Fungerar Lumosity?

Vad är Lumosity.com?

Lumosity.com är en hemsida som erbjuder hjärnträningsspel för olika kognitiva färdigheter såsom minne, flexibilitet, uppmärksamhet, problemlösning och snabbhet. Jag upplevde att eleverna ofta var okoncentrerade och inte kom ihåg saker, och ville därför se om regelbundet användande av Lumositys spel skulle kunna göra skillnad. Eleverna var positiva till att testa och därför satte vi igång med det nu i höst.

Upplägg

Det tog ett par gånger innan spelandet löpte helt friktionsfritt men nu går det nästa av sig själv. Jag träffar eleverna två gånger i veckan, 70 alternativt 80 minuter åt gången. Varje lektion inleds med en kvart på Lumosity.com där eleverna jobbar med de tre av de avgiftsfria spelen: Familiar Faces, Memory Garden och Lost in Migration. Dessa tre spel tränar minne och uppmärksamhet specifikt. Dessa tre spel måste alltid göras. Får de tid över kan de göra något av de andra spelen.

Resultat

Eftersom jag, naturligtvis, inte bokför elevernas mentala utveckling via Lumosity (har man betalkonto skulle dock varje elev kunna göra det själv) är det svårt att säga vad användandet gör för skillnad för individen. Generellt sätt måste jag däremot säga att det här projektet inneburit att varje lektion inleds med en skön stund av tystnad och koncentration. Alla eleverna sitter med lurar, alla befinner sig på Lumosity, alla spelar de spel de ska, och över lag måste jag nog säga att arbetsron har blivit något bättre i klassrummet även när vi har lämnat Lumosity bakom oss och gått över till annat arbete. I det långa loppet hoppas jag naturligtvis att skillnaden blir mer markant. Hittills upplever jag experimentet som positivt.

Städa och trimma laptopparna med eleverna

Tvåorna och treorna har nu hämtat ut sina digitala trotjänare från förra terminen och det är märkbart många laptoppar som är tröga och hackar titt som tätt. För undervisningens skull är det viktigt att tekniken funkar och om det tar en kvart att öppna webbläsaren och logga in dit man ska - ja - då blir det helt enkelt inte särskilt effektivt, och märkbart irriterat. Därför lät jag mig inspireras av tidningen PC&Teknik som kommer med råd om hur man kan få liv i sin maskin igen!

1. Städa bort ad- och spyware

Ad- och spyware kan vara en orsak till att datorn går långsamt. T. K. Johansson skriver att detta "är små program  som huvudsakligen är skapade för att ta reda på information om dig och visa riktad reklam." Dessa kommer ibland in i datorn via gratisprogram man installerar och det kan vara helt lagligt och stå i det finstilta, mångsidiga kontraktet man sällan orkar läsa. Med programmet Ad-Aware (som är fritt från ad- och spyware) kan man få hjälp att leta upp så mycket skräp som möjligt. Du laddar ner programmet på Lavasofts hemsida

Vid den smarta (snabba) genomsökningen som tog ungefär en kvart hittade programmet fyra saker som togs om hand och sparkades ut ur min dator. Intressant i sammanhanget är att just detta skräpet kommit med en länk till en mjukvara jag skulle prova för skolans räkning. Skräp kan alltså komma från alla ställen.

2. Städa bort skröfs som inte används och behövs

Det roligaste programmet att använda är CCleaner. Det är både snabbt och tydligt. Du får se exakt hur många megabyte du städat bort. Du kan själv ställa in vad som ska tas bort, men jag brukar låta alla rutor förbli ikryssade och har aldrig blivit av med något viktigt. Varje gång blir min dator ungefär en halv gigabyte lättare. Inte så illa! Se dock upp vid installationen så att ni bockar av den ruta där man tackar ja till ett verktygsfält till webbläsaren.

