Facebook (och fyllefilter) för alla

Vill du ha en snabb och rolig introduktion till Facebooks alla funktioner kan du försöka få tag i tidningen Facebook för alla (en specialtidning från PC för alla). Här hittar du guider till olika funktioner som: "Så kommer du igång med Facebook!", "Så trimmar du ditt konto", "Så bygger du ditt kompisnätverk!", "Så enkelt startar du en egen grupp" och "Så fungerar 'applikationer'". Är du någorlunda webblitterat kan du nog lista ut det mesta av det här själv, men det är trevligt att få det attraktivt samlat på ett ställe.

Det roligaste med tidningen (och jag är ju barnsligt förtjust i formatet) är de små underhållande bitarna information man sticks till lite här och där. Visste du t.ex. att Systembolagets dotterbolag IQ tillhandahåller en tjänst som kontrollerar att man är tillräckligt nykter när man vill använda sina sociala nätverk? Filtret, fyllefilter.se kan ställas in så att det gäller för olika tidpunkter. Då måste man utföra vissa tester (motorik och reaktionsförmåga) för att få tillgång till sin Facebook och Twitter. För egen del blir jag numera inte berusad särskilt ofta, men det skulle kunna vara en bra idé att tipsa eleverna om!

Trevlig helg till er alla!

Nu är det snart dags att använda laptoppen till annat än skolarbete. Lite trevlig bildbearbetning, och slötittande på Facebook kanske kan locka i jul, men annars hoppas jag att jag ska kunna ha den avstängd en del. Det har varit en spännande höst, och otroligt roligt att få ägna arbetstid tid åt att frälsa mina kollegor, och, förhoppningsvis, bidra till att eleverna har roligt och lär sig mycket i skolan.

Höstens populäraste inlägg har definitivt varit Färdig lektion - engelsk grammatik, med ett hopp nedåt till Freddys uppskattade Youtube-klipp i PowerPoint, följt av Att skapa en bra PowerPoint-presentation och, den mer allmänt hållna Varför måste IKT vara en del av undervisningen.

Intressant är att läsarna inte bara kommer från Sverige, utan från USA, Brazilien, Finland, Storbrittanien, Tyskland, Förenade Arab-Emiraten, Canada, Kuwait och Italien! Hur får då folk reda på att bloggen finns? Svaret är glasklart i statistiken: Google är den avreseort mina läsare oftast anländer från.

Innan jag tar julsemester vill jag gärna slå ett slag för måttfullheten. Tänk på att det mesta vi köper i juletid till oss själv och andra har skeppats över halva jordklotet för att nå oss, spytt ut mängder av avgaser på vägen och för det mesta bara hamnar på sopberget eller i ett skåp någonstans när julen är över. Presentförslag? Medlemskap i Amnesty eller varför inte en närproducerad delikatess av något slag! Hoppas ni alla får en trevlig helg.

Presentera med Prezi!

Alla som har genomlidit text- och informationspackade PowerPoint-redovisningar som inte gett särskilt mycket räcker upp en hand. Framför mig ser jag lärare överallt i landet höja sina armar och nicka igenkännande. PowerPoint är en konst och ett utmärkt verktyg när det används med omsorg för mottagaren, men det finns också alternativ, och jag skulle vilja presentera en, för mig, ny bekantskap: Prezi.com

Prezi är upplagd på ett helt annat sätt än PowerPoint. Du kan föreställa sig en gigantisk canvas där du skriver upp den information du vill delge andra mer som på en tankekarta. Vid presentationen leder du åskådaren igenom tankekartan genom att zooma in och ut på canvassens olika detaljer. Nedan har jag förberett en presentation jag ska använda för att få med mig mina tvåor på ett projekt jag har drömt om under hösten. Prova och titta:

Om man vill se en ännu proffsigare prezi kan man titta på den här (som inte jag har gjort):

Why should you move beyond slides? on Prezi

Prezi erbjuder ett speciellt konto för lärare och elever, som innebär att presentationerna inte är automatiskt öppna för alla. Detta är en fördel om elever av olika anledningar vill göra visningar endast för lärare t.ex. Dessutom är lagringsutrymmet större. Om du vill öppna ett sådant konto och se vad du får för det kan du gå direkt till: http://prezi.com/profile/signup/edu/

Min förhoppning är dels att eleverna blir fullkomligt begeistrade när de ser min snajdiga visning på måndag och omedelbart vill att vi drar igång med mitt projekt, och dels att eleverna genom att använda Prezi, uppmuntras att förbereda sina presentationer på ett lite annorlunda sätt (mer tankekarta, mer relativitetstänk) och därmed få lättare att påverka och beröra sina mottagre!

Prezi är lätt att använda men jag kommer framöver ändå att ge en del tips som underlättar framöver. Hoppas det kan komma till nytta.

Downloadhelper

Det finns ett antal olika webbläsare för diverse smak och tycke. Jag använder främst Firefox och har gjort så sedan webbläsaren lanserades 2005. Det som var avgörande när jag valde Firefox framför Internet Explorer var de användningsbara tilläggen som fanns tillgängliga till Firefox, helt plötsligt kunde jag göra webbläsaren mer personlig. Ett av dessa tillägg är Downloadhelper. Det ger dig möjligheten att ladda ner flashfilmer, ljud och bilder direkt från en site.

Programmet lägger sig som en "knapp" i verktygsfältet i Firefox och blinkar till när det finns något att ladda ner. Om du t.ex. saknar internetuppkoppling i klassrummet eller vill baka in en film i Powerpoint så har du alltså möjligheten att nu ladda ner flashfilmen till din dator och göra vad du vill med den...tänk dock på upphovsrätten.

Downloadhelper fixar även konvertering av filerna om du skulle sakna en mediaplayer med stöd för filmfilerna.

Jag har testat tillägget till Chrome, men har tyvärr inte fått det att fungera riktigt än.<

Skapa en blogg som forum för pedagoger

Idag fick jag ett mail från några kollegor där de ställde följande fråga:

Vi är några kemilärare som skulle vilja starta en blogg där vi reflekterar över vad vi gör på våra lektioner. Jag tänker att vi ska kunna skriva korta beskrivningar och reflektioner och kommentera och tipsa varandra.Vi vill bara ha det öppet för oss själva. Har du några tips om hur och var man kan starta?

För det första: vilket utmärkt idé att tillsammans reflektera över det arbete vi utför varje dag, och att dela med sig av dessa reflektioner till andra. Så här kan man gå till väga (klicka på bilderna för att se dem i full storlek):

• Gå till blogger.com och klicka på knappen "Get started". Språket kan man ändra senare till svenska. Har man Google-konto använder man det för att registrera bloggen, annars skapar man ett Google-konto i registreringsproceduren. 

