I mitt sportlovsinlägg “Bästa IKT-tipset inför sportlovsveckan” berättade jag om min föresats att inte använda datorn kvällar och helger. Jag kan rapportera att denna åtgärd fallit väl ut! Samvaron med både sambo och barn har blivit mer fokuserad och givande för alla inblandade; romanerna blir utlästa och dessutom har jag börjat ansvara för matlagningen två gånger i veckan!
Därför blir även påsklovsveckan mestadels webbfri. Visserligen ska vädret bli sämre (just nu skiner solen i Malmö och man kan gå med jackan uppknäppt!), men vad gör väl det när man har en två-åring som rimmar på allt (mamma-pamma, äpple-päpple och nappen-pappen), fem rykande färska böcker efter ett trevligt besök på Hamrelius och en barnfri sejour på Ystad Saltsjöbad i faggorna?
Efter påsk blir det däremot intressant läsning. Jag har precis utvärderat mitt senaste bloggprojekt (romanläsning) och har lärt mig mycket av elevernas respons, vilket jag berättar om efter lovet. Dessutom ska jag börja ha engelska igen och tänkte rivstarta med Google Translate och se hur man kan använda det i språkundervisningen. Vi ses då!
måndag 29 mars 2010
torsdag 25 mars 2010
Bloggverktyg för undervisningen
Jag tappade kontrollen över det här inlägget och det blev absurt långt. Därför inleder jag med en kortversion. Finns där något du vill veta mer om går du vidare till "långversionen"!
Blogger är definitivt lättare att använda, vilket till gör den till den slutliga vinnaren. Den är också mer flexibel och man kan, beroende på hur mycket tid man vill lägga ner, anpassa den hur mycket som helst. Däremot är en nackdel att det finns lite färre inbyggda val än i Wordpress – man måste alltså använda en tredje part för vissa saker, t.ex. statistik.
Wordpress har som sagt en del inbyggda trevliga funktioner: statistik och inläggsprenumeration via email bland annat, men gränssnittet är klöddigare, vilket kan bli jobbigt om du ska hjälpa 25 elever till rätta med verktyget innan de kan börja njuta bloggandets pedagogiska förtjänster. Verktyget är också mindre anpassningsbart om det inte erbjuder vad du vill ha.
Grundtips:1. tänk efter innan vilka funktioner du behöver 2. Om du har lite framförhållning: starta en testblogg och prova att använda verktyget innan du sätter igång med eleverna.
Det finns ett par saker som är viktiga när man ska involvera eleverna i bloggande. Dels är den en fördel om man kan slippa reklam, och dels vill man ha möjligheter att kontrollera vem som kan läsa och kommentera bloggen. Både Blogger och Wordpress är reklamfria ( I Blogger kan du lägga till reklam om du vill, i Wordpress kan du inte lägga till det alls). Du kan också hos båda stänga din blogg för allmänheten och bjuda in eventuella läsare (hos B. upp till 100, och hos W. upp till 35). Om eleverna ska vara med och skriva i bloggen bjuder du in dem som författare.
Blogger är helt klart den plattform som är mest användarvänlig. En av anledningarna att jag slutade använda Wordpress vara att jag tyckte allt tog längre tid. Det var fler klick för att nå önskat resultat på Wordpress än på Blogger helt enkelt. Även sidornas utseende gör att Blogger vinner just denna duellen. Jämför inläggssidorna här nedan till exempel, och Bloggers märkbart "renare" utseende:
En fördel med Wordpress är dock att här finns lite fler funktioner inbyggda i själva verktyget. Du kan få samma funktioner i Blogger men det innebär ofta att du måste ta hjälp av en tredje part. Detta behöver inte vara krångligt, men det kan vara det. Wordpress erbjuder till exempel: statistik och meddelande via email till den läsare som önskar det när du postar nya inlägg. Just den sistnämnda funktionen kan vara användbar i undervisningssammanhang. Hos Blogger kan du ordna samma funktioner genom att ta hjälp av SiteMeter (för statistik) och FeedBurner (för email-prenumeration).
Wordpress erbjuder också möjlighet att ladda upp word-dokument (och en del andra filtyper) så att de sparas på ditt Wordpress-konto och visas som länkar i din blogg. På Blogger måste du spara dina dokument någon annanstans och länka till dem från din blogg. Återigen måste en tredje part involveras. Detta var det största skälet till att jag testade Wordpress. Att lägga upp relevanta dokument till eleverna vill jag absolut kunna göra. Ofta krånglade dock denna funktionen på Wordpress och när jag insåg att jag kunde använda min publika mapp i Dropbox att länka till har jag helt återgått till Blogger. Videoklipp och foton kan man ladda upp på båda plattformarna.
För mig är bloggens utseende viktigt. Jag har full förståelse för att det inte behöver vara så för alla. Men en snygg, personlig blogg är roligare att använda är min erfarenhet. Om man ser till ett vidgat textbegrepp ger utseendet också det första intrycket av ett innehåll och lockar, eller avskräcker, från vidare läsning. Om man med sin blogg vill nå utanför klassrummet (vilket inte alltid är fallet) tycker jag absolut man ska överväga att engagera eleverna i den estetiska utformningen och diskutera vilka signaler man sänder genom den.
I Blogger har man tillgång till 16 rätt tråkiga mallar, men även den nya Template Designer som man kan använda om man loggar in på Blogger in Draft (Bloggers verkstad där de testar nya saker) som erbjuder många och attraktiva möjligheter. Dessutom har du i Blogger möjlighet att importera mallar utifrån (prova BTemplates eller Betatemplates) och då öppnar sig helt plötsligt oändliga möjligheter! I Wordpress har du tillgång till ungefär 70 mallar från start, men där finns inte många höjdare, och vill du kunna importera mallar genom att ändra koden måste du betala en avgift. Och det vill man ju inte.