3. Ta bort onödiga program

Jag kan tänka mig att eleverna ibland laddar ner program på datorn de sedan inte använder. Naturligtvis kan man frigöra utrymme och kapacitet genom att ta bort dessa. Det gör du i Kontrollpanelen - Lägg till/ ta bort program. Men, datorn städar ofta inte bort ordentligt efter avinstallationerna. Använd istället RevoUninstaller som finns i en gratisversion. Då blir det rent även i hörnen och under mattan. Påminn dock eleverna om att de inte, i alla fall enligt det avtal vi har på vår skola, får ta bort sådana program som fanns färdiginstallerade på datorn när de fick den eftersom de då begår avtalsbrott. Och det är ju inte så bra.

Samtidigt kan man på sin respektive skola verka för att elevernas laptoppar inte tyngs ner av en massa färdiginstallerade program vi aldrig använder. De riktigt små laptopparna har ofta begränsat utrymme och bör därför vara så strömlinjeformade som möjligt invändigt. Kom överens på er skola om det är något ni anser måste finnas. Strunta i resten annars gör ni eleverna en otjänst.

4. Begränsa autostartande program

De flesta av de vanliga program vi kör varje dag (Office, Quicktime, etc.) lägger in små program som startas automatiskt varje gång du startar din dator. Detta segar naturligtvis ner hela processen. Om du trycker "start" och sedan "kör" (alternativt använder sökrutan om du har Windows 7) och skriver in "msconfig" får du upp en ruta med en flik som heter "Autostart". Här kan du klicka ur de program du inte vill ska autostarta när du sätter igång datorn. Jag har klickat bort samtliga utom Dropbox , Jing och  säkerhetsprogrammen.

5. För totala skräphögar

Om elevernas datorer inte blir märkbart piggare och ifall det verkar vara något mer allvarligt fel med dem kan det nog vara bättre att blåsa om dem, dvs. återställa dem till fabriksskick. Med en privat dator brukar man kunna fixa detta själv, men med skolans laptoppar kan man behöva hjälp då det kanske krävs vissa licensnycklar för de program som datorn leverades med. Kontakta er IT-ansvarige och fråga om det går bra att blåsa om datorn själv eller om IT-teknikern måste göra det åt en.

6. När?

Jag föreslår att man kör storstädning med eleverna under en dubbellektion där de samtidigt kan göra andra "analoga" uppgifter vid sidan om. Att köra snabbversionen av Ad-Aware tog ungefär en kvart. När jag körde den fullständiga genomsökningen hemma blev datorn inte färdig på över två timmar. Dock var det med snabbversionen som de fyra, farliga filerna hittades. CCleaner tar bara ett par minuter men det ska laddas ner också, så räkna en kvart till, till det. Att ta bort program med RevoUninstaller tar lite längre tid och det ska också laddas ner. Beroende på hur mycket som ska bort kan det ta allt från 15-60 minuter. Att begränsa de autostartande programmen tar endast någon minut och sedan är det omstart som gäller. Summa summarum borde en dubbellektion räcka.

Att inleda terminen med storstädning tycker jag är en god idé. CCleaner och snabbvalet på Ad-Aware kan man köra en gång i månaden utan att det tar särskilt mycket tid. Kanske kan dessa uppgifterna vara lämpliga för mentorstiden?

Varför måste IKT vara en del av undervisningen?

I dagarna höll jag en kortare presentation för vår skolledning där jag belyste de förtjänster som fanns med att använda IKT i undervisningen. Trots att jag kanske predikar för de frälsta när jag skriver om det här, tror jag ändå att det är bra att samla på sig argument man kan använda för att omvända andra. Håll till godo!

Den relevanta skolan

Per Tillbarg, 1972: http://bit.ly/cmBiyR

För att skolan ska kännas relevant för eleverna måste vi spegla omvärlden. Webben är en del av vårt moderna samhälle och en del av högskolevärlden. Min sambo läser till bibliotekarie på ABM-utbildningen i Lund - där använder de wikis och, naturligtvis, olika databaser. Min kandidat läser till lärare på Malmö Högskola - där bloggar de. Själv gick jag en utbildning på distans, vilket blir allt vanligare, där all undervisning och examination var webbaserad. IKT i undervisningen är alltså inget val; det är ett måste för att eleverna ska vara väl förberedda för kommande studier.