• Klicka på Settings/ Inställningar. Här kontrollerar du din blogg, bland annat vem som får skriva och se den. Du kan passa på att ställa in svenska som språk och vår tidszon.

• Gå vidare till Tillstånd/ Permissions. Lägg till dina kollegor som författare i bloggen i genom att klicka på "add authors"-knappen i den översta boxen. 
• Titta på den understa boxen och klicka i att "Only blog authors" ska kunna läsa bloggen. Nu är den stängd för alla utom er, och ni loggar in med ert Google-konto för att kunna se den och skriva i den. Färdigt!

Klottra!!!

Hej!
Det är nu ett bra tag sedan jag presenterade mitt första tips här på IKT-skafferiet, här kommer iallafall ytterligare ett. Bättre sent än aldrig...

Tipsar idag om ett programmet som jag stötte på senast igår, har hunnit testat det en del och finner det kul och praktiskt. Ardesia är ett program som lägger sig som ett verktygsfält till höger på din skärm, programmet är i stort sett ett ritprogram men med den stora fördelen att du kan rita eller anteckna på vad som helst som finns uppe på bildskärmen.

Om du t.ex. kör en Powerpointpresentation och inser att något saknas eller behöver förtydligas så är Ardesia din räddning, det tillåter dig att anteckna direkt i presentationen .En kul finess, som nämnts ovan, är att du kan klottra på vad som helst som finns uppe på bildskärmen.

Har chefen ett viktigt dokument uppe på datorn, passa på och kör ett skämt och klottra över det! När man stänger ner Ardesia försvinner alla ens anteckningar, så det är ingen fara! Ardesia tillåter dig även att spela in det du klottrar vilket ger dig fördelen att du t.ex. kan bifoga en powerpointpresentation till dina elever med de tillägg som du gör under själva presentationen.

Trevlig helg!

/Freddy

Google-koden gillas! Precis som Google.

För ett tag sedan läste jag Googled av Ken Auletta och imponerades av Googles värld. Jag kan dock inte minnas att jag blev orolig på något sätt - blev jag det har jag i alla fall snabbt glömt bort det. Nu spände jag även ögonen i Andreas Ekströms Google-koden för att se om den kunde tillföra något nytt. Och det kunde den.

Google-koden är framförallt en härlig läsupplevelse. Avkryddningar har påverkats när jag med näsan i boken och sleven i grytan, rört runt lite slött, medan sambon slängt misstänksamma blickar ut i köket för att se om jag sköter min någorlunda nytillkomna matlagningsuppgift. Ekström har, till skillnad från Auletta, inte lyckats få intervjuer med genierna själv, Page och Brin, men han har träffat många andra intressanta personer, både i Sverige och USA, och inom och utanför Google, som tillför spännande perspektiv på den digitala mastodonten.

Ekström själv använder Google friskt och är, om inte ett fan, så en aktiv användare av tjänsterna. Han lyckas dock få mig att reflektera över hur mycket information jag faktiskt lägger i deras händer och vad den skulle kunna användas till - både i positiv och negativ bemärkelse. Ett par kalla kårar av konspirationsskräck löper nerför ryggraden. En bra julklapp till alla som bara är det minsta nyfikna på webben och livet där.

Tänk på detta när du använder videokamera!

Vår skola, Pauli gymnasium i Malmö, har nyligen köpt in sex stycken videokameror som finns till utlåning i skolans prisbelönta Mediatek. Eftersom mina elever ska filma i nästa vecka (filmer om Malmö och svenska seder på engelska!) tog jag hem kameran över helgen för att testa den. Det jag framförallt ville kolla var vilka format man kunde filma i, om man kunde ladda över dem till datorn utan att installera det medföljande programmet HD Writer AD, och se efter att allt var kompatibelt med Windows Live Movie Maker.

Videokameran var lätt att använda, och jag hittade två videoformat att använda: MP4 och AVCHD. När jag skulle ladda över filerna från kameran provade jag först att bara ansluta USB-kabeln och öppna kamerans minneskort via "Den här datorn" precis som man gör med andra externa diskar. På det sättet kunde jag enkelt flytta över MP4- och JPEG- (stillbilderna) filerna. AVCHD-filerna funkade tyvärr inte på detta sättet. De var svåra att hitta och gick sedan inte att öppna. Efter en installation av videokamerans programvaran gick även de att föra över.

Eftersom det räcker gott och väl med MP4-filer för vårt ändamål i klassrummet rekommenderar jag att man använder detta format och struntar i att installera programmet. AVCHD-filerna var tunga och krävde en del i prestanda av datorn och elevernas laptoppar är relativt klena små varelser och bör därför inte belastas i onödan.

Bägge formaten gick dock fint att använda i Windows Live Movie Maker. Har man andra format kan man titta på den här listan över godkända format för att vara på den säkra sidan.

PS. Fotot är taget med en app i min iPhone som heter HDR som fördelar ljuset normalt i bilden genom att ta flera bilder och kombinera dessa.. Kan rekommenderas!

Domen över smileys!

Nio stycken har röstat i Smileysundersökningen. Utifrån detta digra underlag, kan jag i alla fall dra slutsatsen att jag bland andra IKT-intresserade pedagoger borde kunna använda smileys utan större betänkligheter. Fem personer har valt att kalla dem både "praktiska" och "inte så farliga". En anser dock att de är "djävulens avkomma". Precis som vid all annan kommunikation handlar väl det här om att göra en bedömning av mottagaren. En viss åtstramning kommer jag nog att försöka få till stånd och så får jag släppa loss bland likasinnade.

Road to grammar! Eller?

Efter en teknisk miss som innebar att jag stod utan det material jag hade tänkt att använda fick mina elever testa en sajt åt mig istället. Sajten heter roadtogrammar.com och elevernas uppgift var att testa de ord- och grammatikrelaterade quiz och spel man finner där och avsluta med att skriva ett kort utlåtande. Tio elever hann göra detta och av dessa var åtta klart positiva och tyckte att vi skulle använda sajten i framtiden.

Sajten innehåller traditionella flervalsquiz av varierande svårighetsgrad, olika spel (både för ensam- och parspel) samt nedladdningsbart material i pdf-form både för pedagoger och elever. Titeln på sajten: "vägen till grammatik" är lite missledande eftersom här erbjuds mycket mer i form av diskussionsmaterial, vokabulärträning, tips för att "låta" mer engelsk och så vidare. Så här sa eleverna:

It’s a much more funny way to learn grammar than just read about it in books. It’s great that you can choose categories that you have to practice on. You also get a wider knowledge about specific things with categories like animals and aiportnames. I think it’s good to involve this site when you are teaching grammar.