Jag föredrar helt klart Blogger i undervisningssammanhang, men det här är naturligtvis lite av en smaksak. Därför är mina två bästa tips dessa: tänk igenom vad det är du ska använda bloggen till och vilka funktioner du behöver. Försök tänka framåt, så det inte dyker upp behov efetr halva resan som din plattform son inte stödjer. Mitt andra tips är helt enkelt att testa verktygen om du står i valet och kvalet. Skapa en testblogg där du kan experimentera i godan ro utan att någon behöver titta på det. Då märker du rätt snart vad du trivs med.
Det kan ju också vara så att man vill ha ett socialt sammanhang när man bloggar. Då finns svenska Skolbloggen som är ett bloggnätverk för pedagoger och elever. Här har du möjlighet att knyta kontakt med andra samt att få viss support. Skolbloggen bygger på Wordpress, så det är deras verktyg man använder.Vad gäller bloggplattformar där man kan skriva "mattespråk" i inläggen är det tyvärr så att varken Blogger eller Wordpress har stöd för detta. En kollega håller på att prova något som heter SciencePad. Kommentera gärna om ni känner till något alternativ!
Nu är det här mastodontinlägget över. Tack till dig som tog dig igenom hela!
Kortversion
Inlägget handlar om vilket bloggverktyg som bäst passar i undervisningssammanhang, och jag jämför de två vanligaste: Blogger och Wordpress och avslutar med ett tips och par andra förslag.Blogger är definitivt lättare att använda, vilket till gör den till den slutliga vinnaren. Den är också mer flexibel och man kan, beroende på hur mycket tid man vill lägga ner, anpassa den hur mycket som helst. Däremot är en nackdel att det finns lite färre inbyggda val än i Wordpress – man måste alltså använda en tredje part för vissa saker, t.ex. statistik.
Wordpress har som sagt en del inbyggda trevliga funktioner: statistik och inläggsprenumeration via email bland annat, men gränssnittet är klöddigare, vilket kan bli jobbigt om du ska hjälpa 25 elever till rätta med verktyget innan de kan börja njuta bloggandets pedagogiska förtjänster. Verktyget är också mindre anpassningsbart om det inte erbjuder vad du vill ha.
Grundtips:1. tänk efter innan vilka funktioner du behöver 2. Om du har lite framförhållning: starta en testblogg och prova att använda verktyget innan du sätter igång med eleverna.
Långversion
För att klargöra min egen partiskhet är det viktigt att säga att jag bloggat hos Blogger sedan mars, 2007 och endast testat Wordpress under föregående höst i ett par olika sammahang. Min erfarenhet av Blogger är alltså klart störst, men det finns samtidigt flera anledningar till att jag återvände till att uteslutande använda Blogger efter att ha testat Wordpress.Det finns ett par saker som är viktiga när man ska involvera eleverna i bloggande. Dels är den en fördel om man kan slippa reklam, och dels vill man ha möjligheter att kontrollera vem som kan läsa och kommentera bloggen. Både Blogger och Wordpress är reklamfria ( I Blogger kan du lägga till reklam om du vill, i Wordpress kan du inte lägga till det alls). Du kan också hos båda stänga din blogg för allmänheten och bjuda in eventuella läsare (hos B. upp till 100, och hos W. upp till 35). Om eleverna ska vara med och skriva i bloggen bjuder du in dem som författare.
Blogger är helt klart den plattform som är mest användarvänlig. En av anledningarna att jag slutade använda Wordpress vara att jag tyckte allt tog längre tid. Det var fler klick för att nå önskat resultat på Wordpress än på Blogger helt enkelt. Även sidornas utseende gör att Blogger vinner just denna duellen. Jämför inläggssidorna här nedan till exempel, och Bloggers märkbart "renare" utseende:
En fördel med Wordpress är dock att här finns lite fler funktioner inbyggda i själva verktyget. Du kan få samma funktioner i Blogger men det innebär ofta att du måste ta hjälp av en tredje part. Detta behöver inte vara krångligt, men det kan vara det. Wordpress erbjuder till exempel: statistik och meddelande via email till den läsare som önskar det när du postar nya inlägg. Just den sistnämnda funktionen kan vara användbar i undervisningssammanhang. Hos Blogger kan du ordna samma funktioner genom att ta hjälp av SiteMeter (för statistik) och FeedBurner (för email-prenumeration).
Wordpress erbjuder också möjlighet att ladda upp word-dokument (och en del andra filtyper) så att de sparas på ditt Wordpress-konto och visas som länkar i din blogg. På Blogger måste du spara dina dokument någon annanstans och länka till dem från din blogg. Återigen måste en tredje part involveras. Detta var det största skälet till att jag testade Wordpress. Att lägga upp relevanta dokument till eleverna vill jag absolut kunna göra. Ofta krånglade dock denna funktionen på Wordpress och när jag insåg att jag kunde använda min publika mapp i Dropbox att länka till har jag helt återgått till Blogger. Videoklipp och foton kan man ladda upp på båda plattformarna.
För mig är bloggens utseende viktigt. Jag har full förståelse för att det inte behöver vara så för alla. Men en snygg, personlig blogg är roligare att använda är min erfarenhet. Om man ser till ett vidgat textbegrepp ger utseendet också det första intrycket av ett innehåll och lockar, eller avskräcker, från vidare läsning. Om man med sin blogg vill nå utanför klassrummet (vilket inte alltid är fallet) tycker jag absolut man ska överväga att engagera eleverna i den estetiska utformningen och diskutera vilka signaler man sänder genom den.