Den nya kontinenten

Wikimedia Commons: http://bit.ly/aYDtfs

Nätet är vår tids nya värld. Alla i väst är medborgare där. Kan man språket, vet hur man ska föra sig, vilka möjligheterna och farorna är - då har man ett fantastiskt redskap för framgång och delaktighet. Om vi inte ger våra elever denna färdighet begränsar vi dem betydligt och har inte fullgjort vårt uppdrag att förbereda dem inför vuxen- , studie- och arbetslivet.

Motivation

De webbaserade projekt jag har gjort i klasser har fått genomgående positiv respons från eleverna. Inget av dessa moment har fått underbetyg. Om eleverna upplever undervisningen som relevant kommer de att känna sig motiverade. Ord som återkommer vid utvärderingarna är "roligt", "varierande" och "spännande". Att använda webbaserad undervisning ger oss också större möjligheter att individualisera undervisningen och fånga de elever som annars hade fått svårt att hänga med. Fler kompetenser utvecklas och syns, och eleverna kan redovisa sina kunskaper på fler sätt, vilket ökar deras möjligheter att komma till sin rätt.

Väggarna rivs

Colurbox.com: http://bit.ly/b5HaBa

Med webbaserad undervisning är skolan inte längre en skyddad verkstad, vilket jag tror att för många klassrum fortfarande är. Samarbete med andra klasser och aktörer på skolan, i närsamhället eller längre bort underlättas och detta samarbete gör naturligtvis att likvärdigheten vid betygssättning kan stärkas ytterligare. Elevernas arbete är inte längre för lärarens ögon allena, utan reella mottagare utanför skolan gör att elevernas produktion plötsligt känns som "på riktigt".

Transparens

Inte bara möjligheterna att rikta sig utåt ökar utan även möjligheterna att bjuda in andra i det virtuella klassrummet. Föräldrar, skolledare, andra lärare och blivande elever kan ta del av vad som görs på skolan. Detta må inte vara populärt hos alla, men de hermetiskt slutna system som varje klassrum länge har utgjort är inte till gagn för någon.

Ny kunskapssyn

http://shareanduse.ning.com/

Vad som är hönan och ägget vet jag inte, men vad jag med säkerhet kan säga är att min syn på elever och kunskap har förändrats sedan jag börjat använda IKT i undervisningen. Nya sätt att arbeta på, skapar möjligheter som gör att vi förr eller senare måste undra: vad är kunskap? Hur skapas den? Ett av de för lärare mest provocerande verktygen verkar vara Google Translate. Vem har skrivit texter som skapas där? Jag problematiserar inte det ytterligare här, utan erbjduer det som ett exempel på frågor vi måste ställa oss.

Två nyckelord på webben har blivit dela/share och collaborate (tidigare ett väldigt negativt laddat ord). Det gemensamma skapandet, och utbyte av erfarenheter, kunskap och åsikter är vad som definierar sociala medier idag och det påverkar naturligtvis alla användare.

Colourbox.com: http://bit.ly/b3EiGA

Framtiden

Mina generationskamrater och de som är äldre tillbringade säkert ett antal timmar framför TV:n, där vi följde de valdebatter som fördes. De ungdomar som som röstade för första och andra gången var nog inte bara åskådare. Jag tror att de både följde, men också deltog i debatter och skapade opinion på webben. Jag tror alla är överens om att en ungdomsgeneration som aktivt deltar i samhällsfrågor och engagerar sig politiskt är något väldigt värdefullt för framtiden. Jag anser att vi i skolan ska ge dem de verktyg, och de färdigheter de behöver för att kunna göra det.

Google Docs i projektarbetet - del 2

I ett tidigare inlägg berättade jag att vi planerade använda Google Docs och bloggar (till viss del) i projektarbetet. Eleverna har nu satt igång med sitt arbete och jag har även handlett några andra lärare i användningen av Google Docs.