I have played games and done quizzes and it was fun! And I learn better if it’s fun. There is very mutch to choose between, many options to make it easier to learn. I think we should use this more

Roadtogrammar.com drivs av en skotte vid namn Emile Alexander Dodds som har 15 års erfarenhet av att undervisa i engelska som andraspråk.

Bildsökresultat med endast tillåtna bilder!

En kollega tipsade mig idag om att man med hjälp av de avancerade inställningarna i Google kan begränsa sökresultaten till att visa endast bilder som är tillåtna att använda. Vilken hjälp! Man fick börja med att klicka i att man endast var ute efter bilder i resultatlistan (gör det i spalten tillvänster). När man därefter klickade på "avancerade inställningar" fick man upp rutan till vänster. Där valde jag den snålaste inställningen, dvs. bilder som får användas kommersiellt och ändras, och sökte på "bacon."

Jag valde bilden med bananlindad bacon av FotoosVanRobin på Flickr, men här fanns gott om sökresultat, mer än vad jag orkade gå igenom. Vilken bild man än väljer ska man naturligtvis göra sitt bästa för att kolla upp om bilden verkligen är fri att använda. Bananbilden fick jag använda om jag hänvisade till upphovsmannen samt publicerade den under samma licens, vilket jag gör.

Death by PowerPoint och hur man undviker det

För ett halvår sedan tipsade jag om två Youtube-klipp där David Phillips föreläser om hur man undviker att ta livet av folk med PowerPoint-presentationer. För att påminna folk om att detta är en synnerligen plågsam hädangång visar jag här en annan föredömlig presentation alla lärare bör ta sig tid att bläddra igenom. Och skolledare, och besökande föreläsare, och överhuvudtaget alla som tänker begära att många människor samtidigt lyssnar på vad de har att säga. Presentationen är slagkraftig och går snabbt att bläddra igenom.

Tack till Charlotta Wastesson som hittade det här och visade det på sin blogg Charlotta Wastessons bollplank.

Death by PowerPoint

View more presentations from www.kapterev.com.

Kluriga mattefrågor för elever som vill jobba på Google!

Jag håller just nu på att läsa Google-koden av Andreas Ekström och här beskriver han bland annat den långdragna procedur som en anställning på Google föregås av. Han skriver:

Först lämnar man en ansökan elektroniskt, via Googles egen jobbsajt. En kvittens kommer automatiskt och inom någon vecka dessutom något mer personligt i mejlform. Om Google alls är intresserade görs i nästa steg en grundläggande kontroll av personens bakgrund och meritering. Efter det blir det ett telefonsamtal eller två. Sedan, men först då, kan det bli tal om att komma på intervju... Numera ligger snittet någonstans mellan sex och åtta intervjuer per anställning.

Intervjuerna i sig är inga lätta saker för oss normalt begåvade (dit jag räknar mig själv) och nyligen fick sajten Business Insider frågan från en läsare som fått tid för en intervju, om hur han kunde förbereda sig. BI har kontakter och stod snart till tjänst med 15 Google Interview Questions och en del allmänna råd.

Frågorna är riktiga tankenötter och jag tänkte att de borde få vilket mattelärare som helst på banan. För elevernas del kanske det är trevligast att ta sig an de här frågorna i gruppform och matteläraren bör nog välja ut de lämpligaste. Om inte matteläraren själv orkar räkna ut svaren, eller HINNER, kanske vi ska säga, ja, då kan man få svaren här: the answers.

Vem äger innehållet i min blogg - jag eller Google?

När jag läste Andreas Ekströms bok Google-koden satte jag igårkväll  nästan kvällstéet i halsen när jag läste hans citat ur Googles Användarvillkor:

Genom att skicka in, lägga upp eller visa materialet beviljar Du Google en evig, oåterkallelig, global, royalty-fri och icke-exklusiv licens att mångfaldiga, anpassa, ändra, översätta, publicera, offentligt framföra, offentligt visa och distribuera det Material Du skickar in, lägger upp eller visar på eller genom Tjänsterna. 

Av dannysullivan på Flickr.com http://bit.ly/eQqeBT

Jag började undra om jag egentligen kunde besluta kring mitt eget material när det gällde till exempel att göra det tillgängligt för alla via Creative Commons. Med viss oro letade jag upp Användarvillkoren (som jag ska erkänna att jag inte ägnat många ögonblick åt) och kunde med lättnad se att Ekström utelämnat en del inledande och avslutande ord:

11.1 Du behåller upphovsrätten och alla andra rättigheter som Du redan innehar i det Material Du skickar in, lägger upp eller visar på eller genom Tjänsterna. Genom att skicka in, lägga upp eller visa materialet beviljar Du Google en evig, oåterkallelig, global, royalty-fri och icke-exklusiv licens att mångfaldiga, anpassa, ändra, översätta, publicera, offentligt framföra, offentligt visa och distribuera det Material Du skickar in, lägger upp eller visar på eller genom Tjänsterna. Det enda syftet med denna licens är att göra det möjligt för Google att visa, distribuera och marknadsföra Tjänsterna (min fetstil)

Aha! För mig som juridisk lekman blir detta tydligare. Jag äger det innehåll jag skapar, men Google får använda det fritt. Om jag vill, är det alltså upp till mig att besluta om även andra får använda det fritt. Jag inser att begreppen licens och upphovsrätt inte var helt tydliga för mig, och ämnar begrunda den skrift (pdf-format) från .se som heter Copyright-Copyleft. En guide om upphovsrätt och licenser på nätet (Mattias Klang).

Googles bok om webben

Twitter kan vara bra på mycket. Bland annat fick jag i förra veckan en tweet från Mashable's Pete Cashmore som berättade att Google har släppt en interaktiv bok online om webben: Twenty Things I Learned About Browsers and the Web. I boken förklaras på ett förståeligt sätt hur webben och webbläsare fungerar, hur man skyddar sig där, och vad cookies, HTML och plug-ins är. Bland annat.

Innehållet är presenterat som om det vore en vanlig bok. Man bläddrar som i en sådan, men här finns piffiga webbifieringar som möjlighet att skriva ut enskilda kapitel och dela på t.ex. Facebook eller Twitter. De trevliga illustrationerna, ett pedagogiskt presenterat innehåll och den ögonvänliga lay-outen charmar mig. Naturligtvis vore det möjligt att använda enskilda kapitel till undervisningen som utgångspunkt för läsförståelse på engelska, eller bakgrundsinformation om webben. De flesta - från nyfikna nybörjare till vana surfare - kan lära sig något här.

Är smileys pinsamma?