I Blogger har man tillgång till 16 rätt tråkiga mallar, men även den nya Template Designer som man kan använda om man loggar in på Blogger in Draft (Bloggers verkstad där de testar nya saker) som erbjuder många och attraktiva möjligheter. Dessutom har du i Blogger möjlighet att importera mallar utifrån (prova BTemplates eller Betatemplates) och då öppnar sig helt plötsligt oändliga möjligheter! I Wordpress har du tillgång till ungefär 70 mallar från start, men där finns inte många höjdare, och vill du kunna importera mallar genom att ändra koden måste du betala en avgift. Och det vill man ju inte.
Jag föredrar helt klart Blogger i undervisningssammanhang, men det här är naturligtvis lite av en smaksak. Därför är mina två bästa tips dessa: tänk igenom vad det är du ska använda bloggen till och vilka funktioner du behöver. Försök tänka framåt, så det inte dyker upp behov efetr halva resan som din plattform son inte stödjer. Mitt andra tips är helt enkelt att testa verktygen om du står i valet och kvalet. Skapa en testblogg där du kan experimentera i godan ro utan att någon behöver titta på det. Då märker du rätt snart vad du trivs med.
Det kan ju också vara så att man vill ha ett socialt sammanhang när man bloggar. Då finns svenska Skolbloggen som är ett bloggnätverk för pedagoger och elever. Här har du möjlighet att knyta kontakt med andra samt att få viss support. Skolbloggen bygger på Wordpress, så det är deras verktyg man använder.Vad gäller bloggplattformar där man kan skriva "mattespråk" i inläggen är det tyvärr så att varken Blogger eller Wordpress har stöd för detta. En kollega håller på att prova något som heter SciencePad. Kommentera gärna om ni känner till något alternativ!
Nu är det här mastodontinlägget över. Tack till dig som tog dig igenom hela!
onsdag 24 mars 2010
Skillnaden mellan Wordpress.com och Wordpress.org
I nästa inlägg ska jag prata om bloggverktyg till undervisningen och kommer då att ta upp bland annat Wordpress. Jag vill därför redan nu påpeka att det finns två “olika” Wordpress som ofta blandas ihop: Wordpress.com och Wordpress.org. Så här förklarar Wordpress själv skillnaden mellan dem:
WordPress.org
Detta är WordPress-projektets huvudsida och där man alltså kan ladda ner mjukvaran WordPress för att sköta en egen installation på ett webbhotell eller egen server. Med en egen installation så har du full kontroll över hur din sida ska fungerar, vilka teman du kan installera och vilka tillägg du vill använda. Endast dina egna idéer sätter gränser.
WordPress.com
Detta är WordPress egna gratis bloggtjänst […] På WordPress.com kan du skapa en blogg utan att behöva installera något eller ha tillgång till webbhotell/egen server. Du är dock bunden till att använda de tillägg som ansvariga för tjänster väljer att installera. Det samma gäller med teman, men man har dock möjligheten att betala för att kunna ändra CSS-regler, dvs ändra småsaker som färger, typsnitt och vissa bilder. HTML eller PHP-kod kan man dock aldrig ändra.
Källa: http://wp-support.se/dokumentation/WordPress:Vanliga_frågor_om_WordPress
Ofta används bara termen Wordpress utan specifikation och man pratar då om de tusentals mallar och oändliga möjligheter som erbjuds. Det är viktigt att poängtera att detta alltså gäller om man har laddat ner mjukvaran och har ett eget domännamn och webbhotell, vilket kostar pengar (mjukvaran är gratis). I skolsammanhang är detta oftast inte aktuellt.
Om man vill prova att använda Wordpress mjukvara i undervisningen kan jag rekommendera Webbstjärnan. Detta är en årlig tävling i webbpublicering för skolor, och anmäler man sig här får man tillgång både till webbhotell, domännamn och hjälp med installering av Wordpress mjukvara. Tävlingen kan man naturligtvis anmäla sig till oavsett vilket publiceringsverktyg man använder!
Ofta används bara termen Wordpress utan specifikation och man pratar då om de tusentals mallar och oändliga möjligheter som erbjuds. Det är viktigt att poängtera att detta alltså gäller om man har laddat ner mjukvaran och har ett eget domännamn och webbhotell, vilket kostar pengar (mjukvaran är gratis). I skolsammanhang är detta oftast inte aktuellt.
Om man vill prova att använda Wordpress mjukvara i undervisningen kan jag rekommendera Webbstjärnan. Detta är en årlig tävling i webbpublicering för skolor, och anmäler man sig här får man tillgång både till webbhotell, domännamn och hjälp med installering av Wordpress mjukvara. Tävlingen kan man naturligtvis anmäla sig till oavsett vilket publiceringsverktyg man använder!
tisdag 23 mars 2010
Googlesökning - vad händer när Google söker?
När eleverna ska söka information på nätet utgår de ofta från Google och kommer i många fall inte mycket längre. Men vad är det egentligen som bestämmer vad som hamnar först bland sökträffarna efter en Googlesökning? Vad är det Google går på när de rangordnar sökträffarna? Ja, det svarar det här utmärkta videoklippet på! Visa för eleverna och diskutera.
Labels:
Google,
källkritik,
tjänster,
verktyg,
ämnesöverskridande
måndag 22 mars 2010
(Nationella) prov och elevdatorer?
Inom en inte allt för avlägsen framtid är det dags för nationella prov i svenska och då ställs frågan om huruvida elevdatorerna ska få användas vid prov på sin spets. I instruktionerna till årets nationella prov i svenska finns följande intressanta kommentarer:
Se till att inga texter eller kopieringsunderlag från detta häfte finns med vid provtillfället.
Skolans datorer får användas enligt överenskommelse på skolan. Stavningskontroll får användas men inte Internet.
Skolan ska se till att inga uppgifter som kan vara till nytta för eleven finns sparade på datorerna.