Hur ser Google Docs ut - Instrumentpanelen

Instrumentpanelen är ditt startfält när du kommer in i Google Docs och här finns alla dina dokument samlade. Du kan samla dem i mappar, stjärnmärka dem och bjuda in folk att dela både dokument och hela mappar. Klicka på bilden för att förstora den så kan du se var du hittar saker.

Hur ser Google Docs ut - dokumentet

Som ni ser påminner ordbehandlaren precis om gamla Word, och fastän här inte finns lika många finesser som i Word, finns här allt man brukar använda. Endast de avancerade funktionerna saknas alltså. Delar man dokument med någon kan flera användare redigera dokumentet samtidigt via olika datorer. Till eleverna har vi tryckt på att det är viktigt att de är inloggade på sitt eget konto när de redigerar så att vi kan se vad de bidragit med.

Hur ser Google Docs ut - hitta omarbetningshistoriken

Om man väljer att titta på omarbetningshistoriken får man upp sitt dokument med en menyrad där du kan se en lista med alla äldre versioner av dokumentet som finns och vem det är som har varit ansvarig för ändringarna i de olika versionerna. Detta ger en bra överblick över vem som har varit aktiv i skapandet av dokumentet. Man kan tyvärr inte jämföra två versioner och få markerat direkt i texten vilka ändringar som gjorts (som i en wiki). Detta tycker jag är en klar nackdel då man i ett längre dokument inte hinner sitta och jämföra bägge texterna själv för att försöka lista ut vilka ändringar som gjorts. 

Dagsläge - projektarbetet

Ett handledarpar använder Google Docs till både loggböcker och texter kopplade till projektarbetet, såsom rapporten. Jag och min kollega använder Google Docs till de gemensamma dokumenten, samt epost eller blogg till loggboken. En elev har på eget initiativ valt att lägga sin loggbok på Google Docs. En kollega kommer jag att uppmuntra att pröva Wikispaces till de gemensamma dokumenten för att undersöka om det är ett bättre alternativ trots allt.

Vi speglar eleverna - vi måste spegla bra!

I boken Blink av Malcolm Gladwell kan man läsa om hur vi människor använder vårt undermedvetna till att göra "snap judgements". Ibland kan detta vara bra - man känner av en fara innan ens medvetna jag upptäcker den - och ibland kan det vara negativt - vi dömer människor utifrån fördomar våra medvetna jag inte tror att vi har. Läs om det här experimentet från boken:

Two Dutch researchers did a study in which they had a group of students answer forty-two fairly demanding questions from the board game Trivial Pursuit. Half were asked to take five minutes beforehand to think about what it would mean to be a professor and write down everything that came to mind. Those students got 55,6% of the questions right. The other half of the students were asked to  first sit and think about soccer houligans. They ended up getting 42,6% of the Trivial Pursuit questions right. The "professor" group didn't know more than the "soccer houligan" group. They weren't smarter or more focused or more serious. They were simply in a "smart frame of mind", and, clearly, associating themselves with the idea of something smart, like a professor, made things a lot easier...The difference between 55,6 and 42,6 percent, it should be pointed out, is enormous. That can be the difference between passing and failing.

Avslutningsvis nämner jag någonting en föreläsare vid Lunds universitet sa till sina ABM-studerande (Arkiv, Bibliotek och Museum): "det finns ingen bra negativ respons - den enda bra responsen är positiv". Punkt.

Gratis material för elever och pedagoger från .SE!

På .SEs hemsida kan man läsa vad de gör:

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av Internet i Sverige.

Bland annat arbetar de med skoltävlingen Webbstjärnan som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Vad jag upptäckte när jag tittade närmre på deras hemsida är att de har ett brett utbud av informationsmaterial för lärare och elever som är intresserade av att arbeta med webben i undervisningen. Man kan ladda ner materialet som pdf, men de går också att beställa gratis. Igår läste jag t.ex. Hur man skriver för webben som jag beställt till samtliga svensklärare på skolan. Den var koncis, lättläst och trevligt illustrerad. Jag uppmanar alla att gå in på sidan och se vad som kan vara av intresse.