Jag har den senaste veckan börjat inse att jag inkluderar smileys i snart nog vartenda meddelande (mail, sms, statusuppdateringear, tweets) jag skickar. I stort sett all informell korrespondens, ibland även till människor jag inte känner så väl, får med sig någon form av smiley. Jag förmodar att även mina inlägg ibland har haft det:P

Amerikanarna var först - 1881 http://bit.ly/cLHKEk

I början var det begränsat till sms till elever, men det är ett minne blott. Därför undrar jag om det inte är dags att börja ifrågasätta mitt eget beteende:S Jag ryser ibland  när vuxna ska va "nere" med elever med avsikt att visa att man minsann inte är någon  stofil, som om man måste skämmas för att man har andra kulturella referensramar än tonåringar, och jag har undrat om mina mottagare ibland tänker: "vilken tönt!?" när de tar emot mina meddelanden.

Det finns ju också ett mått av lättja i användandet av smileys. I stället för att vara så noggrann i sitt ordval att ens intentioner inte kan missuppfattas, avslutar man sitt meddelande med en :) som har fått någon allmän innebörd av att allt är välmenande och utan underliggande hostilitet eller ironi. Det är ju inte särskilt utvecklande :(

Så jag måste fråga mig: kan det vara så att jag uppfattas som både lat och töntig? Eftersom jag inte är kvinna nog att göra den här bedömningen själv får ni gärna kommentera samt/ eller delta i min vetenskapliga ;) undersökning här intill.

PS. Alla smileys i det här inlägget är ironiskt menade.

Nationella provet och datorer

På grund av en kommentar på en av mina tidigare inlägg om nationella prov och elevdatorer: Angående nationella provet i svenska mailade jag Uppsala universitet och undrade hur diskussionerna ser ut kring detta. Jag skickade med länkar till inlägget ovan, samt ett annat jag skrivit: (Nationella) prov och elevdatorer?. Jag bad de ansvariga kommentera, och så här såg svaret ut:

Tack för synpunkter på datoranvändningen vid proven. Jag skickar detta till ansvarig på Skolverket, där en diskussion pågår om formuleringarna runt datoranvändning. Tanken är att datoranvändning ska bli det normala, inte papper och penna. Men, kommunernas datorläge råder varken vi eller Skolverket över. Det är inte förbjudet att låta eleverna använda egna datorer - de regler som anges i informationshäftet behövs för att provsituationen ska bli så likvärdig som möjligt i hela landet.

Någon gång i framtiden kommer proven att ges i datoriserad form men där är Skolverket inte klara med plattformen än.

Uppsala är alltid bra på att svara när vi ställt frågor kring NP, och så även den här gången. Svaret ger ju löften inför framtiden och det verkar som om det sätt vi löste vår provsituation på var acceptabel. Jag ser fram emot Skolverkets svar, eftersom bollen verkar ligga hos dem.

Inbjudningskort via webben

Jag tillhör dem som tycker att det är trevligast med personliga inbjudningskort som kommer med snailmail i tjocka, styva kuvert. Förra hösten var jag ute i tillräckligt god tid för att skicka ut sådana till vårt årliga familjekalas (vi fyller år ungefär samtidigt alla tre), men i år tröt tiden. I stället för att bara skicka mail till alla hittade jag i alla fall trevliga evite.com.

Man skapar ett snyggt kort utifrån olika teman (amerikanskt traditionella, men det funkar), och specificerar på vilka sätt mottagarna kan tacka ja. Högst upp ser ni hur vår inbjudan såg ut.

Man kan även lägga till lite text om man behöver meddela sig lite mer i detalj med sina gäster. Bara timmar senare kunde jag glatt konstatera att jag fått flera gäster på min tillställning. Jag kunde se vem som tackat ja och vem som behöver betänketid. Dessutom fanns det möjlighet för gästerna att lämna kommentarer och ställa frågor. Mycket praktiskt!

Om man dessutom är som Rachel i Friends (kära gamla Friends!) och är väldigt noggrann med vilka gåvor man är intresserad av att ta emot, kan man även använda sig av den utmärkta tjänsten wishlistr.com där man kan önska sig exakt vad man vill ha och meddela folk detta.

Jag vill också meddela att jag är fullt medveten om att detta inte har något med undervisning att göra, om man inte på ett väldigt spektakulärt sätt vill bjuda in eleverna till världens fräckaste prov, men det var väldigt fiffigt och vi är ju inte bara lärare utan även alldeles vanliga människor. Hoppas ni kan få nytta av även detta!

Youtube-klipp i Powerpoint

Jag heter Freddy Johansson och är kollega till Camilla på Pauli Gymnasium. Jag kommer med jämna mellanrum göra mindre inlägg på IKT-skafferiet innehållandes små tips som kan underlätta vårt arbete i klassrummen.

Mitt första tips rör Powerpoint. Jag använder mig ofta av Powerpoint-presentationer när jag ska visa något nytt för eleverna. Programmet ger mig möjligheter att skapa en presentation som innehåller en härlig mix av ljud, rörelse och bilder. Dessa brukar verkligen lyfta elevernas engagemang. Jag har dock saknat möjligheten att lägga in filmklipp från nätet i presentationerna, det är inte särskilt smidigt att skifta mellan Powerpoint och t.ex. Youtube när man vill visa ett klipp för att sedan återvända till Powerpoint.

Våra stationära datorer har Powerpoint 2002, vilket, förklarligen, har en del begränsningar jämfört med den senaste versionen. En av dessa begränsningar är just att det saknas funktion för att lägga in en streamad filmsnutt.

Efter en del letande hittade jag programmet iSpring Free som lägger till en funktion i Powerpoint för att bädda in ett Youtube-klipp direkt i din presentation. Det funkar strålande, är lätt att använda och är verkligen värt att installera. Programmet kräver dock att du är uppkopplad till nätet när du kör din presentation. Testa det gärna!

Mer om Slideshare

Jag fick det här mailet från Slideshare när jag hade verifierat min email-adress. Bevisligen kan man göra mycket mer med det här verktyget än att publicera presentationer, och jag tog ett snabbt skärmklipp med Jing för att ge exempel. Jag kommer säkerligen att återkomma och säga mer om Slideshare när jag har använt mig av det lite mer.

Visa dina presentationer på Slideshare.net

Jag har sett (bland annat på Kristina Alexanderssons blogg) att det går att bädda in ppt-presentationer på webbsidor på ett snyggt och smidigt sätt. Jag har bara inte vetat hur. Ibland har mina elever till och med haft problem att ladda ner mina presentationer närjag har länkat till dem via Dropbox publika mapp. Meckigt, naturligtvis. Och irriterande.

Idag hade jag dock möjligheten och det höga nöjet att lyssna på Kristina Alexandersson live eftersom hon besökte Malmö och vårt Stadsbibliotek för att prata om sociala medier i skolan. Hon använder, och tipsade om, slideshare.net. Så enkelt det var! Och så användbart. Nu kan eleverna titta på mina presentationer direkt på klassbloggen. Inget mer meck och molnet står för utrymmet. Tack Kristina!