Det första kravet ska vi väl kunna uppfylla. Om eleverna inte har skannat av texterna och kopieringsunderlagen och sparat dem på sina datorer vill säga. Hmm. Det andra då? Under förutsättning att vi alla lyckas komma överens (det brukar alltid gå bra;) skulle vi väl nog kunna lyckas kontrollera att de inte använder Internet genom att de får stänga av WLAN och sitta med ryggarna (och skärmarna) mot läraren. Att vi ska kolla alla elevdatorer för att se om de har saker sparade som kan vara till nytta verkar dock dödsdömt.
Ska man utgå från detta måste man komma fram till att eleverna inte ska kunna använda sina elevdatorer vid provet. Och det känns ju helt fel! Jag försöker själv tänka efter hur det skulle kännas att planera, skissa och skriva en rejäl uppsats för hand. Bortser man från den skrivkramp jag snabbt skulle få, skulle hela arbetssättet (som jag numera är helt ovan vid) både sinka mig samt eventuellt påverka slutresultatet negativt.
Så nu är det dags för diskussion! Det som säkerställs genom reglerna ovan är att alla elever ska ha samma förutsättningar och att resultaten därmed ska vara jämförbara över riket. För att inte vara helt stenålders måste vi dock försöka se till att detta mål uppnås trots att eleverna använder sina datorer. Fram med responspennan! Eller tangentbordet, menar jag, och berätta var du står i den här frågan, men framförallt, har du en guldig lösning: ge mig den!
Ska man utgå från detta måste man komma fram till att eleverna inte ska kunna använda sina elevdatorer vid provet. Och det känns ju helt fel! Jag försöker själv tänka efter hur det skulle kännas att planera, skissa och skriva en rejäl uppsats för hand. Bortser man från den skrivkramp jag snabbt skulle få, skulle hela arbetssättet (som jag numera är helt ovan vid) både sinka mig samt eventuellt påverka slutresultatet negativt.
Så nu är det dags för diskussion! Det som säkerställs genom reglerna ovan är att alla elever ska ha samma förutsättningar och att resultaten därmed ska vara jämförbara över riket. För att inte vara helt stenålders måste vi dock försöka se till att detta mål uppnås trots att eleverna använder sina datorer. Fram med responspennan! Eller tangentbordet, menar jag, och berätta var du står i den här frågan, men framförallt, har du en guldig lösning: ge mig den!
Labels:
bedömning,
debatt,
en-till-en,
presentera,
svenska
fredag 19 mars 2010
Wordle i undervisningen
I höstas tipsade mig Pernilla om Wordle, ett genialiskt enkelt, användarvänligt verktyg att skapa ordmoln med. Jag ska villigt erkänna att det är viktigt för mig med formgivning och snits i webbsammanhang. Därför försökte jag ju tänka ut en bra ursäkt för att använda Wordles färgsprakande ordmoln i undervisningen.
Och, visst – man skulle kunna tänka sig att eleverna kunde genomföra någon sorts basal textanalys utifrån en Wordle; det är ju de mest frekvent använda orden som framträder tydligast. Utifrån ordmolnet jag skapat ovan (det är bloggens innehåll som analyserats) skulle jag kunna utröna att sidans innehåll är framåtsträvande (ska/vill), att eleven står i centrum (phu!), men att jag verkar tjata mycket om Wikipedia (?).
Jag tror nu väl inte att Wordle kommer att bli ett centralt textanalytiskt verktyg, men ibland ska man inte underskatta lite snitsigt, snofsigt nonsens i klassrummet. Som kronan på verket efter en ansträngande uppgift, textanalys eller kanske bara intensivt skrivande, kan ett ordmoln från Wordle vara ett lättsamt, trevligt kvitto på arbetet för eleverna.
Vad skönt att jag fick en ursäkt att använda det ändå!
Och, visst – man skulle kunna tänka sig att eleverna kunde genomföra någon sorts basal textanalys utifrån en Wordle; det är ju de mest frekvent använda orden som framträder tydligast. Utifrån ordmolnet jag skapat ovan (det är bloggens innehåll som analyserats) skulle jag kunna utröna att sidans innehåll är framåtsträvande (ska/vill), att eleven står i centrum (phu!), men att jag verkar tjata mycket om Wikipedia (?).
Jag tror nu väl inte att Wordle kommer att bli ett centralt textanalytiskt verktyg, men ibland ska man inte underskatta lite snitsigt, snofsigt nonsens i klassrummet. Som kronan på verket efter en ansträngande uppgift, textanalys eller kanske bara intensivt skrivande, kan ett ordmoln från Wordle vara ett lättsamt, trevligt kvitto på arbetet för eleverna.
Vad skönt att jag fick en ursäkt att använda det ändå!
onsdag 17 mars 2010
IKT och skrivande
På Omvärldsbloggen berättar Stefan Pålsson om en brittisk undersökning,Young people’s writing. Attitudes, behaviour and the role of technology, kring IKT och skrivande. En intressant upptäckt var att många barn och ungdomar, via webben, upplevde skrivlust på sin fritid. Skrivandet i klassrummet var dock “mindre intressant och givande” Tyvärr tror jag att samma undersökning skulle kunna ge liknande resultat här i Sverige.
Att skapa lust att lära är en honnörsfras om någon i skolvärlden, och därför är bara tanken på att lusten finns – fast någon annanstans – nästan provocerande. För att nå elevernas lust och utifrån den hjälpa dem att utveckla sitt skrivande till ett användbart redskap inför framtiden, har vi nu bjudits (ännu) en ingång – datorn och webben.
