Ibland vaknar jag på natten och kan inte somna om. Tankarna mal och tränger sig på oinbjudna. Men tankarna rör sig sällan om livets väsentligheter: barnen, kärleken, vännerna, utan om fullkomligt triviala saker som inga av nattens timmar bör ägnas åt. Ofta får jag gå upp och leta reda på papper och penna för att i alla fall tömma hjärnan på skräp.
Jag tittar på lappen från i natt: “skriv ut tjänstgöringsönskemål, datorvård lathund, IKT tid skola, uppdatera klassbloggar, kolla Dropbox Linnea operativsystem, för in närvaro, bloggform tvåorna (hur många?! Red ut!) BG3B: hur många behöver låna digitalkamera, påminn dem om att utgå från stödord”. Inte konstigt att man inte kan sova med ett sånt sammelsurium i skallen.
En och annan natt av det här slaget per termin kan vi väl alla leva med, men vad gör man om det börjar bli regel snarare än undantag att inte återfinna ron om man vaknar? Ja, för egen del har jag ju insett att hur roligt jag än tycker att det är med webben och datorer så är det just det som har en jäkla förmåga att förvandla min hjärna till ett plinkande, blippande flipperspel. Att skaffa ett förhållningssätt till datorn som gör att jag kan fortsätta njuta av den utan att påverkas negativt är därför av yttersta vikt.
Min grundregel är därför sedan några veckor tillbaka denna: ingen dator efter att Sam (2-åringen) kommit hem från dagis, och ingen dator under helgerna. Och så uppenbart det blivit att för att nyfikenheten, kreativiteten och lusten för IKT i arbetet ska finnas kvar behöver jag den digitalfria återhämtningen. Därför är mitt allra hetaste IKT-tips inför sportlovsveckan detta: Stäng av datorn!
På detta smått vindlande sätt passar jag alltså på att meddela att nästa inlägg kommer först på måndagen efter lovet. Ha det skönt tills dess!
Källa bild: www.colourbox.com image573576
Vilket superbra initiativ, men tufft! Jag tror att du har en viktig poäng! Att jobba såsom vi gör är kreativt och kul, men det sliter på familjebanden och arbetet sinar ju liksom aldrig. Man kan alltid hitta mer och bättre material, förbereda sig lite till och hinna med att ge lite mer respons på lite fler elevarbeten redan ikväll ...
SvaraRaderaSkulle jag kunna klara av att göra något liknande? Jag vet inte ... I så fall måste jag verkligen ta sats! Arbetet lockar och pockar! Nya idéer att skriva ner, gamla att slipa på, böcker att läsa, uppgifter att formulera och så massor av elevarbeten att ge respons på. Går det verkligen att stänga av?
Det har gått rätt bra får jag säga, vilekt mitt påskinlägg avslöjar. Det tar hemskt nog ett tag innan man kommer in i det lite mer lunkiga, analoga livet igen...
SvaraRadera