Som exempel visar jag en presentation jag använt för grunderna i svensk språkhistoria.

Språkhistoria   bas

View more presentations from CamillaLindskoug.

Tidigare i år skrev jag ett inlägg som citerade Malcolm Gladwells bok Blink. Citatet beskrev en undersökning som visade att elever som befann sig i "a smart frame of mind", dvs. ett mentalt läge där de kände sig smarta, presterade bättre än elever som befann sig i "a stupid frame of mind." Nu har jag precis läst Predictably Irrational av Dan Ariely. Han visar på många andra undersökningar med samma resultat: försökspersoner som påmints om ålderdomens krämpor rör sig långsammare, asiatiska kvinnor presterar bättre i mattetest när de påmints om sin etnicitet (vi har fördomar som säger att asiater är bra på matte), och sämre när de påminns om att de är kvinnor (kvinnor är enligt liknande fördomar sämre på matte), o.s.v.

Som lärare slår det mig med allt större kraft vilket enormt pedagogiskt värde det måste ha att jag kan framkalla ett mentalt tillstånd hos mina elever som gör att de identifierar sig med adjektiv som: smart, aktiv, kunnig, intresserad och kapabel. Människor som t.ex. är svårt sjuka har ett "happy place" som tillflyktsort. Det kan vara ett minne som är särskilt harmoniskt, lugnande och härligt. Genom att tänka på detta, genom att förflytta sig till sitt "happy place" kan personen lättare stå ut med stundens svårigheter. Inför nästa prov ska jag tillsammans med mina elever försöka skapa ett "smart place". Fortsättning följer.

LR tycker till om sociala medier

Lärarnas Riksförbund har gett ut en rapport med namnet "Elever och lärare online - var går gränsen?". I en undersökning med 500 elever, 500 föräldrar och 500 lärare har de ställt frågor som rör främst kontakten mellan lärare och elever i sociala medier samt hur lärarnas tillgång till datorer ser ut. I rapporten har de presenterat en del intressanta slutsatser som jag citerar:

Sociala medier har kommit för att stanna och det är dags för skolan att finna vägar för att dra nytta av de fördelar som sociala medier för med sig.

Det är väldigt skönt att lärarnas egen organisation på ett klart och tydligt sätt ger sociala medier en särställning som ett verktyg i undervisningen. Det räcker inte längre att använda webben som uppslagsverk, man måste utnyttja de sociala kontaktytor webben erbjuder. Vidare observerar rapporten att:

Detta [användandet av sociala medier] ska bejakas men de sociala medierna kan aldrig ersätta det personliga mötet mellan lärare och elev. Ju mer arbete som förläggs till internet, desto viktigare blir också mötet med läraren.

När man pratar om webben och sociala medier märks det ibland att folk förutsätter att  mötet i klassrummet ska ersättas med mötet på webben. Inget kunde vara längre från sanningen. De sociala medierna underlättar och stärker hela interaktionen mellan elev och lärare. LRs linje att användandet av sociala medier och webben snarare kräver en större lärarnärvaro än tvärtom, är helt korrekt.

Halloween - till engelskan!

Alla som någon gång spenderat tid i USA under Halloween-helgen vet att denna som de flesta amerikanska högtider firas med en sällan skådad iver. Att åtminstone arbeta med dessa högtider med eleverna är därför roligt. Videon nedan vann i kategorin  Best Short Film and Best Concept vid  2006 års Chicago Horror Film Festival. Jag ska visa den för mina elever på torsdag då de ska få arbeta med den så här.

De ska först få en gloslista i glosboken att arbeta med. Jag har döpt övningen till "The Secret Storyteller". Där får de träna på orden tills de kan dem både från engelska till svenska och från svenska till engelska. Därefter ska de få ut videoklippets manuscript och få gissa vad texten handlar om (Halloween från en "mördad" pumpas perspektiv). De får arbeta i par eller små grupper och diskutera. Tillsammans går vi sedan igenom vad de gissar på och som avslutning tittar vi på videoklippet.

Idé till lektionen och manuskriptet har jag frått från bloggen TEFL clips. En bra sida för liknande uppgifter!

Här hittar du manuskriptet till videon

Kobra diskuterar Google

Från Charlotta Wastesons blogg blev jag häromdagen tipsad om att kulturprogrammet Kobra (SVT) haft ett avsnitt som handlade om Google. Googlefrälst som jag är satte jag mig naturligtvis och tittade och blev inte besviken

Det här halvtimmesavsnittet lämpar sig verkligen att visa för eleverna och jag har färdigställt innehålls- och diskussionsfrågor. Själv tänker jag försöka använda programmet som grund för en examinerande diskussionsövning (jag brukar ha en sådan i svenska A varje år) där eleverna får titta på ett program vars innehåll de sedan diskuterar utifrån givna ramar.

Här är länken till programmet på svtplay.se
Här är länken till innehålls- och diskussionsfrågor

Programmet sändes den 5/10 och finns troligen tillgängligt så länge den här säsongen av Kobra pågår.

Hörförståelse - Engelska B

Min kära kollega Pernilla kommer här med ett tips från Ted.com och hon har dessutom gjort frågor och glosor till det. Pernilla föreslår att man ger eleverna glosorna i läxa lektionen innan man tittar på klippet för att sedan låta dem lyssna på det i egen takt och svara på frågorna lektionen därpå. På klippets sida på Ted.com kan man dessutom använda en interaktiv transkription av talet, få det textat (då föreslagsvis på engelska ;)), samt få reda på mer om talaren A. J. Jacobs. Klippet lämpar sig för kursen En1202.

Frågor till klippet

Ord att slå upp och lära sig innan

Får elever lyssna på musik på lektionstid?

Just nu sitter jag med Veronica Maggio i öronen och skriver. Vi är nio personer på arbetsrummet och det är inte rimligt att kräva att alla ska vara tysta alltid så att jag kan koncentrera mig. Dessutom vill jag ju ibland själv prata med mina kollegor på arbetsrummet utan att viska. På vårt arbetsrum använder vi därför musiken som vägg mellan oss och omvärlden när vi vill jobba på.

I vårt informationsblad till eleverna står det dock så här:

Mobiltelefoner, mp3 och CD-spelare ska vara avstängda och undanstoppade alternativt efter lärarens instruktion avstängda och väl synliga. Störande utrustning kan komma att beslagtas

Jag har också suttit på konferenser där vi till leda diskuterat de gemensamma ordningsreglerna och  vikten av att visa sig solidarisk med kollegorna genom att beivra regler man inte tror på (inga mössor, ingen musik) även om denna typ av möten med åren blivit färre.