Detta blev tydligt när jag bad eleverna skriva om vilka förväntningar de hade inför ett moment i svenskan där de ska läsa deckare och blogga om dem, genom att skriva läs(b)logg. Det intressanta är naturligtvis att metoden med läslogg är väl beprövad sedan tidigare men att formen för den är ny. Eleverna skrev saker som:
Att skapa lust att lära är en honnörsfras om någon i skolvärlden, och därför är bara tanken på att lusten finns – fast någon annanstans – nästan provocerande. För att nå elevernas lust och utifrån den hjälpa dem att utveckla sitt skrivande till ett användbart redskap inför framtiden, har vi nu bjudits (ännu) en ingång – datorn och webben.
Detta blev tydligt när jag bad eleverna skriva om vilka förväntningar de hade inför ett moment i svenskan där de ska läsa deckare och blogga om dem, genom att skriva läs(b)logg. Det intressanta är naturligtvis att metoden med läslogg är väl beprövad sedan tidigare men att formen för den är ny. Eleverna skrev saker som:
“Det är roligare att skriva på datan!”Vad vi gör av elevernas skrivarlust är upp till oss. Det är det lätt att kål på den med krav och ramar, Eleverna i undersökningen angav själva att skrivlusten var som störst när de själv fick “bestämma form och innehåll”. Det är kanske inte helt realistiskt i alla lägen, men med lite fingertoppskänsla har vi stora möjligheter att bevara elevernas lust samtidigt som vi tränar dem i skrivandets konst, med både krav och ramar.
“Jag har aldrig bloggat förut så det kan vara spännande att prova det”
“Det är kul att vi testar att göra olika saker som tex blogg och wikis”
“Blogga låter spännande”
“Roligare att blogga via internet istället för att skriva för hand”
Labels:
blogga,
en-till-en,
forskning,
presentera,
svenska
måndag 15 mars 2010
Hjärnan och överflödig information
Jag läste precis en utomordentligt intressant bok om hjärnan och hur den fattar beslut, faktiskt den första fackbok sedan Freakonomics (Steven D. Levitt, Stephen J. Dubner, 2005) som riktigt fångade mig! Boken jag pratar om är The Decisive Moment av Jonah Lehrer, och där finns ett avsnitt som är relevant speciellt för oss lärare.
Lehrer berättar om den främre hjärnbarken (pre-frontal cortex) som är den delen av hjärnan som är unik för människan – vårt logiska center som tolkar och kopplar samman all information från resten av hjärnan. Den här hyllade delen av hjärnan har dock sina brister, vilket gör att den är lätt att lura eller förvirra om man bara vet hur (vilket till exempel reklammakare och försäljare vet!). En av de saker som lurar den främre hjärnbarken är överflöd av information. När vi har för mycket information blir det svårt för hjärnan att bedöma vilken information som är relevant vilket resulterar i att vi fattar felaktiga belsut. Lehrer skriver så här:
Förutom att den här boken både roade och väckte viktiga tankar i varje kapitel så tycker jag att ovanstående är tänkvärt just när man sysslar med webben och undervisningen. Vi måste i ännu större utsträckning än vad vi gör idag hjälpa eleverna att hitta redskap som hjälper dem att sortera och sovra (Delicious, kanske?) information så att de lättare kan ignorera den information som är irrelevant. Här tror jag vi har lång tid kvar, och forskning i frågan hade varit intressant att se – men det skadar sannerligen inte att börja tänka på saken!
Vill man läsa mer av Jonah Lehrer kan man besöka hans blogg, The Frontal Cortex där man kan hitta många intressanta artiklar!
Lehrer berättar om den främre hjärnbarken (pre-frontal cortex) som är den delen av hjärnan som är unik för människan – vårt logiska center som tolkar och kopplar samman all information från resten av hjärnan. Den här hyllade delen av hjärnan har dock sina brister, vilket gör att den är lätt att lura eller förvirra om man bara vet hur (vilket till exempel reklammakare och försäljare vet!). En av de saker som lurar den främre hjärnbarken är överflöd av information. När vi har för mycket information blir det svårt för hjärnan att bedöma vilken information som är relevant vilket resulterar i att vi fattar felaktiga belsut. Lehrer skriver så här:
“This cortical flaw has been exacerbated by modernity. We live in a culture that’s awash in information; it’s the age of Google, cable news and free online encyclopedias […] this abundance comes with hidden costs. The main problem is that the human brain wasn’t designed to deal with such a surfeit of data. As a result, we are constantly exceeding the capacity of our prefrontal cortices, feeding them more facts and figures than they can handle. It’s like trying to run a new computer program on an old machine; the antique microchips try to keep up, but eventually they fizzle out.” p.154Lehrer fortsätter förklara, genom att beskriva olika undersökningar som gjorts och en av dem handlar om elever och studie- och yrkesvägledare på universitet. SYV:arna blev ombedda att bedöma på vilket sätt de trodde att ett antal förstaårsstudenter skulle klara sina studier. De fick mycket information: ansökningsuppsatsen till universitetet, information från elevens gymnasieskola, resultat från personlighets- och yrkestester och provresultat. De fick också träffa och intervjua eleverna. SYV:arnas prediktion jämfördes med en enkel matematisk formel: värdet av deras betygsgenomsnitt från gymnasiet och ett enda standardiserat prov, vars sammanlagda resultat gav en prediktion om deras framtida studieprestation. Det visade sig att den matematiska formeln var mycket mer korrekt när det gällde att förutspå eleverna studieresultat. SYV:arna hade varit så belarmrade med information att de hade låtit helt irrelevanta faktorer styra bedömningen.
Förutom att den här boken både roade och väckte viktiga tankar i varje kapitel så tycker jag att ovanstående är tänkvärt just när man sysslar med webben och undervisningen. Vi måste i ännu större utsträckning än vad vi gör idag hjälpa eleverna att hitta redskap som hjälper dem att sortera och sovra (Delicious, kanske?) information så att de lättare kan ignorera den information som är irrelevant. Här tror jag vi har lång tid kvar, och forskning i frågan hade varit intressant att se – men det skadar sannerligen inte att börja tänka på saken!
