vara större än 1,3 MB och man får klura lite för att få in hela ansiktet. Jag använde en ansiktsbild som var 500 pixlar på höjden och det blev rätt lagom.

Använd, kopiera och ändra om informationen i elevernas blogginlägg hur du vill.