Med årets tvåor gjorde jag istället en musiköverenskommelse efter att ettans utvärderingar visat att många tyckte att arbetsron behövde bli bättre. Då enades vi om att eleverna vid enskilt arbete fick lyssna på musik.

Efter att ha implementerat detta beslut med tvåorna, men även med ettorna, kan jag konstatera att de får saker gjorda när de kan ersätta en uppsjö av olika stimuli med en huvudsaklig - musiken. De använder Spotify, YouTube eller egna mp3-spelare. Om man vill prova på detta får man tänka på följande:

• Hörlurarna behövs. En del elever använder sina egna hörsnäckor men det är bra om skolan kan köpa in och ha hörlurar till utlåning.
• Något jag fått be om ett par gånger är att de ska ha färdiga spellistor så att de slipper sitta och leta och välja ny sång så fort den förra spelat färdigt.

Prova gärna och berätta hur ni tycker att det fungerar!

Frågor till J.K. Rowlings tal på Ted.com

I ett tidigare inlägg berättade jag om Ted.com där man kan hitta intressanta föreläsningar på engelska. Jag talade särskilt om ett commencement speech av J.K. Rowlings och berättade hur jag hade använt det. Här finns även frågorna till talet för den hugade. Håll till godo!

Lektion i engelska om Dante!

Här visar jag en bild och en länk från webben som jag ska använda till att undervisa om Dante. Jag har både svenska och engelska, men lite knapert om tid för tillfället och därför försöker jag använda engelskan för att backa upp svenskan (som backar upp historian:))!

Först tänker jag visa den här bilden från http://foomandoonian.net/post/356189071/dantes-internet. På svenskan  har de i läxa att göra en egen helvetestratt på ett tema de själv väljer. Detta är ett exempel på Dantes tratt applicerad på webben:

(Lite ordförklaringar: "1337 speak": 1337 är ett kodnamn som översätts till lite (elite) och syftar på en kod som användes av en känd grupp hackare på 90-talet. "Mods": här tror jag de syftar på sådana som ständigt frågar efter att få bli forum moderators. Då har man extra tilsltånd och övervakar de diskussioner som förs på nätforum. "Sockpuppets" är sådana som använder falska indentiteter för att lura och bedra. ordet kommer från hand puppets där en buktalare kontrollerar sin puppet. "Douchebaggery": sådant som douchebags sysslar med. ett skällsord helt enkelt.)

När vi har tittat på tratten tillsammans kommer jag att be eleverna gå in på glosboken.se och leta upp en gloslista som heter "Dante's Hell". Där ska de träna på orden och när de har klarat av att göra glosövningen felfritt får de gå vidare till nästa steg: att göra en rätt känd webbquiz där du svarar på frågor som avgör vilken av Dantes helveteskretsar du skulle hamna i. orden kommer från quizzet. Alla som har konto på glosboken.se kan söka efter gloslistan jag skapat. Här är länken till quizzet:

http://www.4degreez.com/misc/dante-inferno-test.mv

Att lägga upp en webbaserad lektion behöver inte vara svårare än så här. Om man vill kan man koppla en skrivuppgift eller diskussion till det resultat de får av quizzet. Både bild, länkar och instruktioner kan läggas i ett mail. När eleverna ska arbeta självständigt är det min erfarenhet att de lyckas bättre med detta om de får lyssna på musik samtidigt. Med lurar på kan det bli rätt fröjdefullt att se dem sitta, koncentrerade, och jobba på med sina uppgifter! Lycka till!

Träna glosor och bekämpa hungersnöd: freerice.com

Ett enkelt sätt att träna glosor på kan vara att släppa eleverna fria en stund på freerice.com. Sidan drivs av FN och går ut på att du ska gissa rätt betydelse på engelska ord. Varje gång du gissar rätt doneras tio riskorn till behövande. Man kan skänka ris och träna ord utan att bli medlem, men skapar du ett konto kan du hålla koll på dina framgångar över tid.

Jag startar varje lektion med tvåorna med att de gör hjärnträningsspel på lumosity.com. Kanske skulle man kunna göra det till en vana med en annan klass att starta varje lektion med tio minuters freerice.com och skänka ris och träna ord. Tack till Erol som tipsade!

Google Docs - del 3

I ett tidigare inlägg Google Docs i porjektarbetet - del 2, skrev jag så här om omarbetningshistoriken:

Man kan tyvärr inte jämföra två versioner och få markerat direkt i texten vilka ändringar som gjorts (som i en wiki). Detta tycker jag är en klar nackdel då man i ett längre dokument inte hinner sitta och jämföra bägge texterna själv för att försöka lista ut vilka ändringar som gjorts. 

Men någonting har förändrats här. När jag nu går in och tittar på omarbetningshisotriken ser det lite annorlunda ut och till min glädje är det fullt möjligt att se exakt vem som gjort vad!

Klicka på bilden för att förstora den!

 Google Documents - Wikispaces, 1-0!

Sjuk lärare har nytta av digital teknik!

När man är hemma sjuk är det som lärare lätt att oroa sig för att hela upplägget, arbetsron i klasserna och kontinuiteten ska bli bamsepannkaka. Och lite på ända går det ofta. Läraren behövs i klassrummet. Men, med hjälp av klassbloggarna tycker jag att det har blivit lättare att ge tydliga instruktioner när jag själv måste vara borta.

Både vikarien och eleverna kan gå in och titta och mina ord och avsikter blir inte förvrängda i den visklek som annars brukar uppstå vid lärarfrånvaro. Läraren viskar till skolsekreterare, skolsekreteraren viskar till vikarien, vikarien viskar till eleverna och ja, sen kan det bli vad som helst om man har otur.

Denna veckan har jag varit borta måndag-onsdag med en förfärlig förkylning. Jag väljer att tro att jag säkert haft Hong Kong-influensan, eftersom det känns passande hemskt, men på 10 minuter fixade jag den här lektionen med instruktion till mina tvåor. Vikarien behöver bara öppna dörren, ta närvaro, och titta på. Och stoffet är det en elev som valt, om ni minns min tidigare uppgift där eleverna i tvåan själv fick välja material till Engelska B.

Samtliga lektioner den här veckan har lösts på liknande sätt. Själv ska jag nu gå ut och hämta mitt te, och förbereda mig inför ett riktigt True Blood-maraton framför datorn:) Krya på mig!

Fungerar Lumosity?

Vad är Lumosity.com?

Lumosity.com är en hemsida som erbjuder hjärnträningsspel för olika kognitiva färdigheter såsom minne, flexibilitet, uppmärksamhet, problemlösning och snabbhet. Jag upplevde att eleverna ofta var okoncentrerade och inte kom ihåg saker, och ville därför se om regelbundet användande av Lumositys spel skulle kunna göra skillnad. Eleverna var positiva till att testa och därför satte vi igång med det nu i höst.