Vill man läsa mer av Jonah Lehrer kan man besöka hans blogg, The Frontal Cortex där man kan hitta många intressanta artiklar!
fredag 12 mars 2010
Referera och kommentera på engelska
Som en extrauppgift har jag ibland hänvisat eleverna till sidan Queendom.com, som innehåller personlighetstester. Jag använder just urvalet på sidan “just-for-fun” eftersom mer seriösa tester kan få följder jag inte riktigt tycker att pedagoger ska hantera i ett klassrum. Sidan drivs av PsychTests AIM Inc., “a high-tech psychometric company that develops a suite of products and services […for] therapists, students, researchers, professors, marketers and Human Resources professionals.” Allt enligt dem själva.
Instruktionen till eleverna brukar helt enkelt vara att de ska göra två av testerna och därefter skriftligt summera det resultat de fick (med källa), samt kommentera resultatet utifrån om de tycker att det stämmer in eller inte. Jag brukar också för säkerhets skull be eleverna att inte välja test som leder till information jag inte vill ha (“The Drunk Test” t.ex.)
Man hade naturligtvis kunnat göra mer av uppgiften och inleda med att diskutera den här typen av tester, och varför människor verkar vara så förtjusta i dem. Jag minns själv testerna i Starlet och Mitt Livs Novell (“Bör du dumpa honom?”, “Dras du till farliga killar?”) och inser att jag än idag ibland fyller i liknande tester på Facebook, till exempel: “Which Jane Austen heroine are you?” (Svar: Ellinor Dashwood!). Vad det säger om mig vet jag inte, men som kortskrivningsövning brukar det här bli en rätt bra och rolig uppgift i alla fulla fall!
Instruktionen till eleverna brukar helt enkelt vara att de ska göra två av testerna och därefter skriftligt summera det resultat de fick (med källa), samt kommentera resultatet utifrån om de tycker att det stämmer in eller inte. Jag brukar också för säkerhets skull be eleverna att inte välja test som leder till information jag inte vill ha (“The Drunk Test” t.ex.)
Man hade naturligtvis kunnat göra mer av uppgiften och inleda med att diskutera den här typen av tester, och varför människor verkar vara så förtjusta i dem. Jag minns själv testerna i Starlet och Mitt Livs Novell (“Bör du dumpa honom?”, “Dras du till farliga killar?”) och inser att jag än idag ibland fyller i liknande tester på Facebook, till exempel: “Which Jane Austen heroine are you?” (Svar: Ellinor Dashwood!). Vad det säger om mig vet jag inte, men som kortskrivningsövning brukar det här bli en rätt bra och rolig uppgift i alla fulla fall!
onsdag 10 mars 2010
Länkar för lärare som vill använda IKT
Geografi - På Free Technology for Teachers ger Mr. Byrne tips för geograiflärare i sitt inlägg Ten Interactive Geography Games and Maps. Här kan den nyfikne hitta både det ena och det andra.
Geografi/ Samhällskunskap - Baserat på UNESCOs egen statistik kan man på den väldigt användarvänliga StatPlanet både finna och skapa temakartor. Undersöker man statistik om lärare kan man få veta att det i Sverige går en lärare på tio elever (fast det låter ju för bra för att vara sant?) jämfört med Togos 38. En sida att sitta länge vid!
Engelska/ Historia - På H.S.I. – HIstorical Scene Investigation bjuds elever in att undersöka historiska händelser utifrån primärkällor, och projektet har tagits fram just för att elever ska uppmuntras att tänka mer vetenskapligt. Denna sida skulle man kunna använda vid undervisning av realia i engelska, eller eventuellt vid ett samarbete i engelska och historia. Det är färmst amerikansk historia som behandlas.
Historia/ Svenska – På Free Technology for Teachers introducerar Shelly Blake-Plock den fantastiska sajten Heilbrunn Timeline of Art History som drivs i regi av Metropolitan Museum of Art. För alla lärare som tycker om att använda konst som krydda i undervisingen är detta en sida värd att undersöka.
Engelska/ Moderna språk – på wikin Forvo kan man både lyssna på och tala in ord. Det man samlar på är helt enkelt uttal. Tittar man på engelska har det talats in över 54.000 ord och man kan ofta lyssna på samma ord uttalat av flera olika talare. Norstedts ordbok erbjuder också ord uttalade, men det är faktiskt trevligt att lyssna på “vanligt folk” med olika dialekter.
Skolfrågor – På Ung Kommunikations blogg kan man läsa ett intressant inlägg om forskning som nyligen lagts fram om hur elevers inlärning faktiskt påverkas av IKT-baserad undervisning.
Geografi/ Samhällskunskap - Baserat på UNESCOs egen statistik kan man på den väldigt användarvänliga StatPlanet både finna och skapa temakartor. Undersöker man statistik om lärare kan man få veta att det i Sverige går en lärare på tio elever (fast det låter ju för bra för att vara sant?) jämfört med Togos 38. En sida att sitta länge vid!
Engelska/ Historia - På H.S.I. – HIstorical Scene Investigation bjuds elever in att undersöka historiska händelser utifrån primärkällor, och projektet har tagits fram just för att elever ska uppmuntras att tänka mer vetenskapligt. Denna sida skulle man kunna använda vid undervisning av realia i engelska, eller eventuellt vid ett samarbete i engelska och historia. Det är färmst amerikansk historia som behandlas.
Historia/ Svenska – På Free Technology for Teachers introducerar Shelly Blake-Plock den fantastiska sajten Heilbrunn Timeline of Art History som drivs i regi av Metropolitan Museum of Art. För alla lärare som tycker om att använda konst som krydda i undervisingen är detta en sida värd att undersöka.