Bilden är tagen från Stiftelsen för internetstrukturs hemsida

Google Docs och bloggar för projektarbetet

Sedan förra terminen har jag funderat på vilka redskap som skulle underlätta för elever och lärare när det gäller genomförandet av projektarbetet. Min första tanke var att wikis skulle vara perfekt, men när jag nu tillsammans med min kollega planerat årets genomförande av kursen fastnade jag istället för två redskap: bloggar och Google docs.

Bloggar i projektarbetet

Ett viktigt moment i genomförandet av projektarbetet är att eleven skriver loggbok. Detta har våra elever tidigare skött via e-post. I år har vi rekommenderat att de använder bloggar (vi använder Blogger) som de gör tillgängliga för handledarna och fler om de så vill. Hela utformningen av en blogg bygger ju på dagboks- eller loggprincipen och har flera fördelar över e-postsystemet. Man har sin loggbok samlad på ett och samma ställe; den är sökbar och man kan länka till andra viktiga dokument, riskanalys, rapport, osv., via widgets (små tillägg) i sidokolumnerna. Eleverna får välja om de vill skriva loggbok via e-post, eller om de vill använda blogg.

Google Docs för de skriftliga momenten

Bilden kommer från colourbox.com

Projektarbete sker på vårt program så gott som alltid i grupp, men elevens betyg ska vara individuellt - naturligtvis. Loggboken är en sak som hjälper läraren se hur elevens individuella insats ser ut, men i andra fall kan det vara svårt. Vi har därför bett våra elever använda Google Docs när de tillsammans författar de olika skriftliga delarna av projektarbetet. Med hjälp av detta verktyg kan eleverna tillsammans arbeta med ett dokument och efteråt kan vi handledare se vem som gjort vad. En wiki hade också gett denna möjlighet men för elevernas del är nog Google Docs lättare att använda. För just vår klass är det också en fördel att samtliga redan har Google-konton från en tidigare uppgift vi gjort tillsammans.

Framöver kommer jag att lägga ut en guide för hur man använder Google Docs. Guiden är till eleverna men kan naturligtvis också hjälpa lärare som vill använda verktyget. I guiden kommer jag att ta upp hur man använder ordbehandlaren; hur man delar dokument med andra; hur man ser vem som gjort vad i ett dokument; samt hur man skapar formulär, något eleverna verkligen kan ha användning för i projektarbetet. Håll utkik efter guiden som kommer de närmsta veckorna!

Färdig lektion i engelska om Charlie Chaplin!

I engelska B fick jag i veckan en snilleblixt. Jag bad eleverna välja texter av olika slag - två var - som jag sedan skulle göra lektioner av. Begreppet text användes i sin vidaste bemärkelse och kunde innebära sångtexter, noveller, romanutdrag, YouTube-klipp, podcaster, dikter, artiklar osv. Eleverna fick ett urval länkar som en hjälp i sökarbetet. Länkarna hittar du i inlägget "Länkar till ställen med intressant material". de fick också en del språkliga ramar som du kan läsa här!

Från Wikimedia Commons

Idag fick eleverna berätta kort muntligt inför klassen vilka texter de valt och varför. Det blev en riktigt intressant samling material att arbeta med och i eftermiddags tog jag en rakt ur högen och har därför förberett en lektion om Charlie Chaplin baserat på hans tal från filmen The Great Dictator (som jag aldrig hört talas om innan idag). Lektionen innehåller listening i och med att man lyssnar på det ungefär fem minuter långa klippet. Till klippet finns talmanus samt uppgifter som går ut på att både diskutera, slå upp ord, och visa hörförståelse, samt bidra med kommentar till videoklippets diskussion. Jag beräknar att allt kan ta 1-2 lektioner beroende på hur man lägger upp det. Här går du till The Charlie Chaplin lesson!