Upplägg

Det tog ett par gånger innan spelandet löpte helt friktionsfritt men nu går det nästa av sig själv. Jag träffar eleverna två gånger i veckan, 70 alternativt 80 minuter åt gången. Varje lektion inleds med en kvart på Lumosity.com där eleverna jobbar med de tre av de avgiftsfria spelen: Familiar Faces, Memory Garden och Lost in Migration. Dessa tre spel tränar minne och uppmärksamhet specifikt. Dessa tre spel måste alltid göras. Får de tid över kan de göra något av de andra spelen.

Resultat

Eftersom jag, naturligtvis, inte bokför elevernas mentala utveckling via Lumosity (har man betalkonto skulle dock varje elev kunna göra det själv) är det svårt att säga vad användandet gör för skillnad för individen. Generellt sätt måste jag däremot säga att det här projektet inneburit att varje lektion inleds med en skön stund av tystnad och koncentration. Alla eleverna sitter med lurar, alla befinner sig på Lumosity, alla spelar de spel de ska, och över lag måste jag nog säga att arbetsron har blivit något bättre i klassrummet även när vi har lämnat Lumosity bakom oss och gått över till annat arbete. I det långa loppet hoppas jag naturligtvis att skillnaden blir mer markant. Hittills upplever jag experimentet som positivt.

Städa och trimma laptopparna med eleverna

Tvåorna och treorna har nu hämtat ut sina digitala trotjänare från förra terminen och det är märkbart många laptoppar som är tröga och hackar titt som tätt. För undervisningens skull är det viktigt att tekniken funkar och om det tar en kvart att öppna webbläsaren och logga in dit man ska - ja - då blir det helt enkelt inte särskilt effektivt, och märkbart irriterat. Därför lät jag mig inspireras av tidningen PC&Teknik som kommer med råd om hur man kan få liv i sin maskin igen!

1. Städa bort ad- och spyware

Ad- och spyware kan vara en orsak till att datorn går långsamt. T. K. Johansson skriver att detta "är små program  som huvudsakligen är skapade för att ta reda på information om dig och visa riktad reklam." Dessa kommer ibland in i datorn via gratisprogram man installerar och det kan vara helt lagligt och stå i det finstilta, mångsidiga kontraktet man sällan orkar läsa. Med programmet Ad-Aware (som är fritt från ad- och spyware) kan man få hjälp att leta upp så mycket skräp som möjligt. Du laddar ner programmet på Lavasofts hemsida

Vid den smarta (snabba) genomsökningen som tog ungefär en kvart hittade programmet fyra saker som togs om hand och sparkades ut ur min dator. Intressant i sammanhanget är att just detta skräpet kommit med en länk till en mjukvara jag skulle prova för skolans räkning. Skräp kan alltså komma från alla ställen.

2. Städa bort skröfs som inte används och behövs

Det roligaste programmet att använda är CCleaner. Det är både snabbt och tydligt. Du får se exakt hur många megabyte du städat bort. Du kan själv ställa in vad som ska tas bort, men jag brukar låta alla rutor förbli ikryssade och har aldrig blivit av med något viktigt. Varje gång blir min dator ungefär en halv gigabyte lättare. Inte så illa! Se dock upp vid installationen så att ni bockar av den ruta där man tackar ja till ett verktygsfält till webbläsaren.

3. Ta bort onödiga program

Jag kan tänka mig att eleverna ibland laddar ner program på datorn de sedan inte använder. Naturligtvis kan man frigöra utrymme och kapacitet genom att ta bort dessa. Det gör du i Kontrollpanelen - Lägg till/ ta bort program. Men, datorn städar ofta inte bort ordentligt efter avinstallationerna. Använd istället RevoUninstaller som finns i en gratisversion. Då blir det rent även i hörnen och under mattan. Påminn dock eleverna om att de inte, i alla fall enligt det avtal vi har på vår skola, får ta bort sådana program som fanns färdiginstallerade på datorn när de fick den eftersom de då begår avtalsbrott. Och det är ju inte så bra.

Samtidigt kan man på sin respektive skola verka för att elevernas laptoppar inte tyngs ner av en massa färdiginstallerade program vi aldrig använder. De riktigt små laptopparna har ofta begränsat utrymme och bör därför vara så strömlinjeformade som möjligt invändigt. Kom överens på er skola om det är något ni anser måste finnas. Strunta i resten annars gör ni eleverna en otjänst.

4. Begränsa autostartande program

De flesta av de vanliga program vi kör varje dag (Office, Quicktime, etc.) lägger in små program som startas automatiskt varje gång du startar din dator. Detta segar naturligtvis ner hela processen. Om du trycker "start" och sedan "kör" (alternativt använder sökrutan om du har Windows 7) och skriver in "msconfig" får du upp en ruta med en flik som heter "Autostart". Här kan du klicka ur de program du inte vill ska autostarta när du sätter igång datorn. Jag har klickat bort samtliga utom Dropbox , Jing och  säkerhetsprogrammen.

5. För totala skräphögar

Om elevernas datorer inte blir märkbart piggare och ifall det verkar vara något mer allvarligt fel med dem kan det nog vara bättre att blåsa om dem, dvs. återställa dem till fabriksskick. Med en privat dator brukar man kunna fixa detta själv, men med skolans laptoppar kan man behöva hjälp då det kanske krävs vissa licensnycklar för de program som datorn leverades med. Kontakta er IT-ansvarige och fråga om det går bra att blåsa om datorn själv eller om IT-teknikern måste göra det åt en.

6. När?

Jag föreslår att man kör storstädning med eleverna under en dubbellektion där de samtidigt kan göra andra "analoga" uppgifter vid sidan om. Att köra snabbversionen av Ad-Aware tog ungefär en kvart. När jag körde den fullständiga genomsökningen hemma blev datorn inte färdig på över två timmar. Dock var det med snabbversionen som de fyra, farliga filerna hittades. CCleaner tar bara ett par minuter men det ska laddas ner också, så räkna en kvart till, till det. Att ta bort program med RevoUninstaller tar lite längre tid och det ska också laddas ner. Beroende på hur mycket som ska bort kan det ta allt från 15-60 minuter. Att begränsa de autostartande programmen tar endast någon minut och sedan är det omstart som gäller. Summa summarum borde en dubbellektion räcka.

Att inleda terminen med storstädning tycker jag är en god idé. CCleaner och snabbvalet på Ad-Aware kan man köra en gång i månaden utan att det tar särskilt mycket tid. Kanske kan dessa uppgifterna vara lämpliga för mentorstiden?

Varför måste IKT vara en del av undervisningen?