Engelska/ Moderna språk – på wikin Forvo kan man både lyssna på och tala in ord. Det man samlar på är helt enkelt uttal. Tittar man på engelska har det talats in över 54.000 ord och man kan ofta lyssna på samma ord uttalat av flera olika talare. Norstedts ordbok erbjuder också ord uttalade, men det är faktiskt trevligt att lyssna på “vanligt folk” med olika dialekter.
Skolfrågor – På Ung Kommunikations blogg kan man läsa ett intressant inlägg om forskning som nyligen lagts fram om hur elevers inlärning faktiskt påverkas av IKT-baserad undervisning.
Labels:
engelska,
geografi,
historia,
moderna språk,
samhälle,
svenska,
tjänster,
verktyg,
ämnesöverskridande
måndag 8 mars 2010
IKT, skolan och tiden
När vi nu har levt med våra netbooks här i skolan ett tag har jag börjat fundera en del över tidsaspekten. Med en viss naivitet förväntade jag mig att eleverna skulle vara rätt haja på datorer. Att det inte skulle ta så lång tid med saker och ting som bloggar, wikis och digitala tjänster. Men de flesta elever har använt datorer i huvudsak som en källa till nöje, och klivet till att använda datorn som arbetsredskap är rätt långt. För att de ska få något ordentigt ut av den digitala tekniken har jag insett att man behöver lägga ner en hel del tid på rena bruksfrågor i klassrummet.
För att vara förberedd på detta måste jag också förbereda mig ordentligt innan jag ställer mig framför klassen. Länkar, program, teknisk utrustning, och annat måste kollas innan det begagnas i pedagogiskt syfte. Att höfta lite innebär definitivt en större risk än vad det gjorde förr. Alltså kan IKT vara ett tidskrävande arbetssätt både i och utanför klassrummet.
Med detta i åtanke, kommer det, i takt med att fler och fler lärare använder webben i undervisningen, att krävas samordning och planering inom arbetslaget. Alla kan inte blogga samtidigt, med olika bloggverktyg, och samtidigt introducera andra tjänster. För att få ett smidigt och pedagogiskt upplägg tror jag att man bör tänka på följande:
För att vara förberedd på detta måste jag också förbereda mig ordentligt innan jag ställer mig framför klassen. Länkar, program, teknisk utrustning, och annat måste kollas innan det begagnas i pedagogiskt syfte. Att höfta lite innebär definitivt en större risk än vad det gjorde förr. Alltså kan IKT vara ett tidskrävande arbetssätt både i och utanför klassrummet.
Med detta i åtanke, kommer det, i takt med att fler och fler lärare använder webben i undervisningen, att krävas samordning och planering inom arbetslaget. Alla kan inte blogga samtidigt, med olika bloggverktyg, och samtidigt introducera andra tjänster. För att få ett smidigt och pedagogiskt upplägg tror jag att man bör tänka på följande:
- Tänk långsiktigt – i ettan kanske det räcker att man vet hur man skriver inlägg i en blogg, medan man i tvåan även kan få prova på att starta och administrera en blogg. Allt behöver inte göras på en gång.
- Inventera behov och önskemål – vilka kompetenser finns i arbetslaget? Vilka önskemål har de olika lärarna utifrån sina ämnen? Vilka önskemål och förkunskaper har eleverna? Behövs hjälp utifrån eller fortbildning? Detta är alla frågor man kan tjäna på att försöka besvara förr hellre än senare.
- Inte mer än ett-två större projekt i taget – den dagliga användningen av IKT i undervisningen, vare sig eleverna har netbooks eller ej, är en sak, men större projekt bör nog begränsas i antal för att eleverna inte ska bli alldeles digitalt “mätta”. Här är ämnesöverskridande arbete en bra väg att gå.
- Minimera antal verktyg och konton – elever, och vuxna, har en benägenhet att glömma. Att skapa konton och använda tjänster bara lite för skojs skull riskerar att få som följd att mycket tid går åt bara till att ta sig över digitala inlärningströsklar och att de färdigheter man egentligen skulle utveckla hamnar i bakgrunden.
- Välj tjänster och verktyg med omsorg – med tanke på föregående punkt bör man i arbetslaget diskutera igenom vilka tjänster och verktyg man verkligen tycker är viktiga och användbara och försöka komma överens om vilka man ska satsa på.
fredag 5 mars 2010
Tre bloggar om IKT och skolan
Omvärldsbloggen – Här skriver Stefan Pålsson på uppdrag av Skolverket om “aktuella frågor och problemställningar kring IT i skolan, både i Sverige och i resten av världen.” Vill man ha tillgång till forskning och nyheter inom området är detta ett bra ställe att börja på. Dessutom finns en ordentlig förteckning över de bloggar som finns i ämnet.
Jag lär mig teknik och Free Technology for Teachers (FTFT) är två bra sidor med likartat innehåll. Här presenteras mjukvara, tjänster och länkar (främst FTFT) som kan vara av intresse för pedagoger som vill använda IKT i undervisningen. Den förra är väldigt tydligt upplagd. Varje inlägg presenterar först vad som tjänsten och sedan kommer förslag på hur den kan integreras i klassrummet. Innehållet på den amerikanska bloggen FTFT är mer varierat och uppdateras flera gånger dagligen. Här hittar man alltid någonting!
Jag lär mig teknik och Free Technology for Teachers (FTFT) är två bra sidor med likartat innehåll. Här presenteras mjukvara, tjänster och länkar (främst FTFT) som kan vara av intresse för pedagoger som vill använda IKT i undervisningen. Den förra är väldigt tydligt upplagd. Varje inlägg presenterar först vad som tjänsten och sedan kommer förslag på hur den kan integreras i klassrummet. Innehållet på den amerikanska bloggen FTFT är mer varierat och uppdateras flera gånger dagligen. Här hittar man alltid någonting!
onsdag 3 mars 2010
Filma din skärm med Screentoaster
Från IKT-bloggen Free Technology for Teachers fick jag tipset om Screentoaster – ett gratis, webbaserat verktyg du kan filma din datorskärm med. Nu har jag provat det ett flertal gånger och kan inte annat än att banka på stora trumman: testa det!
Något webben är väldigt bra på är att ge instruktioner i form av videoklipp som visar hur man gör, i stället för att endast beskriva ett skeende i skrift. I takt med att man använder webben mer i undervsiningen är Screentoaster ett ovärderligt verktyg för att göra just detta.
Jag har själv tyckt att det verkat lite besvärligt med videoklipp och hakat upp mig på olika format och att filerna alltid blir så stora och det ena med det fjärde, men alla mina farhågor kom på skam när jag provade Screentoaster. Det är mycket användarvänligt. När du har skapat ditt konto hos Screentoaster kan du bland annat:
Något webben är väldigt bra på är att ge instruktioner i form av videoklipp som visar hur man gör, i stället för att endast beskriva ett skeende i skrift. I takt med att man använder webben mer i undervsiningen är Screentoaster ett ovärderligt verktyg för att göra just detta.
Jag har själv tyckt att det verkat lite besvärligt med videoklipp och hakat upp mig på olika format och att filerna alltid blir så stora och det ena med det fjärde, men alla mina farhågor kom på skam när jag provade Screentoaster. Det är mycket användarvänligt. När du har skapat ditt konto hos Screentoaster kan du bland annat:
- Välja om du vill filma hela, eller delar av, din skärm
- Lägga till röstinspelning (antingen under tiden eller efteråt)
- Lägga till textremsa
- Välja om du vill spara klippet hos Screentoaster, Youtube eller om du vill ladda ner det till din dator (jag tyckte ju format och storlek var besvärligt så jag har mina klipp på Screentoasters server)
- Välja om alla ska kunna se det eller bara de som har den direkta länken
- Dessutom – det går snabbt!
Naturligtvis har Screentoaster själv en demo du kan titta på och den var användbar, så det tycker jag man ska göra innan man sätter igång. Var speciellt uppmärksam på att man sätter igång och avslutar sin inspelning med samma kortkommando!
måndag 1 mars 2010
Wikipedia i undervisningen
I höstas kom jag ut ur garderoben som Wikipedia-användare för mina elever. De stöttade mig och uppmuntrade min nyfunna identitet och nu känner jag mig trygg i den. Ja, kollegor, det är sanningen. Under flera år förbjöd jag Wikipedia som källa i mina elevers skolarbeten, medan jag själv satt på arbetsrummet och förberedde lektioner med hjälp av detta kontroversiella uppslagsverk. Vilken dubbelmoral!
När jag började undersöka Wikipedia närmre upptäckte jag två saker: att Wikipedia kan vara ett utmärkt verktyg i undervsiningen, och att man måste känna till lite knep för att det ska vara det. Därför förberedde jag en presentation för mina elever inför ett arbete i svenska där de skulle använda källor och vara källkritiska. Nu blev jag tyvärr sjuk inför genomgången, men detta löste jag genom att konstruera en powerpoint-presentation som vikarien kunde visa.
Nu vill jag sprida budskapet för att göra livet lättare för alla garderobs-wikipedianer, elever, och lärare. Därför finns presentationen att ladda ner längst ner i inlägget. Titta på den själv om ni behöver en introduktion i ämnet eller visa den för era elever om ni vill det. Den tar ungefär 20 minuter och ni klickar bara på första sidan, så sätter presentationen igång av sig själv. Lite hostningar och harklingar får ni på köpet, samt en kort sammanfattning av innehållet här:
- Och kommentera gärna hur du gör med Wikipedia i ditt klassrum!
När jag började undersöka Wikipedia närmre upptäckte jag två saker: att Wikipedia kan vara ett utmärkt verktyg i undervsiningen, och att man måste känna till lite knep för att det ska vara det. Därför förberedde jag en presentation för mina elever inför ett arbete i svenska där de skulle använda källor och vara källkritiska. Nu blev jag tyvärr sjuk inför genomgången, men detta löste jag genom att konstruera en powerpoint-presentation som vikarien kunde visa.
Nu vill jag sprida budskapet för att göra livet lättare för alla garderobs-wikipedianer, elever, och lärare. Därför finns presentationen att ladda ner längst ner i inlägget. Titta på den själv om ni behöver en introduktion i ämnet eller visa den för era elever om ni vill det. Den tar ungefär 20 minuter och ni klickar bara på första sidan, så sätter presentationen igång av sig själv. Lite hostningar och harklingar får ni på köpet, samt en kort sammanfattning av innehållet här:
- Wikipedias fem pelare: vilka principer och regler bygger Wikipedia på?
- Artikelgång: hur går det till när en artikel skapas och vad händer med den?
- Utseende: hur är en artikelsida uppbyggd och vad ska man vara uppmärksam på?
- Lite siffror: siffror med klinkig musik i mitten för att pausa från min röst.
- Kontrovers: vilka för- och nackdelar finns med Wikipedia och hur kan man förhålla sig till dem?
- Hur och till vad ska man använda Wikipedia?
- Källkritik på Wikipedia: vad tittar man på när man gör en analys av en Wikipedia-artikel?
- Mina källor: jag presenterar mina källor och uppmanar till en diskussion kring dem utifrån t.ex. datum, publikation och författare.
- Och kommentera gärna hur du gör med Wikipedia i ditt klassrum!
Labels:
källkritik,
svenska,
upphovsrätt,
ämnesöverskridande
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)