I dagarna höll jag en kortare presentation för vår skolledning där jag belyste de förtjänster som fanns med att använda IKT i undervisningen. Trots att jag kanske predikar för de frälsta när jag skriver om det här, tror jag ändå att det är bra att samla på sig argument man kan använda för att omvända andra. Håll till godo!

Den relevanta skolan

Per Tillbarg, 1972: http://bit.ly/cmBiyR

För att skolan ska kännas relevant för eleverna måste vi spegla omvärlden. Webben är en del av vårt moderna samhälle och en del av högskolevärlden. Min sambo läser till bibliotekarie på ABM-utbildningen i Lund - där använder de wikis och, naturligtvis, olika databaser. Min kandidat läser till lärare på Malmö Högskola - där bloggar de. Själv gick jag en utbildning på distans, vilket blir allt vanligare, där all undervisning och examination var webbaserad. IKT i undervisningen är alltså inget val; det är ett måste för att eleverna ska vara väl förberedda för kommande studier.

Den nya kontinenten

Wikimedia Commons: http://bit.ly/aYDtfs

Nätet är vår tids nya värld. Alla i väst är medborgare där. Kan man språket, vet hur man ska föra sig, vilka möjligheterna och farorna är - då har man ett fantastiskt redskap för framgång och delaktighet. Om vi inte ger våra elever denna färdighet begränsar vi dem betydligt och har inte fullgjort vårt uppdrag att förbereda dem inför vuxen- , studie- och arbetslivet.

Motivation

De webbaserade projekt jag har gjort i klasser har fått genomgående positiv respons från eleverna. Inget av dessa moment har fått underbetyg. Om eleverna upplever undervisningen som relevant kommer de att känna sig motiverade. Ord som återkommer vid utvärderingarna är "roligt", "varierande" och "spännande". Att använda webbaserad undervisning ger oss också större möjligheter att individualisera undervisningen och fånga de elever som annars hade fått svårt att hänga med. Fler kompetenser utvecklas och syns, och eleverna kan redovisa sina kunskaper på fler sätt, vilket ökar deras möjligheter att komma till sin rätt.

Väggarna rivs

Colurbox.com: http://bit.ly/b5HaBa

Med webbaserad undervisning är skolan inte längre en skyddad verkstad, vilket jag tror att för många klassrum fortfarande är. Samarbete med andra klasser och aktörer på skolan, i närsamhället eller längre bort underlättas och detta samarbete gör naturligtvis att likvärdigheten vid betygssättning kan stärkas ytterligare. Elevernas arbete är inte längre för lärarens ögon allena, utan reella mottagare utanför skolan gör att elevernas produktion plötsligt känns som "på riktigt".

Transparens

Inte bara möjligheterna att rikta sig utåt ökar utan även möjligheterna att bjuda in andra i det virtuella klassrummet. Föräldrar, skolledare, andra lärare och blivande elever kan ta del av vad som görs på skolan. Detta må inte vara populärt hos alla, men de hermetiskt slutna system som varje klassrum länge har utgjort är inte till gagn för någon.

Ny kunskapssyn

http://shareanduse.ning.com/

Vad som är hönan och ägget vet jag inte, men vad jag med säkerhet kan säga är att min syn på elever och kunskap har förändrats sedan jag börjat använda IKT i undervisningen. Nya sätt att arbeta på, skapar möjligheter som gör att vi förr eller senare måste undra: vad är kunskap? Hur skapas den? Ett av de för lärare mest provocerande verktygen verkar vara Google Translate. Vem har skrivit texter som skapas där? Jag problematiserar inte det ytterligare här, utan erbjduer det som ett exempel på frågor vi måste ställa oss.

Två nyckelord på webben har blivit dela/share och collaborate (tidigare ett väldigt negativt laddat ord). Det gemensamma skapandet, och utbyte av erfarenheter, kunskap och åsikter är vad som definierar sociala medier idag och det påverkar naturligtvis alla användare.

Colourbox.com: http://bit.ly/b3EiGA

Framtiden

Mina generationskamrater och de som är äldre tillbringade säkert ett antal timmar framför TV:n, där vi följde de valdebatter som fördes. De ungdomar som som röstade för första och andra gången var nog inte bara åskådare. Jag tror att de både följde, men också deltog i debatter och skapade opinion på webben. Jag tror alla är överens om att en ungdomsgeneration som aktivt deltar i samhällsfrågor och engagerar sig politiskt är något väldigt värdefullt för framtiden. Jag anser att vi i skolan ska ge dem de verktyg, och de färdigheter de behöver för att kunna göra det.

Google Docs i projektarbetet - del 2

I ett tidigare inlägg berättade jag att vi planerade använda Google Docs och bloggar (till viss del) i projektarbetet. Eleverna har nu satt igång med sitt arbete och jag har även handlett några andra lärare i användningen av Google Docs.

Hur ser Google Docs ut - Instrumentpanelen

Instrumentpanelen är ditt startfält när du kommer in i Google Docs och här finns alla dina dokument samlade. Du kan samla dem i mappar, stjärnmärka dem och bjuda in folk att dela både dokument och hela mappar. Klicka på bilden för att förstora den så kan du se var du hittar saker.

Hur ser Google Docs ut - dokumentet

Som ni ser påminner ordbehandlaren precis om gamla Word, och fastän här inte finns lika många finesser som i Word, finns här allt man brukar använda. Endast de avancerade funktionerna saknas alltså. Delar man dokument med någon kan flera användare redigera dokumentet samtidigt via olika datorer. Till eleverna har vi tryckt på att det är viktigt att de är inloggade på sitt eget konto när de redigerar så att vi kan se vad de bidragit med.

Hur ser Google Docs ut - hitta omarbetningshistoriken

Om man väljer att titta på omarbetningshistoriken får man upp sitt dokument med en menyrad där du kan se en lista med alla äldre versioner av dokumentet som finns och vem det är som har varit ansvarig för ändringarna i de olika versionerna. Detta ger en bra överblick över vem som har varit aktiv i skapandet av dokumentet. Man kan tyvärr inte jämföra två versioner och få markerat direkt i texten vilka ändringar som gjorts (som i en wiki). Detta tycker jag är en klar nackdel då man i ett längre dokument inte hinner sitta och jämföra bägge texterna själv för att försöka lista ut vilka ändringar som gjorts. 

Dagsläge - projektarbetet

Ett handledarpar använder Google Docs till både loggböcker och texter kopplade till projektarbetet, såsom rapporten. Jag och min kollega använder Google Docs till de gemensamma dokumenten, samt epost eller blogg till loggboken. En elev har på eget initiativ valt att lägga sin loggbok på Google Docs. En kollega kommer jag att uppmuntra att pröva Wikispaces till de gemensamma dokumenten för att undersöka om det är ett bättre alternativ trots allt.